Andvari

Ukioqatigiit

Andvari - 01.10.1959, Qupperneq 95

Andvari - 01.10.1959, Qupperneq 95
ANDVAM ÍSLENZKUK SAGNASKÁLDSKAPUR 1949—1958 205 Indriði G. Þorsteinsson. Jón Ósliar. Þá víkur sögunni að Indriða G. Þor- steinssyni. Hann setti allt á annan end- ann rneð verðlaunasögu sinni, „Blástcir", og hnykkti á, þegar smásagnasafn hans, „Sæluvika", kom á lesmarkaðinn. Blá- stör ber þar langt af, enda mikill sigur ungum manni. Samt er öðru nær en „Sæluvika" standi og falli með henni. Margar sögurnar bera vitni um óvenju- lega tækni, ríka hugkvæmni og ögunar- sama innlifun, þó að ungæðislegur fruntaskapur lýti ýmsar þeirra. Indriði er norðlenzkur sveitamaður að ætt og upp- runa, en þekkir vel bæjarlífið á Akur- eyri og í Reykjavík. Þess vegna hefur hann ratað í vanda meiri lífsreynslu en Hestir jafnaldrar hans á skáldaþinginu. Auk þess kann hann að notfæra sér unað °g þjáningu endurminningarinnar, sem er taugakerfið í skáldskap hans, ef lífs- reynslan telst hryggurinn. Loks hygg ég grundvallaratriði, að Indriði hafi aldrei efazt um hæfileika sína eftir að hann skrifaði Blástör. Maðurinn virðist alveg laus við minnimáttarkennd, en hún er hverjum rithöfundi líkt og heilsuleysi íþróttamanni. Indriði sannaði þetta ræki- lega með skáldsögu sinni, „Sjötíu og níu af stöðinni". Vinnubrögð sín þar lærði hann af Hemingway og vafalaust í trausti þess, að stórmannlegt væri að nerna af þvílíkum snillingi. Vissulega er álitamál, hvort þau áhrif geti talizt alls kostar heppileg, meðan höfundurinn glímir við þrautina, en Indriða hefur reynzt farsælt að ganga í þennan skóla. Og „Sjötíu og níu af stöðinm' er annað og meira en bergmál af gjárveggnum í fjalli Hemingways. Indriði G. Þorsteins- son byggir söguna á reynslu sjálfs sín og örlögum sinnar kynslóðar á íslandi. Ögleymanlegast finnst mér, hvernig sveitamaðurinn verður borgarbúi, sem á þó ekki annarra kosta völ en hverfa heim í átthagana til að deyja, þegar ást hans er orðin vonleysi og líf hans allt eins og útilega í mannabyggð. Auka- atriði segja mikið til um vinnubrögð og krmnáttu höfundarins. Til dæmis frá- sagnirnar af sambandi mannsins og
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116

x

Andvari

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Andvari
https://timarit.is/publication/346

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.