Atuagagdliutit - 23.05.1957, Síða 28

una kigartugaK Sofie Heinrichip Nungme I Efterskolerne atuartup 14-inik ukiugdlip sanårå. —
kigartugkanik tamalåliordluse nagsitarniartigut. åma erKaimaniarsiuk månamit aussan ilångut-
dlugo kigartugkanik unangmisitsigavta. pingasut pitsaunerit akigssarsissugssåuput.
PIONER-EKSPRESSEN
Pris kr. 55,00
TOG'

Gratis katalog over forsk, togdele
Bestil direkte fra fabrikken.
KimugtuitsoK pinguaK elektricitotimik
ingerdlassoK
akla: kr. 55,—
pisatagssaisa åssigingitsut katalågiiat a-
kenångilaK fabrikimit piniarniaruk.
Adr.: PIONER-EKSPRESSEN, Birkerød
MERARTAVTINUT
danskit nukagpiarkat pingasut
Danmarkime mérKat inusugtutdlo atuarfine
atorneKaleriartuinartumik umiarssuarnik „kitor-
narsiaKartarneK“ ilerKuliun eKaralugtuinarsima-
vok, tamånalo avKutigalugo umiarssuarmiut ili-
niartutdlo agdlagkatigut ataKatigingnerat piler-
sineKarsimavdlune. danskit umiarssuait silar-
ssuarme tamarme siaruarsimåput, agdlagfigissa-
Kåtårnikutdlo mérKat nunane ungasigsorssuarne
pissutsinik påsissaKarnerufartorsimåput, Kavsio-
Kissutdlo umiarssuarnut „Kitornarsiarissaming-
nut“ ilauvdlutik nunat ungasigsorssuit takorna-
riarsinaulersimavdlugit. månåkut nukagpiarKat
pingasut atuångivfeKarnermingne Norge avang-
narKutdlugo Ruslandip avangnåne kitåne igdlo-
Karfingmut Murmanskimut takornariarnertik
OKalugtuarigåt tus&savarse.
takorna-
riarnerat
porskilersoK atausingomerugå ki-
mugtuitsut autdlartarfigssuånit ki-
mugtuitsunut nunanut avdlanukartar-
tunut ilauvdluta uvdlakut arfinek-pi-
ngasunut KiternutilersoK autdlarpu-
gut. uvalikut nalunaenutaK tatdlimå-
nguinarå Tysklandime igdloKarfit ilå-
nut Hamburgimut apupug'ut. tåssane
umiarssuaK ilauvfigssarput „Else Bas-
se" misigssortisimavdlune sule umiar-
ssualiorfingme amorKassoK ikivfigår-
put. umiarssualivingme ulåpuneka-
KaoK, tåssame autdlamigssaminut
inemina vigkame. umiarssuit autdla-
rartut tikerartutdlo imaiginavigput,
tåukualo saniatigut angatdlatit ming-
nerussut umiarssualivingme imaigina-
vigput.
unuåkut Hamburgimit autdlarsima-
vugut, kugssuvdlo Elbenip akuanut
perérdluta aitsåt påsilerparput. kug-
ssup akuatigut anorisiungåtsiariardlu-
ta, imak Nordsøen avalagsårfigeriat-
dlarigput sordlume tåssa tarrarssut,
Katsungangårame, asulume aulatårni-
nguakångivigdlune. imavingmut anit-
dlakautdluta naoralårtitsiviup avatå-
nut pivdlutalo tingmiårarpåluit umiar-
ssuavtinut merarput. nukigdlårsima-
gunakigamigdlo ilånguat mikaluardlu-
ne umiarssup avatågut nékarpok ipiv-
dlunilo. ilånguisale kimangniångivig-
dluta Murmanskip tungånut ilagiuar-
påtigut. silagigsiorkåriardluta Norgep
sineriåtigulerdlutalo puj orsiomermit
nunanik takussakéngingaj avigsimavu-
gut, aitsåtdle KeKertarpagssuit Lofotit
tikikavtigik nuna issigisinaulerparput,
kåkai Kutårdlussut aputitai senernup
sarkarsimariaramigit augpitdlersisi-
mavai. erKavtigut måtagdlit akugtu-
ngitsumik naparutatik pingasunik te-
KerKUgdlit erssencarigsisivigdlugit
puissakåtårtut issigingnårpavut.
