Atuagagdliutit - 05.12.1957, Side 2

atuartartut agdlagait
X
nipilerssutinik inuvdluarKiississarneK.
Nungmit rådiukut autdlakåtitsissar-
nerme nuånareKalugo tusarnårniar-
tagkavta ilagåt inuvdluarKussutinik
autdlakåtitsissarneK. inuvdluarKunig-
ssaKarane nalungi tdluinaralUardlugo
taimåitordle oKalugtartup nutai inuv-
dluarKussutaussut nuånersugajungma-
ta tusarnåruminartuvdlutigdlo rådiulo
nålaorutiginiagaK ikulukutsutdlångi-
kune åungaKåtårpåtdlångikångat puv-
fangnartut ilagissarpåt inuvdluarKu-
ssutiginiagkanik Kångiåinåvatdlårner-
ssuaK. inuvdluarKussutit Nungmit
Nungmut imalunit Nungmit Kanger-
mut taigorneKalerångata „jornguvarå-
nit“ imalunit „igdlortåvarånit" inuv-
dluarKussut nuånerunartiniardlugo i-
nuvdluarKussutinik autdlakåtitsisså-
ssok tugdlusimårpaluvigdlune OKarta-
lerångat: „nut tåuna ujaraluardlugo
nanisinåunginavtigo" imalunit „piv-
figssaKånginavta atorsinåungilarput"
rådiumut siut tugtingajagdlugo nå-
laorniartuvdlune inuvdluarKussisima-
ssut inuvdluarKUSsatdlo sivnerdlugit
kigssåumilåungitsorneK ajornartarpoK
isumaliorKajånartardlunilo „sunuko
sulissuniartut taima toringitsigissut".
uvangame isumaliortarpunga inuv-
dluarKussutit taimatut atorneKångit-
sortut åssigissaråt telegrammerdlune
telegrammip inugssaminit tiguneKå-
ngitsornera taimalo nagsitsissdssumut
akililugsinarnerussardlune.
pissortaussut inuit silatorssuit tamå-
na isumaliutigissånginerdlugo imalu-
nit soKutigingitdluåinarnerdlugo. uva.
nga nalussugama påsisimassaligssu-
ngikaluardlunga apériumasinauvunga
pitsaunerunginerdlune OKalugtartup
nutai inuvdluarKussutiginiardlugit te-
legrammiutigineKarångata eminaK
sarKumemeKartamigssåt ingmikorti t-
dlugitdlo autdlakåtitsinigssame ator-
neKartugssångorpata tiguinariångor-
dlugit. uvangame auldlakåtitsissussoK
OKartalerångat „nut tåuna nanissag-
ssåungilaK" isumaliortarpunga aut-
dlakåtitsissussoK nuterpagssuit Kale-
riåpalåginagaussut ujardlerfigigaluar-
dlugit ujagkane nanineK sapilerånga-
miuk taimatut OKartartoK utarKisitsi-
vatdlårnigssarssuane pivfigssavdlo
taima encordluarniarnartigissup Kå-
ngilåmigsså erKaitdlagtålerångamiuk.
påsissarame maligdlugo taima OKar-
punga uvagume nangmineK nåtaute-
Karpugut Kulit migssardluinåine tai-
malo ikigtigigaluartut ardlåt atomia-
råine kisiåniuna tamakasisa tigorKar-
Kårdlugit. imalunit sulissunut pitsau-
nerunginerdlune nut nanisinåungikåi-
ne nalungikaluardlugo „Kaleriåt" a-
kornånitoK nut tåuna pigingineråinar-
dlugo sagdlulåraluaråinime pitsaune-
ruvoK taima tukagtigissumik suliniar-
neK takutingikåine. naliingilarpume
taimatut oKartoKaraluarpat inuit ilua-
rinåsagåt inuvdluarKussutiginiagkat
nanineKarsinåungitsut tamaisa ingmi-
kut avdlanik taorserdlugit atorneKar-
tåsagpata, åmalume OKalugtartup nu-
tå tåuna „pigineKångitsoK" sapame
tugdlerme atorneKaraluarpat inuit u-
vagut puigutujugavta ardlåinavtalunit
erKaimanaviångilå nutip sapame ki-
ngugdlerme „pigineKånginera“.
