Nordens Aarbog - 01.06.1923, Blaðsíða 141

DE SKANDINAVISKA LÁNDERNA OCH FINLAND
grunda áven i Finland, att hava ett sárdeles vidstráckt och tack-
samt arbetsfált. Dess verksamhet kommer betráffande ekono-
miska frágor att kompletteras av det samarbete, som redan före-
finnes mellan de olika lándernas ekonomiska upplysningsbyráer
för náringslivet.
Dá man sálunda har skapat en gemensam grund och ástad-
kommit de kanaler, genom vilka ásikter och tánkesátt kunna
överföras frán ett land till ett annat, har man tagit ett lángt
steg framát mot samförstánd och tillgodoseendet av gemensamma
fördelar i vidstrácktare mán. Vi anvánda ordet vidstrácktare,
emedan man pá tvenne omráden redan fátt till stánd ett sam-
arbete mellan de fyra nordiska lánderna i en ganska anmárknings-
várd form. Jag avser arbetsgivarförbundens samverkan, som
begynte ár 1920 och det tidigare pábegynta samarbetet i grafisk
industri. Pá minussidan máste man áter sátta att det samarbete,
som ánnu tidigare hade igángsatts mellan Sveriges och Finlands
tráförádlingsindustriorganisationer och som gállde försáljningsvill-
koren för deras produkter pá de marknader dár de konkurrerade,
misslyckades. Ovannámnda initiativ áro de förnámsta i samarbetet
pá det ekonomiska omrádet mellan de skandinaviska lánderna
och Finland.
Som synes har initiativet tagits av organisationerna. Dessa
hava under krigstiden och senare fátt en allt större betydelse.
Nutidens parlamentarism har áven varit ágnad att bidraga hártill.
Det sjálvstándiga Finland har sálunda följt de andra lándernas
exempel, i det att dess produktions- och affársliv numera ár vál
organiserat. Initiativtagare och anknytningspunkter saknas sálunda
icke, om blott övriga nödiga förutsáttningar för samarbete före-
finnas. Vi antaga att ur ovansagda framgár att sá ár förhállan-
det, det vill sága inom de fyra nordiska lándernas egen krets.
Dá man tráder ut dárifrán kommer man in i de stora konflik-
ternas ogenomtrángliga bránningar. Dessa sáttas i rörelse av
samma vindar, som i form av krig ánda till grunden skakade
Europas ekonomiska och samhálleliga byggnad. Utan att vidare
befatta oss med de stridiga krafter, som förorsakat dessa före-
teelser eller med frágan om huru detta sakláge vidare skall ut-
veckla sig, vilja vi blott upprepa vad tidigare redan pávisats,
námligen att frágan i grunden gáller ekonomiska várden, mak-
ten pá det ekonomiska omrádet.
139