Atuagagdliutit - 09.10.1958, Síða 8

avdlatut ajoKersutigdlit ilagmgnit
igdluinarsiungitsumik akissariaKarput
palasigssat sulinigssamingnut sungiusartarfidne snjiiligtaissup
L. Brøndumip 1958-me Kåumatit mardluk Kalåtdlit-mind ninerminit
misigissalerssårutai
ilagit ajonersutåt suleriausiatdlo sar-
Kumissumik såssuneKarpat (pingårtu-
mik mana mérKat kuisitarnerat) ig-
dluinarsiungitsumik akissariaKarpoK.
agssortupatdlårneK avångunartoKarsi-
nauvoK, påsisitsiniainigssardle pissa-
riaKarpoK igdluinarsiortumik iligssar-
siornerup påtsivérutitsilernigsså pi-
ngitsortiniardlugo. isumaga nåpertor-
dlugo iligssarsiornermut igdluinarsior-
tumut igdlersutigssaK pitsaunerpåK
téssaussariaKarpoK mérKanik inusug-
tunigdlo sukumissumik patajaitdlisai-
ssumigdlo atuartitsineK. tamatumuna
påsiniaisitsineKartariaKarpoK mérKat
kuisitarnerat pivdlugo åmalo ilagit
nangmingneK pivdlugit, tåssa inuit er-
Karsariåtdlångivigdlutik påtsivéru-
terKunagit, katugdlit tikiutdlutik ima
OKalulisagpata: „uvagut tåssa ilagitor-
Kat iluamérsut, ilivse ilagit étavigi-
ssase nutåuput inungnit pilersitauv-
dlutik!" atuartitsineK ajalussuséngig-
pat kalåtdlit ilisimarerpåt uvagut isu-
marput nåpertordlugo tamåna aker-
dlerdluinånik påsissariaKartoK: iluar-
saendngneK inungnit pilersitåungilan
ilagingnik nutånik atulersitsisimassoK.
tamatumunåkutdle ilagitoncat nutå-
ngorsaivfigineKarsimåput, inuit atu-
lersitarpagssuisa piarneKarneratigut!
tåssa tamaingmat atuartitsineK tama-
nit sagdliutdlugo pingårtitariaKarpoK,
taimaingmatdle ajoKit sulinerat tama-
tumunåkut pingårutileruj ugssuvdlune.
Kalåtdlit-nunåne katugdlit ajoKer-
suiartortitsinialernerånik tusatsiagau-
ssut, radioavisime ama issuarneKartut,
taimatut pastoralseminariame sujulig-
taissussup, palasip L. Brøndumip nav-
suiauteKarfigai. tamatumunga ilångut-
dlugo OKautigineKarpoK Malteserorde-
nen (peKatigigfik tusåmassaussoK pit-
sunik isumagingnigtardlunilo nåparsi-
maveKarnerup tungåtigut ingerdlatsi-
ssok) tingmissartumik txmissiumassoK,
katugdlit palasisa Kalåtdlit-nunåne a-
ngatdlatigssånik, asimioKarfit avinga-
rusimanerpåt orningneKartarsmaor-
Kuvdlugit.
palase Brøndum ukiormåna kitåne
angalaorsimavoK majip 29-ånit julip
29-énut, 1956-me angalaorame nuna-
Karfingne tikingisamine ajoKinik a-
tautsimititsiartordlune iluagtitdlugulo
Kujatåne avdlatut ajoKersutigdlit su-
linerånik påsiniaivdlune kisalo pala-
sinik ajoKinigdlo tamåna pivdlugo o-
KaloKatigingnigkiartordlune. palase
Brøndum taimatut angalaorsimavoK
Nanortalingme, Agdluisup-pane, Ag-
dluitsume, K’aKortumilo, kisalo Kitåne
igdloKarfit tamaisa angalaorfigisimav-
dlugit ManitsoK Umånardlo kisisa pi-
nagit. naggatåtigut Manitsup Sisimiut-
dlo palaseKarfine ajoKinik Sisimiune
atautsimititsivoK.
ajoKit atugarigsangipatdlåKaut
tamatumunåkutaoK malugåra ajoKit
amerdlanerssait suliniardluartussut
pikorigsarnigssamutdlo kaj umigtussut,
palase Brøndum OKarpoK. kisiénile a-
tugarissait suliånut nalerKutingitdlat.
amerdlanerpagssuit igdluloKaut. ilait
atorfingmingne inigssamingnik igdlu-
tårsiméput. igdlut taimåitut takussåka
pitsaugaluarput mikivatdlårdlutigdle.
tutsiupoK ajoKit aningaussarsiornikut
atugait, akigssarsiat pivdlugit inatsit
nutåK atulerpat, pitsaunerulersug-
ssaussut. KularnångilaK tamåna ilu-
mortussoK, tamånale inatsisip tamatu-
ma atulernerata kingornagut atorfi-
nigtunut taimågdlåt atortugssåusaoK
kigsautiginaKaoK manåkut atorfeKa-
rérsut nalerKutumik årKigssussivfigi-
neKarnigssåt, måssa tåukua iliniarsi-
manerat pitsaorujugssuarsimångika-
luaK, tamånale nangmingneK pissussu-
tigingilåt. naluneKångilaK ajoKit ilait
niuvertoruseKarfingnik angisunik pa-
laseKartariaKaraluartunik sulivfeKar-
tut. ajoKit tamåko suliartik ingerdla-
titdluarpåt, måssa seminariame ili-
niarsiménginertik pivdlugo akigssar-
siamikut klassit sisamånikaluardlutik.