kisalo naggatåtigut inuvdluarKussu-
tiginiagkat „pigineKartut" taiguinar-
nagit tamåkerdlugit atorneKartarsi-
nåunginerdlutik. naliingilarpume piv-
figssaK tåuna atarKissarssuaK nalu-
naerKutaK arKaneK, isigkaneK piumat-
dlerfikut KångemeKartarmat radioba-
leKarnerme agdlåt nalunaerKutaK a-
tauseK tikitdlugo. uvanga nalussuga-
luardlunga nunarKativtinit tusartar-
para inuvdluarKiissutingoK ingmikut
nautsorssuteKarput åmalugoK ukiut
tamaisa sivneKartortardlutik sujuner-
tanut ajungitsunut ilåtigut atorneKar-
tamanitdlo
tigulågkat
tartunik. ajornardluinarnerdlune na-
lunaerKutaK arKaneK, isigkaneK atar-
Kivatdlårnago inuvdluarKussutit ta-
måkerdlugit atorneKartarnigssåt, ku-
larnångitsumik ajornåsångikaluarpoK
åmalume pivfigssaK Kångerdlugo aut-
dlakåtitsissussup sulissamera tåuko
sivneKartorutit ilåinik akilerneKartå-
sagaluarput, pitsaunerungmåme su-
liagssaK suliarivdluaråine pipatdlang-
nerssuarmit.
„pissortat" KanoK oKarnigssåt tusa-
rusungnaraluarpoK.
nålaortartul ilåt.
nålaortoK påsinerdluisimavoK isu-
maKarame radiofoni pissugssaussoK
kigsautigissat tamaisa autdlakåtisav-
dlugit. taimåingilarme. sordlo Dan-
markime statsradiofonimut kigsautigi-
ssat nagsiuneKartut ilåinaminérarssue
autdlakåtineKartarput, inugpagssuitdlo
ardlaleriarujugssuardlutik 5 kruninik
nagsiussisimagångamik aitsåt- iluagtit-
sisinaussarput kigsautigissartik tusar-
nårsinauvdlugo.
Kalåtdlit-nunåta radiuane maligta-
rineKarpoK kigsautigissat tamarmik a-
tuarneKartardlutik pivfigssakitdlior-
nerdle pissutigalugo ilane kigsautigi-
ssat ardlaKartut atautsimik nutitaler-
neKartarput. nutausiviup iluarsåune-
Karnerata nalåne nutit autdlakålitsi-
ssarfingmit ånitdlugit normulersorne-
Karmata OKauseK „nut tåuna nanisi-
nåungilarput" atorKårtalersimavoK
månamutdlo åténeKéinarsimavdlune.
neriutigissariaKarunångilaK kigsau-
tigissanik autdlakåtitsiviussartoK si-
vi tsorneKarumårtoK radiortåK atuler-
pat, ilimanardlunile månåkumit sivi-
kitdlineKåinarumårtordlunit.
Palle Brandt.
Kristoffer Salomonsen toKUVOK
piniartorssusimassoK Nanortaling-
mut erneruvdluartut ilåt Kristoffer
Salomonsen oktoberip 2-åne Iokuvok
69-nik ukioKardlune.
Nanortagdlip K’aKortuvdlo ereå-
miuinéungitsunit åmale Nuk inornago
ilisarisimangnigferpagssuaKarpoK, na-
lungilaralo ikingutaussunut ilisarisi-
mangnigterpagssuinutdlo tOKunera tu-
påtdlautéusaKissoK.
inåsugtuaraunerminit piniartugssa-
tut sungiusarneKarsimagame piniar-
torssuångorsimavoK. Kalistorfe inu-
vok KanilårtoK ingminut nivtarsåu-
niångitsoK, nunarKatauvordlo nuåner-
sok atarKinardlunilo tatiginartoK. u-
kiut 20 sivnerdlugit kommuneråditor-
Kamut ilaussortausimavoK ilånilo for-
mand iussardlune. amalo Kinersivit
mardluk landsrådimut ilaussortausi-
mavdlune. taimatutaoK utorKaleréra-
luardlune Nanortalingme erKartussi-
ssunut suleKatausimavoK niuvertoKar.
fiuvdlo pujortulérånut aKUgtussardlu-
ne.
piniartutut angalassarnermine mi-
sigissarpagssuaKalersimavoK, naviler-
sunik nåmagtuigångame ilåne peru-
lugsiornartumik ikiuiniartarsimaner-
minik, nangminerdlo angalatitdlune
pinertusårniartarsimanerminik. univ-
kågssaKardluaraluardlune agdlangner-
mut ajukutugame univkåliorneK ajui-
narsimavoK.
neriugsimagaluarpugut sule perKig-
dlune januarip 13-åne 70-nik ukioKa-
lerumårtoK, sunauvfale tamåna angu-
sångikå.
