Atuagagdliutit - 26.09.1957, Page 2

atuartartut agdlagait
X
Kalåtdlit-nunåne såkutungorta-
lernigssaK.
Kalåtdlit-nunåne suliaKartuvdlune
Kalåtdlit-nunånutdlo tungassunik a-
perineKartåinardlune suliagssat assigi-
ngitsorpagssuit Kalåtdlit-nunånut tu-
ngassut isumaliutigerKajånartaKaut.
måne kikutdlunit OKaloKatigigtitdlu-
git suliagssat pingårutigdlit erKartor-
neKancaj åsséinarput, tamåkunlngalo
„kisimik ilisimaniarsorissut" isumaKa-
tiglngikåine taimatut ineriartornermut
tungatitdlugo OKatdliseKartarneK su-
junigssame isumavdluarsårissutut på-
slnariaKarparput.
tamatumunga tungatitdlugo suju-
nersutaussartut ikingeKissut pilersar-
simåput kavfisorujordlune OKatdll-
nerme, imalunit angutit mardluk tat-
dlimatdlunit katisimårujorneråne. su-
junersutit ilarpagssue silatumik aker-
dlilerneKariardlutik maungainartara-
luarput, ilaitdle åma iluarsartuneKar-
Kåriardlutik ingerdlandgtarput måni-
lo' ineriartornikut malungniutardlutig-
taoK.
ukiut Kavsigsunguit matuma sujor-
na sujunersumik tusarsimavunga ki-
ngornamut erKarsautigitdlagtårsima-
ssavnik. sujunersut erKarsautigerKile-
rångavko pitsaugivdluinaleraråra, ki-
salo isumaKalersimavdlunga ajiisångi-
kaluaKissoK tusardliuneKartugune. —
tåssuname sujunersutigineKarsimavoK
kalåtdlit angutit inusugtut tamarmik
Danmarkime såkutungortalisassut.
kalåtdlit inusugtut amerdlanerit
iluaKutigingitsornaviangikaluarpåt u-
kioK nåmagtitdlugo Danmarkimisi-
naussugunik ilutitik.Kavdlunåt inoKa-
tigit iluane åssigingitsunit pissut pe-
Katigalugt. månåkut kalåtdlit mérar-
tait Kavdlunåtut iliniartineKartaler-
mata KularissariaKéngilaK inusugtut
oKautsinik paitsoruteKarpatdlåratik
tagpavanitarsfn åusassut avalagtug-
ssauvdlutigdlo_ nalungikuniko tamånå-
taoK Kavdlunåtut iliniarusungnermut
kamagtutigingitsornaviångilåt. såku-
tåjutitdlutik kalåtdlit Kavdlunåtutdlu-
nit påsisimassaKånglnerugaluit pait-
sortarungnångitdlat OKautsit tusarta-
gagssait nålagklssutaunerungmata su-
ngiusarnermut tungatitdlugit tusarne-
Kartuartugssat. tamåna taivara kalåt-
dlinut inusugtunut pingåruteKaKing-
mat såkutujutitdlutik Kavdlunårta-
mingnit nåkanganerussutut misigisi-
mångfnigssåt. tamanitdle pingårute-
KarnerpaussugssaK tåssa kalåtdlit
inusugtut Kavdlunånik ilutimingnik
ikinguteKardlutik peKatigigdluarsi-
naunigssåt.
kalåtdlit inåsugtut amerdlanerit tai-
matut ilutimingnik peKateKardlutik
ukioK nåmagtitdlugo Danmarkimisa-
gunik ukiup ingerdlanerinåne Kavdlu-
nåtut ilikartorujugssusinéuput. tama-
tuma pingåruteKåssusia sumiginarsi-
nåungilarput, kalålerme inusugtoK ki-
nalunit nangminerssortumik inutig-
ssarsiutit avatåne akigssauteKardluar-
dlune atorfinigsinåungingmat Kavdlu-
nåtut påsissardlunilo Kavdlunåtut
OKalugsinauvdluångfkune, — puigor-
tariaKéngilartaorme Kavdlunåtut pisi-
naussunut atuagagssarpagssuit ang-
mangmata.
