Atuagagdliutit - 14.12.1978, Blaðsíða 9

tortaussunut nalemiutdlugit akig-
ssarsiait 2-3-riardlutik amerdlaneru-
ssardlutik. tapisiat tuniuneKartarput
najugaK sulivfigissaK maligdlugo in-
øp amiata Kalipautå apemutautina-
go. klsalo issigtune sulissut ukiut ta-
maisa Kåumatine mardlungne ferie-
nartarput ukiutdlo pingasøngornere
tamaisa sumutdlunit nunap ilåne kig-
sautigissamingnut akenångitsumik
angalassardlutik. avdlatut OKautiga-
lugo piniartOK Ungazik-imérsoK Sor-
tehavimut feriersinauvoa angalanine
akilersitdlugo!
piniarneK
nagguveKativut Asiamitut Kangar-
ssuardle Imamut atassQput. aussame
sikuiarångat imånukartarput piniar-
tardlutigdlo arfivingnik Kipomarnig-
dlo åmale puissinik Kilalugkanigdlo.
septemberime auvernik Kagssima-
ssorniartarput. nagguveKativut tjuk-
titdlo sineriangmiut kisimik taimatut
piniarsinautitåuput erKigsisimatitsi-
nigssamik aulajangersagkat pissuti-
galugit kigdlilerujugssuarmik. ukiu-
kut agdlusiordlutik puissiniartardlu-
tigldo ugssungniartarput. piniartut
ilarpålue teriangniarniartarput, uka-
lerniartardlutik ukaliatsiarniartardlu-
tigdlo. tjuktit nagguvenativtalo sule-
Katigigfine pingårtumik tjuktit tug-
tdteKartuput.
eskimut atorfigigsårtut
nagguveKativut 9ma sulissorineKar-
put najugkane sutdlivingne pingårtu-
mik inøssutigssanik amernigdlo mer-
Kulingnik sulivfigssuit iluåne. tåuko
saniatigut navguveaativut navssåg-
ssåuput radiotelegrafistitut, tingmi-
ssartune ingerdlatitsissutut, igdlor-
ssualiortartutut il.il.. nagguveKativut
inuiéussutsikut angnertømik silag-
ssorissuseKarput iliniartitsissutut,
nakorsatut Smålo ingerdlatsivingme
partimilo åssigingitsune atorfiligtut.
emumitsuliorneK
Moskvame Leningradimilo katerssu-
gausivingne nagguveKativta tjuktit-
dlo erKumltsuliortut Kiperugait alu-
torssautigineKarsinåuput. ingmikut i-
tumik periauseKardlutik OKalugtuari-
ssarpait inuiaKatigit OKalugtuagssar-
tait OKalugtuaitdlo aorfit tøgåvinik
Kiperugkatigut. Kiperuissartut sutdli-
viat Uelen-ime (nagguveKativtitut
Ulak) 1931-me pilersineKarpoK. tåssa-
ne najugkame eraumitsuliortut piko-
ringnerpåt sulisineKarput, sutdlivig-
dlo tusåmassauvdlualersimavoK Sov-
jetunionen tamåkerdlugo Kiperugka-
nik emumitsuliornerme Kitiussutut.
sutdliviup tåussuma saniatigut arner-
nik merssortarfeKarpoK.
ivngerutit tivfatitdlo nuånarait
nagguveaativta tjuktitdlo Kitasito-
Kait Kilauterssornermik ilaKartineKa-
rajugtut nuna tamåkerdlugo ilisima-
neKarput. takutitsissartut »Ergyron«
(tjuktit taigøtigåt isumaKardlune ag-
dliartuårneK) tåssåuput inussutig-
ssarsiutigalugo erinarssortartut Ki-
arssat kussanartunik agdlalersugkat. arssarneK Inuit pinguautaisa nuånari-
neKarnerit ilagåt.