Kalistorfe måna toKoréraluartoK ku-
laringilara erKartomeKartarumårtOK
nuånersumik, uvagutdlo nunancatau-
ssugut Kujaniarnerinarmik erKaissåsa-
varput.
Kalistorfip encaineKarnera atand-
nartujuardle.
Nanortalik, den 15. okt. 1957.
Karl Eliassen.
narKiut
„Atuagagdliutit“ne nr. 22-me atuar-
tut agdlagaisigut Lars Svendsen ag-
dlagaKarsimavoK aussame 1957-me su-
lissartut kåtuvfiåne tillidsmandigssa-
mut atuartitsineK pivdlugo.
fériap atortineKartarnera pivdlugo
Lårs Svendsen agdlagpoK aussaK a-
tautsimissutit månåkut tigumerigka-
vut takuinarKuvdlugit. fériat pivdlugit
ajornartorsiorugtulernerup nalåne tai-
matut Lars Svendsen agdlagaKarsima-
vok uvangalo taimanikut fériat piv-
dlugit agdlagkamik takussaKarsimå-
ngilanga. åmame taimanikut atautsi-
mikianit sinerissamit aggersussunit
fériap atautsimmermut atorneKarnig-
sså akuerssissutigineKarsimångilaK.
nerissaKartarneK pivdlugo agdlag-
kåka Lars Svendsenip akivai ajora-
luartumik sule påsisimångikiga kåtuv-
fivta tamåna akilersimångikå. Lars
Svendsenip navsuiaunera nåpertordlu-
go 70.000 kr. åssigingitsunit tunissu-
tausimåput. aningaussat tåuko sumut
atortineKarnigssåt kåtuvfivta oKausig-
ssaKarfigå, taimåitumigdluna neriner-
mut atugkat amerdlavatdlåsangatiki-
ka. imaKale ajunginerusagaluartoK ag-
gersitat fériagssåinik tamagigkingnik
piaivfiginagit fériap agfålunit ani-
ngaussanik tåukunånga akilertarsi-
naugaluaråine.
sujulerssuissut nereKataussarnerat
kingornamut kussanarnerussumik i-
ngerdlåsassoK neriutigisavara. sorme
åma kåtuvfingme sujulerssuissut nu-
naKarfingmingnitdlutik pivfigssaKar-
titåuséngitdlat? uvanga påsingilara
kåtuvfiup sujulerssuissue nerinigssa-
mingnut aningaussanik ingmikorti tsi-
vigineKarsimagunik suna pivdlugo kå-
tuvfiup akiligånik fériaKartitausi-
nåunginersut. imaKa pitsaunerusaga-
luartoK atuarnerup atautsimmeruvdlo
nalåne sujulerssuissut akigssarsiaKar-
dlutik fériaKartineKartarunik, tåssuna
sinerissamit aggersunut peKasersui-
nigssaK ataKatigigdluarnerunigssar-
dlo anguneKarsinåusagaluarmat.
taimåitumik aussaro 1958-me agger-
sitsissoKåsagpat sujulerssuissunut i-
laussut tamarmik peKatautineKarnig-
ssåt neriutigåra, atautsimigkiarnerme
pissutigalugo sulivfingmit soraersi-
taoratarsinaunigssaK ånilångatigine-
Kåsagpat, sordlo Lars Svendsen 1957-
me atautsimmerup ilågut OKarsima-
ssok, tamåna Kalåtdlit-nunåne suli-
ssartut peKatigit kåtuvfiåne akomuti-
giniagagssatu t mérarpalugpatdlårsorå-
ra.
K’utdligssat, november 1957.
Erik Svendsen.
kulturimut tungassut
finansudvalgep KinutigineKartut kr.
300.000 itigartitsissutigissarsimavåt,
folketingep nangmingneK piumasså-
maligdlugo udvalge pilersineKarsi-
massoK Kalåtdlit-nunane inatsisit nu-
tåt KanoK kinguneKarsimanerånik på-
siniauneråne atortugssanut. tamånalo
Kavdlunåt avisine aulagsautigineKa-
ngåtsiarsimavoK.