pingåruteKaKaortaoK kalåtdlit séku-
tujutitdlutik Kavdlunånut naligitine-
Kartåsangmata. såkutujutitdlutik su-
ngiusagagssat ilainut Kavdlunåtordlui-
nardle pisinautigisinåuput, imaKalo
oKåtaissarnermut kåkangnerusinauv-
dlutigdlunit. tamåna ingminut ilisi-
mårinermik ingminutdlo tatiginermik
nagsataKarumårpoK suliagssanik av-
dlanik merserusugkungnaernigssamut
kåmagtuissugssauvdlune, såkutututdlo
nålagkisårtineKalerunik åmalo ataut-
simordlutik ilungersuanartorsiuleru-
nik kalåtdlit inusugtut akissugssåu-
ssusermik pissugssåussusermigdlo mi-
tamanitdlo
tigulågkat
sigissuseKalerumårput inunertik tamåt
malungniusimassugssamik.
tamåko tamarmik pingårutilerujug-
ssusinåuput såkutunut sungiusartug-
ssanut pinarnatik åmåtaordle Kalåt-
dlit-nunånut tamarmut, inusugtume
tamåko sujunigssame nunamingne su-
niuteKartugssångusangmata.
igdlua’tungåle issigisagåine inusug-
tunik inutigssarsiornermik ingerdlat-
siniartugssanik amigauteKalernigssaK
malungniutugssauvoK, inusugtutdle
ukioK atausinaK peKéngitartugssaung-
mata åssigingitsutigutdlo nutånik su-
nerneKarsimavdlutik utertartug-
ssaungmata inutigssarsiortugssanik a-
migauteKalertarnigssaugaluaK ajorna-
kusorutauvigsugssatut issigissariaKa-
runångilaK. åmåtaordle savalingmior-
miut Kavdlunåtdlo aulisartue inusug-
tut kalåtdlit inusugtut sékutugssatut
avalagsimanerine maunga aulisariarti-
neKartarsinaugaluarput, imaKalo ta-
måna kingomamut iluaKutigislnaussa-
mingnik pigssarsivfigisinåusagaluar-
dlugo. taimatut sunivfigeKatigingnig-
ssaK pilersineKarsinaugaluarpat Ka-
låtdlit-nunåta sujunigssåne pingårute-
KartorujugssuångusagaluarpoK, inu-
sugtut umårigsut ilatsinångitsut piler-
sisagaluardlugit nunat avdlat inusug-
tuinut nagdlersukusugtut, nangming-
neK sukut pingåruteKarnermingnik ili-
simåringnigtut tamatumunåkutdlo na-
ligigsitauneK OKausinarnit angneru-
ssok angusinausimåsagaluardlugo.
ImaKa Kavsit OKarumåsagaluarput
niuvertoruseKarfingmiunut asimioKar-
fingmiunutdlo tåssångéinaK avalang-
nikut avdlangornerujugssuaK misigi-
neKartugssaK angnertuvatdlåsassoK,
imaKalume tamåna erKarsåumut sar-
KumiuneKartumut akingmigfigssaune-
russugssauvdlune. taimåikaluartordle
Københavnip avatåne såkutoKarfing-
ne tamane såkutunut angerdlarsimav-
feKarpoK kalåtdlinik såkutunik åssigi-
ngitsutigut ikiuiniarumångitsårungnå-
ngitsunik. autdlarKautåne ajornakuso-
rutaussut KångerneKarårpata suliag-
ssatdlo peKatauvfigineKardlualerpata
tamåna iluaKutaussumik suniutisaga-
luarpoK igpingiatornigssamut anger-
dlarsernigssamutdlo migdlisautåungit-
sorunarane. Danmarkime nalungilar-
putaoK inusugtut pernåumik nunaKar-
figtik angajorKåtigdlo Kimagdlugit
inunialersut autdlarKåumut igpingia-
tutigssaKartaraluarmata inusugtutut
peKatigigdluarnerup sivitsungitsoK
åungartitagainik. — soruname såkutu-
ngortugssat Kalåtdlit-nunåne atautsi-
mut katerssutineKardlutik misigssor-
neKarKårtåsåput, népauteKartut så-
nglssuteKartutdlunit imalunit timimi-
kut isumamikutdlo igpingnauteKartut
såkutungortugssatut autdlartineKar-
tarKunagit, taimåitut pissutsine su-
ngiusimångisamingne inulernigssartik
iluaKutiginavångingmåssuk.
