Atuagagdliutit - 09.10.1958, Qupperneq 2

atuartartut agdlagait
tamanitdlo

tigulågkat
ipissut amerdlanerit imigag-
ssartorsimavdlutik ipissarput
umiarfortorpagssuif aulakordlufik umiarssuarnut ikissarput.
umiartortut amerdlanerpåt nuna-
Karfingne tikitagkamingne ilisarisima-
ssaKartarput, ikinguteKardlutik ilagi-
ssaKardlutigdlunit. taimalo nunami-
titdlutik alikusiardlutik pulågagssa-
Kardlutik. allkusersortauserdle tamane
åssigineK ajorpoK. umiartortorpag-
ssuaKarpoK inugpagssuaKardlunilo
tåukuninga ilisimangnigtunik ilagi-
ssaKardlutigdlunit, taimalo angalasi-
mavdlutik tikinerisigut alikusersor-
dlutik unugsiornermingne imigagssar-
tortartunik. tamåkule ilaKartåinarput
ingassautdlugo atuissartunik, taimalo
nuånårsarnerugaluaK alianartumik
kinguneKåinartardlune.
umiartortorparujugssuit nunamitit-
dlutik imigagssartortarput angatdla-
timingnut utilerumårnigssartik erKar-
sautigingitdluinardlugo imalunit er-
KarsautigerKalårpatdlårdlugo. Kavsér-
pagssuartigut tamåna alianartumik
kinguneKartarpoK. Kavseriardlutami-
tauvame radiokut nunavtinit tusagag-
ssat erKartorneicalerångata tusarpar-
put umiartortumik umiarssualivingme
ipissoKarsimassoK, kisalo tamåna imi-
gagssartorsimanermik patsiseicarsima-
ssok. tusagagssat taimåitut tusartua-
lerdlugit nikatdlornéngitsortångilaK
erKarsautigilerdlugo nunarput KanoK
inukitsigissoK, taimåitordle taima aku-
likitsigissumik pisimassunik tamåku-
ninga pisimassoKarfiussardlime.
inuit tamardluinarmik issikumikut
åssigingissuteKalångitsorneK ajomerat
OKautigissariaKångilardlunit tamarmik
nalungingmåssuk. taimatutaoK ipoK i-
nup imigagssamut sunersiåssusia su-
nertiåissusialunit. inuit ilait imigag-
ssartordlutik sunertiaitsorujugssusi-
naussarput. taimaingmatdlo imeKate-
Karångamik imeKatimik nangminer-
mingnit sunertianerusinaunerat pui-
gortariaKångilåt, pingårtumigdlo ime-
Katigissartik umiartortusimagpat ime-
rérneruvdlo kingoma angatdlémut
NARKIUTIT
A/G nr. 18 augustip 29-at 1958
Atuagagdliutit åKigssuissuånut akissu-
tivne OKautsit ilait minineKardlutig-
dlo atuvfardliugaussarsimangmata,
taimalo oKauseKatigiliornerat ilåtigut
kalåtdlinut OKautsivtinik ilisimassa-
Kartunut issornarsivdlune nanriuteKa-
lårniarpunga.
1) Kup. 16 titarnertåme siugdlerme i-
måisaoK: suliagssat akigssautinut tu-
ngassut erKarsautigigångavkit ensar-
sautigissarparåtaoK ..
2) titarnertåp åipåne tamånalo imåi-
saoK: tamåssalo.
3) titarnetåt tatdlimåne imåikaluar-
POk: — Kavdlunåt Kavsimitauvo pig-
seriagssamårpat atorfianit kingoråru-
mavdlugo? nalunaKaoK ..
4) titarnertåt arferngåne atånit titar-
nerit pingajuåne tamånalo imåipoK:
tamåna. tugdlianilo akigssugssauvfigi-
galuarpå imåipoK: akissugssauvfigi-
gatdlarpå.
5) titarnertåt arfineK åipåne piler-
ssårutitdle imåipoK: pilerisårutitdle.
5) Kup. 17 Kulånit titamerit tatdli-
måne nåmagsissagssaKartartoK imåi-
poK: n'åmagsissaKartartoK. tugdlianilo
pinarnago imåipoK: pinardlugo.
