Atuagagdliutit - 23.05.1957, Qupperneq 6

Atåtagssarsiuinerit ingerdlåneKartarnerånik
maleruarKussat tamåko uvdlume atorto-
rérput. ama anånaussup erninigssaminik
nalunaértugssauneranik atåtagssarsiuiner-
migdlo suliagssångortitsinigssånik aula-
jangersagaK kalåtdlit inatsisait maligdlu-
git atortorérsutut issigissariaKarpoK. nakorsap erni-
sugsiortuvdlo mérKap inuneranik nalunaerutiging-
nigtugssautitaunerat ama nutåjungilaK, kisiåne
landshøvdingip 1951-ime nakorsanut agdlagåtigut
kaujatdlaisitåkut ersserKigsarneKarsimavoK. migssi-
liumé § 7 nåpertordlugo a-
nånaussoK navsuiauteicar-
tugssauvoK mérsap pingor-
figssåta nalåtigut kikut a-
torsimagine. taimatut pi-
ssugssauneK åma kalåtdlit
inatsisait maligdlugit ator-
torérsutut issigissariaKar-
poK nauk sujornatigut er-
sserKigsumik aulaj angigau-
simångikaluardlune. tai-
mailiorKungitsorneKarsi-
nauvordle — sordlo ersser-
Kigsumik OKautigineKartoK
— „tamåna mérKap iluaKu-
tigssånut nalerKutusorissa-
riaKarpat“. atåtautitsinig-
ssap akilersuissåtitsinig-
ssavdlunit anguneKarnig-
ssånut sujunertarissaussup
pingårnerssaringmago mér-
Kap akilersuivfigineKarnig-
ssåta isumangnaerneKarnig-
sså anånaussup nangmineK
mérKamik pilersuisinåu-
ssusia pingåruteKartugssau-
vok navsuiauteKångitsorti-
neKarsinaunigssåta aulaja-
ngemeKarnigssånut. plssu-
tigssardle tåuna aulaj angiu-
taussariaKångilaK. danskit
pissarneråne navsuiauteKå-
ngitsortitsinigssaK atorne-
KarnerussarpoK Kanigissa-
rigpatdlårtut ingmingnut
atomeratigut (Kanigissari-
ssutsimik kångunarsaini-
kut) méraK pingorsimagå-
ngat.
anånaussoK mérKap inu-
neranik nalunåingitsorsi-
magune mérKamutdlunit
kina atåtausinaussoK oKau-
tigiumångikuniuk migssi-
liume § 8 nåpertordlugo a-
kilisineKarsinaussugssau-
vok. tamåna maleruagagssat måna atortussut ma-
ligdlugit ersserKivigsumik tungavigssaKångilaK, er-
Kartussissutdlo uvdlumikut såkugssaKårunångitdlat
anånaussoK pingitsailivdlugo suliagssame navsuiau-
teKartisavdlugo.
atåtautitaussup atåtautitaunine akuerssissutigiu-
mångigpago suliagssaK kredsretimit tamarmiussu-
mit erKartussutikut aulajangerneKartariaKarpoK.
tamåna åma atusaoK akuerssisitsinigssaK nangåssu-
tigssaKartineKarpat atåtautitaussup mérKamut atå-
taunerata KularnauteKarérsimanera pissutigalugo.
kredsdommerip suliagssarå mérKap, angutip atåtau-
tineKartup inuitdlo tamarmik iluaKutigssåt sulissu-
tigisavdlugo suliagssap inungnik misigssuinikut issi-
galugo erKortumik inerneKarnigssånut. suliagssaK
KularnautigssaKartuartarumårpoK anånaussoK mér-
Kap pingorfigssåta nalåtigut angutinik ardlalingnik
atugaKarsimassarångat. anånaussup angut atåtau-
titaunerminik akuerssiumassoK katigpago taimåitoK
akuerssissut tåuna migssiliume § 11 nåpertordlugo
iluarineKarsinauvoK arnaK mérKap pingorfigssåta
nalåtigut avdlanik atugaKarsimåsagaluarpatdlunit.
