Atuagagdliutit - 06.06.1984, Blaðsíða 37

ilumut akornavtmlpoK
Gutip nålagauvfia
sapme porskip kingulisa pingajuå-
ne najorKutaK ivangkilio ivdlernar-
tOK Johannesip agdlagå kap. 14, v.
1-11 najorKutaussoK tiingavigalugo
agdlagaKalårniarpunga.
ivangkiliorissavti'ne tåssane Jisu-
se ilungersorpoK. ilungersorpoK a-
joKersugkaminut ilisarerKuvdlune,
atåtanilo ilisarerKuvdlugo.
OKarpoKt »inigssioriartorpavse.
inigssioriartoréruvsilo kingumut ti-
kikumårpunga, uvavnutdlo pisig-
kumårpavse najugkavnérKuvdlu-
se!« — Junap oKarfigingmane:
»Nålagara, ornigagssat naluvar-
put, Kanorme ilivdluta tauva avKut
ilisimåsavarput«, Jisusip akivå: »u-
vanga avKutauvunga sagdlususi-
ssutauvdlungalo inussutauvdlu-
ngalo, avdlåkut Atåtamut pisso-
KarsinåungilaK uvavkut kisiåne!«
— Pilfpup oKarfigå: »NålagaK A-
tåtax takularput!« Jisusip ersersi-
niarpå: atausiuvdlunilo pingasuga-
me — uvavnik takungnigtup Atå-
taK takuvå!«
Nålagarput tikiupoic atåtane ilisari-
tiniardlugo, OKariartorfigaluta Gu-
te isoKangitsumitoK någssåungitsu-
mut ltuinartOK, uvagut inuit erKar-
sautåinavtigut inorparput, akor-
navtine ilisarineKalerKuvdlugo.
»OKauserissåka isumavnik OKau-
seringilåka, Atåtavdle uvavmituar-
tup suliat suliarai. ugperisinga Atå-
tamltunga Atåtardlo uvavnitOK;
suliatdlunlt tamåko pivdlugit ugpe-
risinga!«
OKalugfivutdle uvdluinaussune,
sapåtine nagdliutorssungitsune i-
nukitdliartuinåsagpata OKautsit
tåuko nalunaiautigissat KanoK iliv-
dlutik tusarneicartuåsåpat? — tai-
måitumik nalivtine fjernsyne inug-
pagssuarne issiginårneKartoK ator-
dlugo ivangkiliup OKalussissutigi-
neKarnerata filmililiarineKarnera
måna takutineKartOK erKarsarnar-
torujugssuvoK! OKauseK någssåu-
ngitsoK nungusångilaK! amerdla-
sunut tusardliuneKarsinaujuåsaoK,
inuitdlunit tuniiniaraluarpåne! tu-
sarumångitsutut itdlutik — nalu-
naiautigineKarnera avKutigssior-
tuarpoK — agdlåt måna nalivtine
fjernsyne avKutigalugo eneaisine-
KarpugutdlusoK!
Jisusip nunamikatdlarame suliai
åssersusiordluarsimaKissunik film-
iliortunik pikoreidssunik takutine-
Karput erKaisitsivdlutik OKauseK
puiorneKarKunago. sordlo Jisuse
OKartOK: »suliatdlunit tamåko piv-
dlugit ugperisinga!«
ukiorpagssuarne takordluisinau-
neK atordlugo ugperpugut Gutip o-
Kausia Jisusip nalunaiautigisså pi-
giliusimavdlugo. kisiåne orniguti-
ngigkuvta sume tusåsavarput o-
KauseK tåuna? — taimaitumik
fjernsynikut takutineKartup erKai-
sitsineK KanortOK Kångiatåginar-
neKarane tamavtinik ericaisitsinia-
rile; Jisuse OKarmat ama uvavtinut:
»OKautsit ilivsinut OKauserissåka i-
sumavnik OKauseringilåka, Atåtav-
dle uvavnituartup suliat suliarai.
ugperisinga Atåtavnitunga Atåtar-
dlo uvavnitOK!«
tusarumånginavta ornigugkuma-
nata OKautsip nalunaiautigineKar-
fianut fjernsynikut OKauseK nalu-
naiautigineKarpoK ersarigsungor-
dlugo takutineKardlune, inuit uva-
gut takordluisinaunermut pivfig-
ssaKarungnaersututdlunit ikavta!
ulapårnerssuaK, uisakajårnersuaK
påtsivérunerssuaK atuleravtigo,
sordlo taimane Gutip Jisuse nuna-
mut autdlartingmago! ama taima-
nerssuaK taima påtsivérusimati-
gaut. — Atåtap perKungigpane tai-
ma takutineKåsanerpa? — ama uv-
dlume erKaisineKarpugut — !