Lofotit avatåne kilisauterpåluit ta-
kuleravtigik nålagkavta ajokersupåti-
gut tåssaussut rusit, tuluit norgemiut-
dlo kilisautait. puerKortisimavoK at-
dlårKekalunile. umiarssup Kåva ser-
mersimariarmat unukut arssarnerit
åssigmgitsunik Kalipausersordlutik ki-
ngorfigisimavåt. nauk apriliugaluartoK
tårsissarnera sivikeKaoK.
Lofotit avangnane KåKat issikue av-
dlångorput. ingikitsb j ungnaerdlutik
Kåve toncingnerujugssuångorput. uv-
dloromeranilo Norgep avangnamut
isua nagdleravtigo ersserkarigsor-
ssungmat suna tamåt kimerdlorsinau-
varput.
mana Murmanskimut pulajartuler-
pugut. igdlokarfik kangerdlup amitsup
kingortuvdlo kinguaningmat rusek
ilisimassortagssarput ikeriardlugo ka-
ngerdliikut ilungmukårpugut. mana
umiarssualivingmllerpugut. puerkor-
tisimåvigpok pingårtumik unuåkut
issisiutip 16-it angussardlugit issigtar-
dlune. apriliugaluartordlo umiarssua-
livik sule sikuangåtsiartardlune, kat-
sungassartorssungmatdle isse malung-
néngingajagdlune.
igdlokarfik siamasekaok. kåkai apu-
titarasårtut sivinganere orpigkanik
orpiusimagunartunigdlo nauvfigisimå-
put. igdlue pukitsukujorkåriardlutik
ilait portungåtsiartorssuvdlutik Kø-
benhavnime igdlut assigivigpait. umi-
arssualivik agssartutinik sorssutinig-
dlo umiarssuakakaok, akulikekissu-
nigdlo tingmissartut kulåutardlutik.
umiarssuit usilersortut ardlakaking-
mata uvdlut mardluk umiarssualiving-
me utarkeriardluta aitsåt talitarfing-
mut talisinaulersimavugut. umiarssua-
liviup pissortånit. ikårfiginekarpugut,
akuerinekarpugutdlo nunaliarsinau-
ssugut. tauva agdlagfingmukarpugut
igdlokarfingme takomariarsinaunivti-
nut akuerssissumik piniardluta, pi-
ssortaussordlo nalunaerfigigavtigo a-
tuarfingmut takomariarusugdluta,
navsuiautdlugulo uvagut danskit nu-
kagpiarartåinit sujugdlerpauvdluta
Murmanskimut takornariartflgavta. u-
tarkingåtsiaréravta taimaitdlune bile
tikiupok uvavtinik angatdlåssissug-
ssak. igdlokarfigtå umiarssualivingmit
kilometerinik arfinilingnik ungasissu-
sekarmat bilingåtsiarkårdluta aitsåt
tikiparput. avkusemit sermimik kuat-
serugtorsimassut avkutigåvut, bili-
ssarssuitdlo nivautarssuagdlit tamane
nivagtut takugssåuput.
bilerdluta igdlokarfik angatdlaviger-
kårparput. tamåne igdlut kussanar-
patdlångitdlat. erkailerparputdlo usi-
måna issigtup nunånut pisimavdluta,
tåssame igdlokarfiup Kalåtdlit-nunå-
ne Scoresbysund avangnarpasekatigå,
inugpagssuitdle amerdlakaut. okalug-
tunekarpugut igdlokarfik 1915-ime tu-
ngavilernekarsimassok, sorssungner-
ssuvdle nalåne kårtartunik nåkåtitsi-
viginekarsimanermit aserugauvdlui-
narsimassok manale kingumut sanar-
kingnekarsimassok.
rusit atuarfiåne.