Berlingske Tidende, Politiken Infor.
formationivdlo angnertumik agdlag-
kamingne finansudvalge såssugsima-
våf sipårnera pivdlugo, sume inung-
ne kulturimutdlo tungassunik nale-
Kartune påsissariaKartune.
åmalo Kavdlunåt nålagkersuissunut
ilaussartåungitsut finansudvalge isu-
maKatigisimångilåt, tamåna Politike-
nime atuartartut agdlagåne takune-
KarsinauvoK.
kigutilerissoK agdlagpoK: kiavdlunit
teknikip agdliartornerane sOKutigi-
ssaKalårtup påsisinauvå, Kalåtdlit-nu-
nåne uran-imik ujardlernerme ator-
tugssat millionerpålugssusassut akuer.
ssissutigineKartut. amerdlavatdlåru-
nångitdlatdlo inungnik soKutigissa-
Kartut påsisavdlugo sok finansudval-
gep aningaussat taima ikitsigissut a-
kuerssissutigisinåungikai Kalåtdlit-
nunåne påsiniainigssame atortugssat.
kalåtdlit måna ama Kavdlunånut
nautsorssussaulerput Kavdlunåt folke-
tingingit inatsisitårtalerdlutik. Hans
Hedtoft-ip sujunersutigisimavå Ka-
låtdlit-nunåta Kavdlunåt nålagauv-
fiånut ilångunigsså, folketingimitdlo
tapersersorneKarsimavdlune inatsisit
nutåt KanoK kalåtdlinut sunisimaner-
sut påsiniarneKåsassut. finansudval-
givdlo tamåna påsiniaineK unigtisag-
pago aningaussanik atorugssanik a-
kuerssissånginermikut, påsinarsivoK
finansudvalgip aningaussångorsinau-
ssut kisisa soKutigissarigai.
piumassarissariaKarunéngilaK fi-
nansudvalgip inungnut tungassut på-
sisimassaKarfigisagai aningaussanut
tungassuningarnit, kisiånilo imaKa a-
kilersinåusagaluarpoK udvalgip inung-
nut tungassut tåssane pingårtinerulå-
raluarpagit.
direktøre agdlagpoK: pissariaKarpat
finansudvalge tuaviortumik akuerssi-
ssuteKarsinauvoK. igpagssaK, uvdloK
atauseK Kångiungmat udvalgip 2 mil-
lion kronit akuerssissutigerérpai fi-
nansministerep Kalåtdlit-nunåne ura-
nimik ujardlemerme aussamut ator-
tugssångortiniagai, nauk sipårniameK
atutilerérsimagaluartoK ■■■ uranilo er-
Kåingikaluaråinilunit ukiumut 40-t 50-
itdlo millionit ingerdlatitsinerme 20
millionitdlo sanårtugkanut saniatigut
Kalåtdlit-nunånut atortarpavut — ki-
siånile 100 tusind ardlalialunguit ka-
låtdlit KanoK isumaKarnerånut påsi-
niainermut atortugssat erdligineKar-
put. neriungnerdlutik Kalåtdlit-nunå-
ne atorfigdlit angnerussut suliagssar-
pagssuagdlitdlo åma påsiniåsagåt. Ka-
noK sulinertik nutarterinerme iner-
sok? imalt. uningåinåsanerpugut mil-
lionit huntritiligkutårtut atortardlugit,
soKutiginagulo kalåtdlit KanoK isuma-
Karnersut? ... taima pikorigtiginer-
dluta uvagut nangmineK nalungine-
ruvdlugo KanoK kalåtdlit isumaKar-
nersut?
uvagutdlo pitsaunerussumik OKau-
seKarfigisinåungilarput.
Meieåre.
Vil De ha
smukkere hår ?
(og sundere hår! )
kussanarnerussunik nujaKarusungilatit?
BRYLCREEM holder håret på plads dagen lang uden
at give dette unaturlige, olfeglinsende udseende, som
både virker „billigt** og umoderne. BRYLCREEM sti-
mulerer hårvæksten og modvirker dannelsen af
tørre skæl, når De bruger det hver dagi
BRYLCREM nutsanut tarngutigissa-
råine tukagfiungilaK, nutsat nåmåi-
nartumik Kivdlilånguardlutik iluar-
sartukuminarsivdlutik. BRYLCREM
uvdlut tamaisa nutsangnut taragu-
tigissarniaruk, nutsangnartuatsiaK,
KaKortualuningnångitsoK 1
BEECHAM-DENMARK A/S
BRYLCREEM
2