»kingumut tikiumårpunga« —
Jisuse OKalugfivtine nalunaiautigi-
neKarnermigut tikiutuarpoK åma
akornavtinituardlune. åma måsså-
kut fjernsynikut takutineKartukut
Palasinut al-
lakkat ammasut
Immaqa saaffiginnillunga aqqutiga
pitsaavallaanngikkaluartoq taa-
maattoq palasinut nunaqarfinnu-
kartartunut saaffiginnissutaavoq.
Siullermik apeqqutigilaarlara
palasit nunaqarfinni naalagiartitsi-
neq kisiat suliassarineraat, taa-
maanngippat sooq naalagiartitsine-
rup kingorna naapinneqarsinnaan-
ngillat tassami paasinnissinnaalera-
mali naapinneqarnissamik periar-
fissiisumik suli nalaassisimanngila-
nga uffali illoqarfinni tusartarlutik
Piffissaq ima isippat palasi naapin-
neqarsinnaasoq. Nunaqarfinnum-
mi tikikkaangamik palasi imaluun-
niit provsti naalagiartitseriarlutik
piaarnerpaamik aallarlutik.
Apererusunnarsisoruna illoqar-
finni ima suliassaqartigilersimasut
nunaqarfinni uninngalaarneq sapi-
lerlutik imaluunniit isumaqartar-
nersut nunaqarfimmiut palasimut
naalagiaramik timikkut tarnikkul-
lu erloqissutaat tamarmik peertut.
David Poulsen
Tasiusaq.
»tikiuterKigpordlusoK«! OKångi-
laK KanoK ilivdlune KaKugulo ti-
kiuterKigkumårdlune. inuit pissa-
riaKartitsivdluinalerångata tikiu-
terKigtarpoK erKaisiniardluta Gu-
tip suliai tamåko pivdlugit ugper-
Kuvdluta! ugperKuvdluta kisimit-
dluta saperavta! Jisusip OKausia i-
måpoK: »ornigsingatamavseerdlo-
Kissuse nanertugaussusilo Kasuersi-
savavse!« åma ima: »umatise ånilå-
ngikilit! Gutimut ugperitse uvav-
nutdlo ugperitse! atåtama igdluane
inigssat amerdlaKaut! taimåingig-
pat OKarfigisimåsagaluarpavse!«
— taimåitumik nalornilisagalua-
ruvtalunit sågfigssaerututut ivdluta
Gute KaerKussiuarpoK, OKautsine
Jisusip nunamikame naluaiautigi-
ssaine ima OKarame: »silamiume
Gutip ima asatigai ernitue tuniut-
dlugo, kinalunit tåussumunga ug-
pertoK tåmarKunago någssåungit-
sumigdle inussuteKarKuvdlugo!«
åma: »ilisariguvsinga atåtagåtaoK
ilisarerKajaKårse!«
ajoKersugkat Jisuse takuvåt ki-
siåne sule ilisaringitsutut ipåt. Jisu-
se ilungersorpoK ilisariumånging-
måne uvfa takugaluardlugo nalor-
ninarmata. — taimåipoK åma uv-
dlume. Jisuse ilungersorpoK tusar-
tiniardluta Gute atåtane ilisarer-
Kuvdlugo nalunaiautigissane ma-
lerKuvdlugo, åma uvagut akornav-
tine nålagiarångavta OKalugfivtine!
Gudrun Chemnitz.
Smukke ønsker for fremtiden er ikke længere
nok. Fremtiden tilhører dem, der kender til bru-
gen af datamater. Giv konfirmanden en fremtid
— giv ham/hende, en ZX Spectrum, verdens
mest udbredte hjemmedatamat, Danmarks
mest solgte. 1800,- kr. med 16 K RAM, 2456,-
med 48 K RAM, inklusive et fuldstændigt kursus
i programmeringssproget BASIC, og alt andet
nødvendigt til straks at starte på fremtiden.
Fås hos:
KONTORTEKNIK
BOX 460 . TLF. 2 24 44
3900 GODTHÅB
Giv konfirmanden en fremtid!
A.TUAGAGDLIUT1T
*NR. 23 1984 37