Smukt pyntede sælskindsbolde. Boldspil er en af eskimoernes traditionelle
fornøjelser.
jutdlip inua Kalåtdlit-
nunane makerjdgtoK
ukioK månamit silarssuarme ta-
marmit mérKat jutdlip inuanut
Kalåtdlit-nunånitumut agdlagait
— tulugtut „Santa Clau“, Green-
landimik taigorneKartumut — a-
kineKartalisåput. Kanigtukut su-
leKatigingneKalerpoK Kavdlunåt
agdlagkerissoKarfiata kalåtdlitdlo
agdlagkerissoKarfiata akornåne
agdlagkat ukiut tamaisa pingårtu-
mik nunanit tulugtut oKalugtunit
tikiutartut akiortorniardlugit.
agdlagkat „Santa Claus“imu-
kartut sujugdlit tåkutalerKårput
1930-kune. taimane Kalåtdlit-nu-
nånut agdlagkerissoKarfiup kisi-
me akiortortaraluarpai. kisiåne
1950-ikut nålerneråne agdlagkat
100.000 angulermatigik KGH ma-
lingnausinaujungnaerpoK. tama-
tuma kingornagut Danmarks Tu-
ristforeningip suliarilerpai, kisiå-
nile ukiut amrdlugsuit Kångiuti-
nartut sapilerdlugit. taimanile ag-
dlagkat jutdlip inuanukartut Kø-
benha vnime aserortinarneKarta-
raluarput.
kisiåne 1978-imit jutdlip inua
makerKisaoK — Danmarkime Ka-
låtdlit-nunånutdlo agdlagkerisso-
Karfit aveKatigigdlutik suliagssat
suliaralugitdlo aningaussartutit a-
veKatiglsavait
nunanut tulugtut oKalugtunut
akissutinut ilånguneKartåsaoK
„Hanse sikisånge" tulugtut jut-
dlip inuanit ikingutingnersumik
inuvdluarKuvdlugit. akissutit ta-
marmik kalåtdlit frimærkinik fri-
mærkilerneKartåsåput julemær-
kertalerdlugitdlo, åmalo agdlag-
kat Kangerdlugssuarmit naitissu-
serneKartåsåput, taimailivdlune
ersseiKaringniåsangmat jutdlip
inua Kalåtdlit-nunåmiussoK.
Kalåtdlit-nunåne agdlagkerisso-
Karfik suleKataulersimavoK Dan-
markime agdlagkerissoitarfing-
mut peKatauvfigerusugdlugo Ka-
låtdlit-nunåta silarssup ilåne ili-
simaneKarnera angnertusarniar-
dlugo — åmalo Kularnångitsumik
nenutigalugo, kalåtdlit frimærki-
sa soKutigineKaréKissut sule alu-
torineKarneruleinigssåt anguniar-
dlugo. -h.
Kingmit neruvkarneKartut Ungazerme. — Hundene fodres i Ungaziq.
tigtartutdlo. pilersitsissoråt nagguve-
Katerput erinarssortartOK Nutetein
Nyvuhuq-imérsoK, igdloKarfingne
angisune amerdlasune erinarssortar-
simassoK åmalo erinarssutine naggu-
veKativta ivngerutitOKait OKalugtar-
tup nutainut ardlalingnut imiutarsi-
mavdlugit.
pivfigssap ilåne Ergyron-ime taku-
titsissartut angalaortarput tugtuti-
lingnut piniartunutdlo avingarusima-
ssunut tusarnårtitsissardlutik taku-
titsissardlutigdlo, taimalo inuit tåuko
pingortitame nipaitsumik inussut ku-
j anartumik avdlåniutigssarsissarput.
eskimut atuagkiait
nagguveKativta OKausé atordlugit
ikigkaluartunik atuagkiaKarpoK.
atuagkiortut ilisimaneKarnerpårta-
rait Jura Angko, Aleksandra Parina
kisalo Soja Nenlumkina, tåuko taig-
dliait OKautsinut ardlalingnut nugter-
neKarérsimåput (atauseK kalåtdlisut).
mérKat illniutåine OKausertaussut pi-
ngårtumik nagguveKativta atuag-
kiortut agdlagarait.
eskimut borgmesterit
suliagssat aningaussarsiornermut
inungnigdlo isumagingningnermut
tungassut tamarmik najugkane inger-
dlatsivingnit aKungneKartarput:
Tjuktit Kreds-sovjettiat, sumivfing-
ne sovjettit kisalo najugkane sov-
jettit (nunaKarfingne — sovjettit), rå-
dime tåukunane ilaussortaussarput
inuiaKatigingnut tamåne najugaKar-
tunut åssigingitsunut sivnissorissat.
rådine ilaussortat akornåne nagguve-
Kativut amerdlasøt navssågssåuput.
nunaKarfit ardlagdlit nagguveKativti-
nik borgmestereKarput.
