Fróðskaparrit - 01.07.2004, Qupperneq 145

Fróðskaparrit - 01.07.2004, Qupperneq 145
NÝTT INNAN VÍSINDI 2004 143 Erland Viberg Joensen Lossingarmenn íHavn. (The dockers ofTórshavn) (412 p.) Annales societatis scientiarum Færoensis, Supplementum XXXVII. Føroya Fróðskaparfelag, Tórshavn 2003. Samanfatan Aðalmálið við ritgerðini hevur verið at fevna um og vísa eina heildarmynd av loss- ingini og lossingarmonnum sum yrkishópi í tíðini uml. 1930-80. Ritgerðin tekur støði í tí søguvísindaliga arbeiðslagnum, í tí so- nevndu munnligu søguni, og arbeiðslagið verður eyðkent sum søgan úr neðra. Lagt verður fyri við einari samfelags- søguligari lýsing av upprunanum hjá ar- beiðarafjøldini í býnum - við ognarleysu undirstættini seinast í 18. øld - og farið verður fram til tað føroyska arbeiðaraal- mennið uml. 1930. Síðani er ein lýsing av býnum sum havn- arbýi, og samanburður verður gjørdur við størri havnarbýir aðrastaðni. Umframt at vera portur til bygdirnar, oyggjarnar, og til umheimin var ein partur av handilslívinum í umhvørvinum í Tórshavnar Havn fram til seinast í 1970-árunum. Tórshavn er við frábrigdum lýstur og fataður sum ein norð- urlendskur havnarbýur, men sum tó eins og aðrir havnarbýir eisini hevur merkt, at lossiarbeiðið hevur verið fyri tøkniligari menning. Broytingarnar skulu skiljast sum paradigmatisk skifti. Somuleiðis er ein viðgerð av lossingini á Eystarubryggju í Tórshavnar Havn sum yrkissamfelag, og har tey støð arbeiðsfólk hildu til í fríløtum verða eisini eygleidd. Samvirkanin millum menninar í yrkin- um verður lýst. Tillagingar og samspælið millum menn og tól elvir til broytingar, og Summary The aim of this thesis is to give a compre- hensive overall description of the discharg- ing and of dockworkers as a specific unit. The research comprises the period from 1930 to 1980 and a contemporary historical observation and treatment of Tórshavn viewed in its role as a port. The introduction discusses the origins of the working class in the town consisting of a growing proletariat towards the end of the 18th century. This part is an account of the period until 1930 when the Faeroese work- ing class public was establishing itself. Tórshavn is described as a port and com- pared with bigger ones elsewhere. A port is part of a town but also an independent unit in itself. On the other hand this port has been described in its diversity and should be regarded as s small Nordic port. The technical progress regarding the discharg- ing until modem times is divided into dis- tinct periods, although the changes overlap in time. The port was a public space and the lifeblood of the town until around 1980. It has been regarded important to observe the places where workers spent their spare time and breaks and where the workers de- veloped the working class culture. The occupation was characterized by the co-operation of the men working in dis- charging. Progress in technology affects and leads to changes and the focus is on
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164

x

Fróðskaparrit

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Fróðskaparrit
https://timarit.is/publication/15

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.