kalåtdlt Danmarkime såkutujussa-
lernigssåne aningaussartutaussugssat
angnikitsuinåusangeKaut. pingårtumik
Danmarkimut uterdlugulo avKutå er-
Karsautigåra. Kavdlunåtdle inusugtut
sékutugssatut Kangilinguanut (Grøn-
nedalimut) autdlartineKartarsinaugpa-
ta åmåtaoK kalåtdlit inusugtut såku-
tugssatut Danmarkimut autdlartitau-
ssalernigssåt ajornåsasimanaviångilaK.
tamatumuna nunap igdlersorneKarnig-
ssånik isumagingnigtOKarfik peKatau-
ssariaKarpoK, aningaussartutaussut
akilertariaKardlugit. såkutoKamerup
tungånit issigalugo ajungisagaluaKaoK
Kalåtdlit-nunåt tamåkerdlugo anguti-
nik ardlalingnik såkunut åssigingitsu-
nut sungiusarsimassunik sitdlimateKa-
lersinaugaluarpat, tåukualo torKåma-
vigalugit Kalåtdlit-nunåta igdlersor-
neKamigsså isumagalugo inusugtunik
sungiusaissoKartalisagaluardlune.
sujunersut oKautigineKartoK piviu-
ssungortineKarsinaussugpat Kalåtdlit-
nunåta piorsarneKarnerane avKUtig-
ssatut KinerneKarsimassumut suniute-
KångitsorungnångikaluarpoK, nunav-
dlo inusugtai tamatumane sujornagor-
nit angnertunerussumik peKatautine-
Kalisagaluardlutik. kalåtdlit inusugtai-
sa nunamik piorsarneKarnerane peKa-
tautineKångipatdlårnerat issornartor-
siorneKartåinarsimavoK, piorsainerdlo
arrlnerardlugo issornartorsiorneKar-
tarsimavdlunisaoK, KularissariaKaru-
nångilardle kalåtdlit inusugtait såku-
tugssatu't sungiusarneKartalersugpata
Kalåtdlit-nunåt Danmarkip ilainut av-
dlanut sule KaningnerulisagaluartoK
nunavdlo ingmikortortaisa tåuko mar-
dluk akornåne påseKatigingneK pi-
ngårtitatigutdlo peKatigingneK angner-
tusåsagaluardlugo.
Grundtvig-Hansen.
PitarssuaK erKainiardlugo OKautsit
Pitarssup tOKuneranut tungatitdlugo
„Meteåre“kut ilåtigut agdlautigissa-
KarpoK:
Pitarssup Kalåtdlit-nunåt nuånari-
ssorujugssuvå; kisiånile inuiaKatiging-
nut tungatineKåsångilaK, erKainiarne-
rane OKartoKarmat kalåtdlinut asang-
ningnera angeKissoK, taimåiporme,
kisiånile un!a påsineKåsaoK, inoKati-
minut asangningnera angeKaoK. socia-
listiuvoK, tåssa atugardliortunut tama-
nut misigissusia angnertugame; kisié-
nilo pitsaussumik socialdemokrati-
ngorsimånfeilaK, tåssa isumane aulaja-
ngerigkane iperarumaneK ajoramiuk.
— sordlo politikere ilåne pissariaKar-
tartoK. —
Manitsume tikerårnera kingugdleK
erKaimavarput uvdlut mardluk 1952-
ime. OKalugiarpordlo tusarnårteKaKa-
lune; oKalugiamera iluamik najorKU-
taKångilaK, kisiånile OKalugiartumik
taima tusarnårdluameKartigissumik
erKarsautigssissumigdlo nåpitaKarsi-
mångilagut.