inatsisitigut piumassarisavdlugo sualugineKarpoK
taiméitoKartitdlugo atåtagssarsiuinerup ingerdlatx-
narneKarnigsså angutip tåussuma ama méraK mé-
ravigtut issigineKarKulersinaujumårmago nauk aki-
lersuissugssåinartut issigineKaraluardlune. kalåtdlit
inatsisaisigut ama ilånguneKarsimavoK taimåitune
akuerssineK iluarineKarsinaussoK.
atåtautitauneK — akilersuissugssauneK
suliagssaK erKartussutikut aulajangerneKåsagpat
maleruagagssat uvdlume pigissavut nåpertordlugit
atåtautitaussoK erKartuneKartugssauvoK akilersui-
ssugssångortxneKardlune imalunit pingitsutineKar-
dlune. erKartussissut isumaKarpata mérKap pingor-
figssåta nalåtigut anånånik atuisimanera ugpernar-
sisineKartoK pissutsitigutdlo, sordlo augsiuinikut,
mérKap tamatumune pingorsimasinaunera Kular-
narsisineKavingigpat erKartuneKartugssauvoK aki-
lersuissugsséngordlugo. akerdlianigdle pissoKarpat
pingitsutitariaKarpoK. angutit akilersuissugssångor-
dlugit erKartussaussut ardlaliugunik tamarmik per-
KuneKåsåput mérKamut akilersutigssat tamåkerdlu-
git akilertåsagait. mérKap pilersorneKarnigssånut a-
kilersutit atautsit anånaussap pissåsavai, ilaitdle
kommunekassemut nåkartåsåput.
mérKat pivdlugit inatsisigssanut sujunersutip atå-
tautitaunerup akilersuissugssautitauneruvdlo ing-
mikortitaunerat atulersisavå. tåssa imåipoK: suliag-
ssap aulajangerneKarnigssånut avKutigssat pingasut
erKartussissut ators'inaulerpait: atåtautitaussoK er-
KartuneKartariaparpoK mérKanut atåtaussutut ima-
lunit akilersuissugssatut imalunit pingitsutitaria-
KarpoK. angutip atåtaussutut akilersuissugssatut-
lunit akilersuissugssatut, imalunit pingitsutitaria-
mérKap atåtaminit atåtamilo erKardlinit kingornu-
ssussugssaulernigsså mérai éiparingnerme emiusi-
massut taimaeKatigalugit, mérardlo atåtaussoK a-
kuerssiserKårnago arKanik (kinguliaKutånik) atser-
neKartugssångordlune. pissagssarititaussunik téuku-
ninga méraK akilersuissugssaussumit pissagssaKé-
ngilaK. kisiåne atåtaussoK akilersuissugssaussordlo
pissameK maligdlugo åssigingmik pissugssåuput
mérKap pilersorneKarnigssånut akilersuinigssamut
nauk mérKap atuartitauneranut iliniartitauneranut-
dlunit åssigissåinutdlunit ingmikut akilersutigssa-
nik akilersuissugssautitaussoK perKussivfigineKarsi-
nåungikaluartoK.
angut mérKanut uverssagkamut atåtaussutut er-
KartuneKarsinåusagune sujunersume § 5 maligdlugo
anånaussoK mérKap pingorfigssåta nalåtigut atorsi-
massariaKarpå mérKamut atåtauneranut Kularnau-
tigsséngortunik sarKumersoKartitsinane. malerua-
gagssaK tåuna ajomåinerussungordlune mérKat u-
verssagkat pivdlugit inatsisine danskit maleruagag-
ssånut nalerKupoK, ajomåinerussungortineKarnera-
tigutdlo avdlånguteKartitsivingnigssaK isumagine-
KångilaK. tamåna nåpertordlugo angut atåtaussutut
erKartuneKarsinéungilaK atåtausinaunera augsiuini-
kut ajornarsisineKarpat ilimanarungnaersineKarpat-
dlunit imalunit anånaussoK avdlanik mérKamut a-
tåtausinaussunik atuisimagpat. ama OKautsit „pi-
ssutsit mérKamut atåtausinauneranik Kulamartu-
ngortitsissut" KanoK atorneKarnigssåt erKartussi-