atuarfingmut nr. 12-imik nalunae-
kutalingmut unigpugut. silatånit issi-
galugo kussanarpatdlångilak, iluale
kussanardluinarpok uvagut Danmar-
kime atuarfivtinit avdlåussutekarpat-
dlårane. iseriakaugut niviarsiarkat nu-
kagpiarkatdlo 800-it tamåssa pekuer-
tunguit. suna tamarme pissorpalugtui-
nauvok. inine torssussarssuarnilo pi-
nguvfåtut. sordlume uvagut atuarfiv-
asassdka Nungme
atuartut!
ilåka (atuaKatika) agdlagku-
mångingmata måna agdlagfigi-
lårniarpavse. uvanga aussamut
aperssortisaunga, mardluinåu-
saugut, Media H. åma Malakias
J. agsut pilerinarpoK atuarfiup
Kimangnigsså. aussamut sårug-
dlingåsit kisiat pisagavko, ag-
sut nuånertarpoK. ingangmik
serfåt, naujåt, tåterårKat tama-
lårpagssuitdlo, agsut nuåner-
tarpoK. aulisardlune tulagkåine
serfåt namamik neriumagåine
suna tamarme ajornångitsoK.
tåssunga nalulerujara, någuja-
ra. asangnigtumik inuvdlua-
ritse.
atsiortoK Malakias Johnsen,
K’ eKertarssuatsiait.
tine pinguarångavta. mérkat tamar-
mik kajortunik tungu jortunigdlunit
tårtunik atissakarput, augpalugtunig-
dlo kungaserutekardlutik. nukagpiar-
kat naitsunik nujaiagåuput, niviar-
siarkatdlo perdlåjakardlutik. takuga-
misigut tupåtdlagtorujugssuvdlutik er-
ninavik ungupåtigut issikutorujug-
ssuångordlutigdlo. taimaitdlune ili-
niartitsissuat arnak tulugtut okalugsi-
naussok tikiupok. ilisimatinekarérsi-
mavok danskiussugut atuarfingmutdlo
takornariartugut. navsuiåupåtigut ait-
såt sujugdlerpåmik danskit nukagpia-
rartåinik atuarfik tikerårtokartok.
angatdlépåtigut sorpagssuarnigdlo
navsuiautdluta.
sordlo uvagut atuarfivtine kungivta
åssinganik åssiliakartugut, taimåtaok
rusit atuarfé Leninip Stalinivdlo åssi-
nginik åssiliakarput, kisiåne uvagut
kungivta éssinganit angnipilorujug-
ssuamik. init atuarfiussut åssigingit-
sut pulåkåtårpavut. erinarssorfigine-
kartarpugut tunisitardlutalo. tuluit
tyskitdlunit Okauså mérkanilunit ang-
neme iliniamekéngitdlat, tyskisutdle
pisinaussénguavut atordlugit Okalu-
niartarpavut. takussavtinile sokutigi-
nerpausimavavut sånavit sulivfitdlo.
nukagpiarkat niviarsiarkatdlo angne-
rit tåukimane iliniartinekartarput. ki-
salo maskinat åssigingitsut sanane-
karnerisa kingorårtigssait ikussomig-
ssaitdlo iliniamekartardlutik. atuar-
fiup silatåniput bilit, téukuningalo
atuartut bilemermut iliniartinekar-
tarput.
anerkigkavta ungaluvdluta erinar-
ssorfigåtigut, autdlaravtalo tarrikiar-
tomerput ilårdlugo inuvdluarkuvdluta
aulateriuardlutik. tåssångånit filme-
riarpugut igdlokarfiuvdlo ilå taku-
ssagssarsiorfigalugo, nipilerssortarfig-
ssuardlo pulårdlugo.
umiarssualivingmut pigavta tauvau-
na umiarssuarput usilersordlune ini-
lersok. — måna angerdlamut autdlar-
pugut. issisiortuåinangaj agsimavugut
umiartornivtinile meriångumingivig-
simavdluta, nauk ilåne aulanersiorta-
raluardluta. umiarssuarput usingiar-
tugssaungmat Tysklandime igdlokar-
f it ilånut Stettinimut nunalipugut uva-
gutdlo kimugtuitsordluta Danmarki-
mut angerdlardluta.
nailisardlugo nugt. H. Larsen.
:w