OKalugtualiorumatussusiata tuping-
nartumik OKalugtuartitarsimavå, tai-
måitumigdlo ilåtigut ilisimassaKarne-
ra ugpernångilersarsimavdlune, tai-
méingilardle, Pitarssuvdlo amerika-
miut fjernsynine akigssarsisimanerata
ersserslpå ilisimassaKarnine påsisima-
ssaKarninilo tusåmassauneranut naler-
Kutumik. inuit KanoK isumaKarfigigåi-
ne soKutigingilå.
ajoKinik amikisårneK ilagit tungånit
issigalugo.
ilumorpoK nugtertitsisjarnerup ilu-
arsartunerdlugauneranit ajoKinik ami-
kisårpatdlårneK pissuteKamerame-
Karsimangmat. asimioKarfingmiutaoK
igdloKarfingmiututdle mérartamik a-
iunginerussumik angussaKarnigssånik
kigsautigissaKartaraluartut pitsaune-
russunik atuartitsissugssaligausinau-
ssånginertik noKineKautigingitsortå-
ngilåt. påsinartuåinarpoK atuartitsi-
ssut pikoringnerssait igdloKarfingnut
nunaKarfingnutdlo inugtunerussunut
inigssineKartuåinartarnerat. piginåu-
ssusikinerussortaitdle asimioKarfing-
nut sulivfigisavdlugit kajumingnångi-
nerutitaussunut naluneKararaut, tå-
ssane ajornartorsioKalutik ilungersu-
lugkaluardlutigdlo nukigdlåriartuinar-
nigssånut inigssitardlugit. nauk tai-
måitunut pingårtumik pilerdlånut
ikiutaunerusinåusagaluartoK igdlo-
Karfingme iliniartitsissut amerdlasut
suleKatauvfigitisavdlugit periausigssa-
nik ikutausinaussunik iliniarfigititiga-
lugit. isumaKarpunga taimailiomikut
atuartitsissut ajunginerussut amerdla-
nerulersineKarsinaugaluartut.
tåssungalo tungagujortaoK ajoKinik
soraersitsissarnerup pissusilersorne-
Karnera eKungassoKartoK. ajoKip so-
raersitåussutigissartagå inatsisit ar-
fernénik uniuinermik pissuteKartuåi-
nangajangneruvoK. sordlo tåunatuaK
ugperissame uniorneKartartutuausi-
massoK. amerdlasorpagssuarnile kuku-
neK tåunarpiaK kukuvfigissamut kati-
titaunikut nalimagterneKartarpoK, ta-
matigoranile. imåitumik erKarsariar-
narsisitdlugo: sunauvfa såimåuneK
inuit ilåinåinut pigssiauva? Kujanar-
tumigdle tamatumuna oKilisaineK ma-
lugingitsårneKarsinaujungnaersima-
vok.. palaseKarsinaulersimangmat ku-
kussumik taimåitumik avKusårsisima-
ssumik, nauk arnamut avdlamut ka-
tititausimagaluardlune pissariaKamer-
misut isumåkérfigissaunermik erKor-
tumik tunineKarsimassumik, tåussuma
erssernera tugpatdlernangårtumk bi-
bilime nalunaerutigineKarpoK: „Kutsa-
vigåvkit NålagaK kamaukaluarangma
kamangnerit kingumut soraermat tug-
patdlersarangmalo". tåssanipoK so-
raersitaugaluarnerme nangendgtitau-
ssumit manigutdlune anersåmineK mi-
nguitsoK. taimatut isumaliortarpunga
soraersitausimavdlune nangerKigtitau-
ssoKartoK tusarångavko, Kutsåssivdlu-
nga. ilagingnume ilaussuvdlune nag-
dligusungitsorneK ajornartarpoK ajo-
Kimik pérsitaussoKarsimassarångat.
taimatutdlo åma KutsåssingitsorneK
ajornartardlune nangerKigtitsineKar-
Kitarångat. pissutauvordlo tamardlui-
navta ajorteKarnerput pivdlugo isu-
måkérfigissaunigssarput pingitsoru-
månginavtigo.
taimåitumik aperKutingorpoK ajoKit
soraersitaunermikut avdlamik atorfi-
nigsimassut amerdlaKissut ilaitdlo
atuartitsissutut pikorigdlutigdlo pigi-
nauneKardluartut utertiniésavdlugit
piumassarissariaKånginersoK? soruna-
me piumagpata!