Ungasiq takorKigdlugo
nagguveKativtinut tungassunik ilisi-
matup G. Menovsjikovip ukiut ikigtu-
nguit matuma sujornatigut Ungasiq
tikeråramiuk — 1930-ikune iliniartit-
sisutut sulivfigisimassane — takussa-
ne nuånårutigisimavai: »Ungaziq si-
nerissame nunaKarfigtut angnerussu-
tut avdlatutdle kulturikut iluaKUser-
siltinik tamanik peKarpoK. tamåku-
nunga tungassutigut Sireniki-mit (Si-
('kjole- BLUSE- OG N.
I BUKSESTOFFER 1
I
I
Sæt x ved de ønskede stofprø-
ver: CanvasD Trevira bomuld □
BomuldslærredD
Stof direkte fra væveri i mønstret
og ensfarvet udførelse. Priser fra
kun kr. 18 til 28 pr. m + porto.
Br.: 90-160 cm. Prøver sendes
ved modtagelse af frankeret ku-
vert str. ca. 15x25 cm vedlagt 4
kr. i frimærker. NB: Færdigsyede
T-shirts i trevira bomuld i str.
S-M-L kun kr, 28,50. Fl. farver.
Jens Nørgård, Løvstien 12,
7441 Bording, tlf. 06-86 12 19
Vi

gyniq) imalunit Lorinomit kingusing-
nerungilaK.
inuisa amerdlanerssait tåssåuput
nagguveKativut. Tjuktit rusitdlo
ikingneruput. inøneK nipaitsumik i-
ngerdlavoK sulinermik sungivfeKar-
nermigdlo ilaKardlune.
nuånårutigalugo påsisimavara, na-
jugkane partit kåtuvfisa inåsugtut-
dlo kåtuvfisa iluåne, fagforeningit,
bygdesovj ettit (=kommunalbestyrel-
se) iluåne il.il. atorfit akissugssåussu-
seKarfiussut amerdlasøt inugtalerne-
Karsimassut nunap inuvisa sivnissui-
nit.
Ungaziq-ime atuarfingme illniartit-
sissut rusiussut saniatigut nagguve-
Kativut iliniartitsissut sisamåuput.
iliniartitsissoK arnaK Marina Siguni-
lik 1. klasserne 2. klassemilo nagguve-
Kativta OKausinik iliniartitsissøvoK.
Maria Selakin klassene mingnerne
sulivoK. taimåtaoK bygdesovj ettit su-
juligtaissuat agdlagtiatdlo nagguve-
Kativtinérsøput. ilagsisimavara Galja
Tanutin Matlup ernutå åmalo bygde-
sovtettimut agdlagtiussoK. agdlagke-
rissarfingme nåmagtårpara Majnap
pania Raisa. agdlagkerissarfiup pi-
ssortå tåssauvoK piniartup sujornati-
gut ilisimaneKardluartup atami-
ssauvdluartuvdlo Utataunip ernutå,
Majnap uvigdlarnera, Ukuna, måna
soraerningorsimavoK.«
Mac Baren Mixture
smager lige så godt,
som den
dufter.
UDSTOPNING hskuooleDvR
samt garvning af skind og fabrikation af biologisk undervisnings-
materiale.
Konservator Thorkil Duch DK 9990 SKAGEN
NB: Vi sender gerne råd og vejledning om den bedste måde at
behandle skind og trofæer på, når disse senere skal udstoppes/
garves — samt om forsendelse m.m. til KGH, Aalborg.
9