Frederik Lennert.
sussumutdlunit ikåriartortugssausi-
magpat.
umiartortorparujugssuit nåmagtor-
tarsimavåka imigagssartorsimavdlutik
piginaunerigaluartik pigiungnaersi-
mavdlugo angatdlatimingnut ikåriar-
tortut. OKarfigigåinile mianerssonaiv-
dlugit ajortumériatårsinaungmata, a-
merdlanerit akissarput „imernermut
saperparma nipangerniarit" imalunit
„uvanga umiartortugama atausialer-
nangalo sapingilanga". taimatutdle a-
kissoK åssiginaraluarpå akisimaga-
luarune: „uvanga ilivnit pinernerujug-
ssuvunga". tåssame akissut taima Kar-
ssupigpalugtigissoK tusåssariaKångi-
lardlunit.
naggatågut umiartortunut imigag-
ssartorsimavdlutik angatdlatimingnut
ikåriartortartunut uko erKaimarKUga-
luarpåka:
1) sapingisamik imigagssaK inga-
lagsimaniarniaruk.
2) imisaguvitdle kigdligsså sianigi-
savat.
3) imigagssartorsimaguvit kisimit-
dlutit ikåriartoKinak, ikinguting-
nik ilagssarsiorit, taimailivdlusi-
lo ikingnerpåmik mardluvdluse
ikiartoritse, ardlaliuguvsime i-
kiOKatigigsinåusagavse:
Niels Holm,
politibetjent.
aperivunga.
sunauna pissutaussoK iliniarfigssuar-
me iliniarsimaneK ukiune arfinilingne
iliniamermilo anguniagautitaussoK a-
ngusimavdlugo aningaussat tungåtigut
sunguamik malungnautigitineKångit-
SOK?
iliniarsimavugut ukiune arfinilingne
Kalåtdlit-nunåne iliniarfit angnersså-
ne. iliniarnerput nålagauvfiup akiler-
simavå (tamåna nalungeKårput tusa-
Kalugulo). kisiåne iliniarsimanerujug-
ssuarput tamåna aningaussatigut ma-
lungnauteKångitdluinarpoK måssåkut
(sujornatigut soruname malungnaute-
KaraluarpoK). OKaramale måssåkut,
tåssa måna pivara: aningaussat tu-
ngåtigut malingnautineKångitdluinar-
pugut. — ilame issigileriardlugit inu-
sugtuarårakasit måncat atuarfinåine
atuarsimassut (kalåtdlit pivéka) u-
kiOK atauseK mardlugdlunit sulissar-
tOK KavdlunåK suliagssat ardlånik su-
lissussoK ikiupigtårdlugo suleKatigi-
ssaruniuk avalåsaoK asugfiK Kavdlu-
nåt nunånut nangikiartortoK. ukioK a-
tauseK mardlugdlunit muloriardlune
tikikune Kåumatip naggatåne tigusi-
niåsoK, é, agsså! uvagut ukiune 30-t
sivnerdlugit sulerérsimassugut iliniar-
figssuarmilo iliniarérsimavdluta Kåu-
måmut aningaussagut mardloriardlu-
git. tåukulo saniatigut Kångiutårtarni-
tik tigoriarunikik Kåumåmut 2000
kronekavsait sugssat. uvagut Kåumå-
mut 1000 kronetdlunit singnagtoringi-
såinarsimavavut.
uvagut — uko iliniartitsissorisima-
ssavut KanoK isimassut aningaussaki-
narsimaKinerdlutik? imalunit KanoK-
ikame-una taimåitoK?
nauk tåuko aningaussanik ånrigssui-
ssut ukiut ima ardlaKartigilersut sule
tutsiutoKångitsut. tåukulunit bestil-
lingsmaninit autdlartaKåtårtut u-
kiut ardlersortut nauk nåmagsissait.
iliniarfigssuarme iliniarsimassorpag-
ssuvuse tamåna erKarsautiginiarsiuk,
asulinartariaKångilaK.
landsrådit erKartortuarpåt inuiagtut
inerisimanerussutut issigineKalertaria-
Katugut, imalunit imailiortariaKartu-
gut imailiortariaKaratalo, inuiangnut
sujuarsimanerussunut nagdlersusinau-
nerussutut issigineKåsaguvta. tai-
maingmat akilerårutit atulersiniar-
niardlit måssåkut. tåuko atulingigpa-
ta sunamininguardlunit pivdlugo o-
Kautsit uko tusarungnéisångilagut: —
„ akiler åruteKångilase".