E. T. U. M.
kommunemut tungassut.
tusartåinarparput Nup radioagut eri-
narssut KangarnisaK: „hé, kommune-
nut tungangårame". erinarssutip ig-
dlarsårutigai Danmarkime kommunet
sulinerat, takutiniardlugo eKingångi-
ssusiat ajornåssusilo.
kommunet sulinerat Kalåtdlit-nunå-
ne nutarfasigsuvoK, taimåitumigdlo
avdlångorsaineKarnerup nalåne ang-
nertumik tikuaivigineKartångitdlat. —
kingusigsulinguatsiarpordlo erKaisi-
ssutiglsavdlugo, tåssame kommunalbe-
styrelset suleriartarnigssåt iluamik
ersserKigsarneKarsiméngilaK kisiånile
suliagssat tamarmik inuit neriutåinut
—■ inungnit oKalugtisut — tungavig-
ssatut suliagssat åncigssuneKameråne
isumaKångilaK.
imåisångilarme ministerip departe-
mentschefivdlunit såne KeKåsavdlune
nasaersimavdlune Kujavfigalugitdlo
riauk ilordlerpåkut nåmagigtångika-
luaKalune. tåssalo nangmineK pissu-
tigssara ajoringnigtoKåsagpat, tåssame
kommunalbestyrelse aulajangissug-
ssaungmat.
pissariaKarpoK erssencigsåsavdlugo
aulajangissugssautitaugåine, kommu-
nalbestyrelse akissugssautineKarpoK
nålagkersuinerup autdlartitainut sar-
Kumiussisavdlune pitsaussumik tu-
ngaveKardluartumigdlo igdlonarfiup
avdlångorsarneKarnerane, åmåtaordlo
takutitsissugssauvdlune ' nangminer-
ssornermik, ersserKigsåsavdlugulo su-
liagssat angnerussut pissariaKåssu-
siat.
måne Manitsume åssersutitut taisi-
nauvarput katerssortarfiliorniarneK,
tingerdlausersortariaKalerérsimaKi-
ssok, åmåtaordlo Ivigssuarnut ikår-
tarfigtårniarneK, neriutigineKartoK
ikåussuissarfigssatut inungnut tama-
nut tarKavane igdloKalersunut åmalo
neriutigineKartoK pikorniamerme av-
Kutigssatut. månalo kommunalbesty-
relsep pikortitsiniarneK autdlarterér-
simasså sapingisamik ingerdlatiniar-
neKartup ajornakusornere nalerKut-
dluinarput aningaussanik pigssarsi-
niarnigssamut åssersutauvdluarsinåu-
put.
åmåtaoK uvagut atuagagssiap ku-
pernerisa ilåine, kommunalbestyrelse
imalunit igdloKarfiup inuisa ilåinit
sarKumiussissoKarumårtoK neriugpu-
gut, igdloKarfiup avdlångorsarneKar-
neranut tungassumik, igdloKarfiup
KerKata igdluliorfigineKarneranut, å-
malo OKalugfik nutineKåsagpat sumut
nåparniarneKarnigssånut sujunersuti-
nik. åmalo rækkehuset pitsaunerussut
imalunit igdlut atausiåkåt pilerigine-
Karnerussut il. il.
isumavut kigsautivutdlo atautsimi-
ssutigineKarumårput, tunuarsimåinå-
ngikuvta, Kå, kigsautigissavut isuma-
vutdlo sarKumiuniartigik.
årnigss. („Moteore").
2