ssarnerme ersserKingnerussumik aulajangersima-
ssariaKarpoK. danskit pissarneråne aulajangiune-
KarsimavoK atåtautitsinigssaK erKartussutigisinau-
jumavdlugo akerdlerit ingmingnut pissuseKarsima-
nerat aulaj angersimakulugtumik erssersineKarsirriå-
sassoK, imåikajungnerussumik mingnerpåmik Kåu-
matinik ardlalialungnik sivisussusilingmik akulikit-
sumigdlo pissarsimatitdlugit. mérKap pingorfigsså-
ta nalåtigut arnap angutit mardluk atorsimagpagit
åipålo augsiuinikut atåtausinautitåungigpat åipå
tåuna atåtaussutut erKartuneKarsinaussångilaK. er-
Kartussutikutdlunit atåtautitsissoKartångilaK OKauti-
gineKarångat arnaK tavagtussoK angutinutdlo na-
linginartuvdlune ugpernarsisineKarsinåungikaluar-
patdlunit mérKap pingorfigssåta nalåtigut angumik
atausinåungitsumik atuisimassoK. angut mérKamut
atåtaussutut erKartuneKarsinåungikångame akiler-
suissugssatut erKartuneKarsinaussarpoK anånaussoK
mérKap pingorfigssåta nalåtigut atorsimaguniuk ta-
matumunalo mérKap pingorsimasinaunera Kularna-
sisivingneKångigpat. atåtausinautitsinginigssamut
pissutigssaviussoK tåssa augsiuineK, kisiåne pissu-
tigssat avdlat åma pxssutiginiarneKarsinåuput, sor-
dlo nakorsap nalunaerutå maligdlugo angut ki-
nguågssiorsinåungitsoK OKautigineKarpat.
Kularnångitsumik oKatdlisigssaulerumårpoK dan-
skit maligtarissåt erKuneKésanersoK mérKap uver-
ssagkap atåtaminit kingornussissugssautitaunera ar-
Kanigdlo (kinguliaKutånik) atserneKartugssautitau-
nera. aperKut tåuna sujorna landsrådime sarKumer-
neKarpoK kingornussissarnermik inatsisigssanut
migssiliutip OKaluserineKarneranut tungatitdlugo.
mérKap uverssagkap atåtaminik ilaKutainigdlo mé-
ravigtut kingornussissarnigssånik inatsisigssanut
udvalgip sujunersutå landsrådimut sarKximiuneKar-
poK. åssigingitsunik isumaKarfigineKarpoK malerua-
gagssaK taimatut itoK Kalåtdlit-nunånut erKuneKå-
sanersoK. ilaussortat maleruagagssamut akerdliussut
oKautigåt atåtaussoK nuliaKarpat nuliaminigdlo mé-
raKarpat ilaKutaringne årKiagingissutaulisassoK mé-
raisa uverssagkat kingornussissugssaunigssåt méra-
vé taimaeKatigalugit, sualugingitsugagssåungitsor-
dlo mérKat uverssagkat atåtap pigissainik pissagsa-
Kartisavdlugit pigissat taimåitut pigineKalerajugtar-
mata angajorKåt méravisalo peKatigingnerisigut. ki-
siåne ama ilaussortat avdlat OKautigåt méravit åma
ilaKutarit pigissåinut tapersersuissusimångitsut ila-
Kutarissutsimingnitdlunit Kimagusimassut kingor-
nussissugssaunertik tamåkerdlugo kingomussissug-
ssåussuseKartut mérKavdlo ajOKutigissariaKéngikå
uverssagaugame. méravigtut åma pissagssaKarta-
riaKarpoK. ama OKautigineKarpoK nutåmik taimatut
aulaj angersagaKalernigssaK atåtaussugssat aperKu-
me tåssane uvdlumikut pissarnermingnit akissug-
ssåussusermik misigissaKautiginerulerumåråt. aper-
Kut tåuna isumaKatigissutigineKalingilaK, landsrå-
divdlo tauva isumaKatigissutigå kingormissussunig-
ssarnik maleruagagssap nutåp aulaj angivfiginigsså
tugdlianik atautsimlnigssamut utarKisikatdlarumav-
dlugo taimanikut mérKat pivdlugit inatsisigssanut
migssiliut suliarineKåsangmat.