— KatsunarseKaut, OKalungniara-
luardlune OKautsit tåuko tutsiutikasig-
kångamik nipangissarpåtigut. akilerå-
ruteKalerniarta, tauva aningaussarsia-
vut åssigingningusåput.
Knud Abeisen,
Egedesminde.
Gaba Jeremiassenimuf akissut.
Gaba Jeremiassen A/G nr. 16, 7. au-
gust sarKumersume ilumorpoK agdlag-
kame Ausiait nåparsimaviata népar-
nersiorneKarneranut jflmut KaerKu-
savdlugit avdlaningarnit tugdluarne-
rugaluartoK. taimåikaluartoK Ausiait
ereåne jumut tamaisa Ausiangnut si-
vikitsuinaugaluartumigdlQnit eKiter-
nigssait navianartortaKarpoK. Ausiait
erKåmiut 1600-uput, uvdlunilo mar-
dlungne-pingasune jumut Ausiangni-
sagaluarpata nåparsimarujugssuarto-
Kalisagaluarpatdlo nunaKarfit jumo-
KartariaKåséput. kisalo sujorKutsiv-
dlune ilisimarérneK ajornaKaoK jumut
kikut angerdlarsimatinartariaKarner-
sut. ajoraluartumik nåparsimavik ima
ikigtigissunik iliniartoKarpoK nåpai-
nersiomerup nalåne jumunik taorsisi-
naussoKarane.
iliniartitaorKigtarneK pivdlugo tai-
neKartut ilumornerångitsorneK ajorna-
Kaut. jumånik iliniarKigtoKartarpoK, i-
luamértumigdle angussaKåsagåine ju-
mut sujornagutdle årKigssuterigkamik
nåparsimavingme kursuseKartitaria-
Karput mingnerpåmik uvdlunik arfi-
neK-pingasunik sivisussusilingmik uv-
dlormut nalunaeKutap akunerpagssue
atuartitaralugit. avdlatutdlo årKigssu-
ssineKarsinaugaluarpoK sordlo jumut
atausiåkait Kåumat atauseK néparsi-
mavingmititardlugit. tamatumale ki-
ngunerisavå jumo atorfingminik Kåu-
matit mardlungajagait Kimagtisima-
ssariaKartåsangmat tåssa kursuseKa-
rune fériaKarfine ilångutariaKasang-
mago. jumuvtaoK ilaminit taima sivi-
sutigissumik Kimatsisimassarnigssane
nuånarinaviarunångilå, uvagutdlo ila-
Kutarit tamaisa Ausiangnut ingerdla-
tisinaunagit. tamåna pivdlugo sapå-
tip akunera atauseK kursuseKatarnig-
ssaK aula j angiuniarneKarsimagaluar-
poK pitsaunerpåtut atortiniarneKåsav-
dlunilo nåmagtunik ikiorteKalerdluta-
lo pivfigssaKarneruleruvta.
Esben Olsen,
distriktslæge.
Efter manden kom kvinden — og
hun har været efter ham lige siden.
Munterhed og tilfredshed gør smuk
og er den bedste kilde til at bevare
ungdom og skønhed.
DICKENS.
Forældre undrer sig ofte over,
hvorfor strømmen har en bitter smag,
skønt det er dem selv, som har for-
giftet kilden.
JOHN LOCKE.
Det virkelig fri menneske er ham,
der er i stand til at sige nej tak til
en middagsinvitation uden at føle sig
forpligtet til at finde på en undskyld-
ning. JULES REN ARD.
Man kan komme til verdens ende
på en løgn — men man kan aldrig
komme tilbage igen.
Russisk ordsprog.
Danmarkime
måkarina
niorKutigi-
ne.Karnerpau-
SSOK...
ima atekarpoK:
OM
MARGARINE
3