Editiones Arnamagnæanæ. Series A - 01.12.1960, Qupperneq 103

INLEDNING
103
Einar Ó. Sveinsson har1) havdat, att »direkt frandskap» finnes
mellan Harð. och Njála betráífande nágra episoder samt en visa.
Han hánvisar till C. A. Kersbergen2). Endast det första av de motiv
hon anför kan emellertid vittna om direkt förbindelse mellan Harð.,
Xjála och de övriga dár anförda: Qrvar-Odds saga3) och Þorsteins
saga Víkingssonar4 5). Egils saga Skallagrímssonar, som ocksá anföres
av Kersbergen, behandlar ej motivet pá sádant sátt att litterar
förbindelse kan antas. I Egils saga ok Ásmundar dáremot6) finns
motivet i en form, som máste sammanhánga med de övriga texterna.
Det galler hár det motiv, som finnes i Harð. 77 v 28—78r 36). Kers-
bergen har emellertid ej noterat, att en annan text ocksá har detta
motiv, námligen Magnúss saga hins góða7) i Elateyjarbók och
Hrokkinskinna, vilka báda bygga pá Morkinskinna, som dock har
en lakun i texten pá detta stálle. I deras version finns motivet med
»hælbeinin», som slits av, nár fángen gör sig fri frán f jattrarna (i de
senare dock endast det ena, i Harð. báda). Ingen av de övriga fyra
sagorna ha denna episod i motivet. Harð. har sálunda kanske hámtat
detta motiv frán Morkinskinna eller en annan hs av samma version.
Hár föreligger i sá fall ett indicium pá att arketypen till versionen
av Harð. i 556 tillkommit i den krets, som haft med tillkomsten av
Flateyjarbók att göra (jfr s. 102).
Ett annat motiv i Harð. finnes áven i: Njála, Orvar-Odds saga,
Þorsteins saga Víkingssonar, Ketils saga Hæings8). Hár ár likheten
störst mellan Njála och Orvar-Odds saga á ena sidan samt Harð.
x) Um Njálu, s. 147—148, s. 147, not 3, med dár anförd litt.
-) Litteraire motieven in de Njála (Rotterdam 1927), s. 136ff, 147f, 152.
3) I Kersbergens bok utgár förf. frán texten i hs M, vilken för detta avsnitt, lik-
som i allmanhet eljest, stár tillbaka för hs S. Se Boers kritiska upplaga (Leiden
1888), »Einleitung» samt s. 108S. Jfr Um Njálu, s. 151, not 2.
4) Fas II, s. 67 och s. 109f. Noterat i Altnord. Sagabibl. 2, s. 62, not.
5) Fas III, s. 286. Ocksá noterat i Altnord. Sagabibl. 2, s. 62, not.
6) íslenzk fornrit XII (Rvik 1954), s. 221—222. Motivet strácker sig nog lángre
án Kersbergen márkt; Altnord. Sagabibl. 2, s. 62.
7) Flateyjarbók 3 (Chria 1868), s. 258f; Fornmanna sögur VI (Khvn 1831), s.
14—15. Detta har förut pápekats av Páll Vídalín, Skýríngar yfir Fornyrði Lög-
bókar .... (Rvík 1854), s. 169f.
s) Harð. 76r 35—36; íslenzk fornrit XII, s. 212—213; Altnord. Sagabibl. 2, s.
67—68; Fas II, s. 101; Fas II, s. 145.