erKaimassariaKarpoK atåtautitaunivik aulajanger-
neKarsinaugångat kingornussussugssauneK atåtau-
ssuvdlo arKanik ateirartugssautitauneK kisimik pi-
neKarumårmata. sordlo aitsanguaK taineKartoK
danskit erKartussissarnerat maligdlugo erKartussu-
tikut atåtautitsisinaujumavdlune akerdlerit aula-
jåinerussumik siv.isunerussumigdlo ingmingnut pi-
ssuseKarsimamassariaKarput, ilimanautigssaKalågi-
narpatdlo angutinik avdlanik sangmissaKarsimassoK
tamånalunit ugpernarsisineKarsinåungikaluarpat
angut unerdlutigissaK akilersuissugssåinartut erKar-
tuixoKartariaKartarumårpoK. nautsorssutigissariaKa-
runarporme najorKutagssat tamåko nåpertordlugit
Kalåtdlit-nunane atåtagssarsiuinerit amerdlaner-
ssåine erKartussutikut atåtautitsineKartarnaviångit-
sok, ilarpagssuinilo angutip atåtaussutut erKartune-
Karfigissaine kingorna tåuko ingmingnut tikitaru-
mårtut (katitarumårtut) landsrådip OKautigissainik
ilaKutaringnerme akerdlerissutigssaKartuerutdlugo.
taimåitordle mérKat pivdlugit inatsisigssanut mig-
ssiliumut oKauserissane inatsisigssanut udvalgip o-
Kautigå Danmarkime erKartussissut suliarissarta-
gaisa ilarparujugssuine atåtautitsinermik inemeicar-
tune atåtaussoK mérardlo ingmingnut Kanissutsi-
mingnik misigissuseKartångitsut atåssuteKångit-
dluinartardlutigdlunit åmalo mérKap angajorKåvisa
ingmingnut atåssuteKarnerat sivikitsuinaussarsima-
ssok nalautsornerinaunerussarsimavdlunilo. atéssu-
teKarnerup KanoK-issusia suliagssap inernigssånut
aulaj angiutigssåungilaK, kisiåne anånaussup mér-
Kap pingorfigssåta nalåtigut angutinik avdlanik é-
taveKarsimasorissåunginera (inungnik misigssuini-
kut atåtautsineK).
inatsisigssanut udvalge åma OKarpoK: „atåtaussoK
mérardlo nangmineK ingmingnut atåssuteKångit-
dluinarsimagångata imaKa KularnarsisinauvoK ing-
mikut pissagssaritineKartut tamåko mérKamut Ka-
noK pingårutigssaKartigisassut. mérKamut pingåru-
jugssuarnaviéngilaK atåtame arKa aterisavdlugo, ki-
ngornxississugssautitaunerdlo åma pakatsissutaugi-
nartarumårpoK atåtaussup Kimataine tåussuminga
méraKarnera erKaimaneKarsimångikångat toKutina-
nilo akilersuissugssaujungnaerérsimagpat, tåssa aki-
liuteKångitsornikut mérKap ilaKutai sianigitineKarsi-
nåungingmata atåtaussup toKuneranik. Kalåtdlit-
nunåne igdloKarfinguame pissagssaritineKartut ta-
måko imaKa iluaKutigssaungåtsiartåsagaluarput i-
nuit tamarmik ingmingnut ilisarisimangmata, pi-
ssagssarititaussutdle tamåko inuata nunarKatime tu-
ngånut ajornartorsiutigingitsorneK sapisavai pingår-
tumik atåtaussoK nuliaKarpat méraKardlunilo. ta-
matumunga atatitdlugo åma uparuarneKarsinauvoK
Danmarkime mérKat pivdlugit inatsisigssat suliari-
neKarnerat politikime anguniagaKarnermik Kular-
nångitsumik tunuleKutaKartineKarsimassoK anå-
naussoK uveKångitsoK mérKanilo inoKatimik akor-
nåne nakussutigssaKartiniardlugit. udvalgip isumå
unauvoK nikanarsagauneK tåuna Danmarkime nu-
ngutiniarneKartOK Kalåtdlit-nunane taimatut sékor-
tutigerKajéngitsoK. imåingilardle anånaussup uve-
mérKat pivdl. Kalåtdlit-nunanut
inatsisigssanut sujunersut
NORMUMIT
KINGUGDLERMIT
NANG1TAK’