Náttúrufræðingurinn

Ukioqatigiit

Náttúrufræðingurinn - 1970, Qupperneq 22

Náttúrufræðingurinn - 1970, Qupperneq 22
16 N ÁTT Ú RU F RÆÐINGURINN Fjörupollarnir voru að mestu vaxnir þráðlaga brúnþörungum, eins og Stictyosiphon tortilis, Dictyosiphon-tegundum og Scytosiphon lomentaria, eða þá Fucus distichus subsp. distichus, sem kom fram í margbreytilegustu myndum. Porphyra umbilicalis f. typica, sem vex í efra fjörubeltinu, fannst bæði á mið- og útsvæðum Dýrafjarðar og Reyðarfjarðar. Það er eftirtektarvert, að dæmigerðar atlantískar tegundir vantar þarna alveg, eins og t. d. Corallina officinalis, Gigartina stellata, Laethesia difformis, Ahnfeltia plicata, Plocamium coccineum, Mem- branoptera alata, Ceramium-tegundir, Cysloclonium purpureum, Callithamnion-tegundir o. fl. Gróðurfarið í Reyðarfirði ber að mestu hálfarktískan svip, og kemur hann greinilegast fram á útsvæði fjarðarins. Útsvœðið. Svalsærinn hefur rnikil áhrif á útsvæði Reyðarfjarðar, og brattir klettar eru þar við ströndina. Af þessum sökum er fjöru- gróðurinn oft bundinn við þverhnípta klettaveggi og allmarga fjöru- polla, sem bæði voru í efra og neðra fjörubeltinu. Ólíkt því sem er í Dýrafirði, var breitt svæði af Ulothrix-tegund- um ríkjandi í efra fjörubeltinu. Og neðar reyndist samfélag Bli- dingia minima mun algengara í Reyðarfirði en í Dýrafirði. A klappaflötum á útsvæði fjarðarins óx mikið af Acrosiphonia- tegundum, og voru þær ríkjandi gróður í fjörubeltinu. Þær eru mjög sambærilegar við hinar víðáttumiklu Corallina-breiður á Vest- fjörðum. Ofar, á óvörðum stöðum, fannst samfélag Acrosiphonia- tegunda og Monostroma groenlandicum við jaðarinn á Acro- siphonia-breiðunum. Chordaria flagelliformis er mjög einkennandi fyrir útsvæði Aust- fjarða. Hún finnst bæði í fjörupollum og í stórum stíl í neðra fjörubeltinu og efra djúpgróðurbeltinu og nær til staða, sem liggja mjög fyrir opnu hafi. Coilodesme bulligera og Peysonnellia rosenvingii-samfélag, sem hvergi fannst í fjörðunum vestra, óx víða í grunnum fjörupollum í Reyðarfirði. Á tiltölulega opnum stöðum, þar sem var dálítill halli, myndaði Halosaccion ramentaceum f. robusta gróðurbelti undir Acro- siphonia-breiðunni. Samfélag af Porphyra linearis fannst á stöðum, er lágu mjög
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104

x

Náttúrufræðingurinn

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Náttúrufræðingurinn
https://timarit.is/publication/337

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.