Nordens Aarbog - 01.06.1923, Blaðsíða 222

KARL HILDEBRAND
20 millioner: 40 millioner nytecknades mot 7-procentliga föilagsbevis
under garanti av tvá av de andra storbankerna. Yarmlandsbankens
avskrivningar uppgingo till ungefár 49 millioner, varefter 15 procent
funnos kvar av grundfonden. Under Kreditkassans garanti ha lottagarna
fyllt grundfonden med 18.9 millioner, varjámte 7 millioner 7-procentiga
förlagsbevis tecknats. För Smálands- och Vármlandsbankerna har
Kreditkassan pátagit sig att sláppa till högst 20.2 millioner.
Rekonstruktionsformerna ha varit vaxlande, och förlusterna ha
helt och hállet drabbat aktieágarna eller —- i de solidariska Koppar-
bergs-, Smálands- och Varmlandsbankerna — lottágarna. Insáttarna
ha varit sákerstállda och nágon insáttarepanik har icke i nágot fall
intráffat.
Den oerhörda omvárderingen av alla várden under de senaste
áren belyses av várdena á Stockholms fondbörs, á vars A-lista totala
nedgángen av kursvárdet ár 1918 utgjorde 725 millioner, ár 1919
850 millioner, ár 1920 765 millioner, ár 1921 764 och ár 1922 270
millioner, kursminskningen pá grund av tagna kuponger ej frándragen.
Men sádana avdrag skulle under de tvá sista áren blott ha utgjort
resp. 200.8 och 104.3 millioner, av vilka siffror utdelningsnedgángen
under 1922 tydligt framgár. Nyligen har pávisats, att deflationspro-
cessen varit hastigare och mera genomgripande i Sverige án i andra
lánder, med vilka en jámförelse kan dragas. Prisniva?i nádde i Sve-
rige sitt maximum i juli 1920 med indextalet 370 och sjönk pá nio
mánader med 165 enheter eller 45 procent, under det att den engel-
ska prisindexen kulminerade i mars 1920 med 310 och den ameri-
kanska med 247 i maj samma ár; under nio mánader sjönk den eng-
elska indexen med 24 och den amerikanska med 35 procent. I slutet
av 1922 áro de tre indexarna sá gott som sammanfallande; den sven-
ska vid siffran 163. I Skandinaviska kreditaktiebolagets kvartalsskrift
sages hárorn: »Deflationsprocessens snabbhet har icke kunnat undgá
att medföra en förödande inverkan pá náringsföretagens ekonomi,
vilka haft att möta stora förluster pá varulager och utestáende ford-
ringar, produktionsinskránkningar m. m. Hártill komma verkningar av
den skattepolitik, som förts, dels genom det höga skattetrycket (krigs-
konjunkturskatten ensam gav mera án en milliard kronor), varigenom
kapital indrogs till staten för rent fiktiva vinster och varigenom önsk-
várda avskrivningar omöjliggjordes eller átminstone hárt beskattades,
samt dels genom dubbelbeskattningen av bolagens vinst, evad den ut-
delades eller fonderades.» Slutsatsen blir, att »náringarna enbart genom
den ohejdade inflationen satts pá ett svárare prov án nágonsin förut
och svárare án samtidigt varit fallet i flertalet andra lánder».
Under ár 1922 har prisniván emellertid börjat att stabiliseras,
vilket bör vara ett gott tecken för framtiden. Sedelcirkulationen har
minskats frán 627.7 millioner den 31 december 1921 till 584.2 den
30 december 1922 d. v. s. med 43.5 millioner. Den svenska kronan
har nátt guldpariteten, och dá dollarkursen visade vikande tendens,
har riksbanken under árets sista veckor genom stödköp till betydande
220