tamåna suliånut nalerKutingilaK. ajo-
Ke suliamut taimåitumut ikuneKarsi-
naungmat pissutauvoK suliaminik i-
ngerdlatsivdluarsinaunera, sulilume
nersortariaKarneruvoK, måssa nalimi-
ne iliniartitsineK angnertusimångika-
luartoK taimatut sulisinaunera, tai-
maingmat nåpertuivdluarnerusaga-
luarpoK ajoKit tamåko utarKisaugat-
dlartumik årKigssussivfigineKarnig-
ssåt.
isumaga nåpertordlugo taimatutaoK
iliorfigineKartariaKarput kalåtdlit pa-
lasit — manåkut kalåtdlit palasit ing-
mikut soraerumérsineKartarnerånik
årKigssussineK sujorKutdlugo atorfi-
nigtineKarsimassut, imalunit palasit
taimatut soraerumisavdlutik utorKau-
vatdlålersimassut. tåukutaoK nutåt a-
tulernigssanut utarKisaugatdlartug-
ssamik ingmikut årKigssussivfigine-
KartariaKaraluarput, akigssarsiamikut
palaseKatimingnit nåkanganeruvatdlå-
lerKunagit.
tåingitsortariaKångilartoK niuverto-
ruseKarfingme ajoKiuneK iliniartitsi-
ssutut Kåumåmut 700 kr-KartoK, ajo-
Kitut sulinerminut taimågdlåt 73 kr.
migssiliuinardlugit tapisiaKarmat. tai-
matut OKalussissartutut sulinera ani-
ngaussat tungaisigut sungitdluinartu-
mik nalilerneKarpoK. ajonip OKalussi-
ssartutut suliarai sapåtit tamaisa OKa-
lussissarneK, mérKanik kuisissarneK,
tOKUSSunigdlo ilissineK ugperissavdlo
pinik inungnik OKaloKatigingnigtar-
neK, tåssa palasip suliai tamaisa, pa-
lasitut tangeKartitausimångitsumut
suliarerKUSsåungitsut kisisa pinagit.
taimatut sulineK iliniartitsissutut suli-
nerup Kulerarterutåinånik akigssar-
siaKautigå! tamåna avdlångortaria-
KarpoK! soruname ajoKip iliniartitsi-
ssutut sulinermigut akigssarsiå ming-
nerulertariaKångilaK, oKalussissutut-
dle ilagingnutdlo tungassumik suline-
ra avdlatordluinaK akilerneKartaria-
KarpoK.
KångerniussineK pinago!
tauva sujuligtaissup Brøndumip av-
dlatut ajoKersutigdlit katugdlitdlo su-
linialernigssåt uterfigai OKardlunilo:
— Kalåtdlit-nunåne kikutdlunit piu-
massamingnik ugperissaKarsinautitåu-
put, tåssa ugperissamik sumigdlunit
siaruarterisinautitauvdlutik, tamatu-
munåkut „ilerKorigsårneK inoKati-
gingnikutdlo torersumik ingerdlaneK
akornuserneKåséngigpat", sordlo inat-
sisine tungaviussune agdlagsimassoK.
ilagit åssigingitsut akornåne sulinia-
Katigigsut isumaKatigigput, kristumio-
Katigit akornåne nangmineK ajoKersu-
tigissamik siåmarteriniarnikut testa-
mentitåK tugdlimigdlo asangningnig-
ssamik Kristusip nalunaiautå torKå-
mavigissariaKartoK. taimaingmat isu-
maKatigigtoKarsimavoK KanoK xtumik
ajoKersutigdlit avdlatut ajoKersutig-
dlit akornåne ajoKersutimingnik siå-
marteriniartarångata tamåna Kånger-
miunikut pissariaKångitsoK. taimailiu-
sagåine inungnik katerssutitsissoKar-
sinauvoK inungnigdlunit ilisimatitsiv-
dlune aggerKussivdlunilo nålagiartitsi-
ssoKarsinauvdlune, avdlatutdle ajo-
KersuteKarérsut ilatåriniardlugit Kaer-
KuneKarnane pulårtaKåtårtariaKara-
tik, sorunalume ama nangmineK ila-
tårniarnermut tungatitdlugo ugpeKa-
tigit avdlat asigssordlugit oKautigi-
ssariaKaratik. avdlatutdle ajoKersu-
tigdlit manåkut Kalåtdlit-nunåne su-
liniartut taimatut isumaKatigissute-
Karsimassunut ilåungitdlat, kalåtdlit
ilagit nangmingneK ajoKersuivfigssa-
migsut issigalugit. palasivdlo Brøndu-
mip taivai katugdlit taimatutaoK ilior-
tut.
inuit angnårfusautigissariaKéngifdiat
avdlatut ajoKersuteKartut autdlarti-
taussut KanoK pissuseKarnigssåt aper-
KutåusaoK tamåko ilagigtigut atautsi-
mut rådime aulajangiuneKarsimassu-
nik erKartitsiniarnigssånut, Kalåtdlit-
nunånilume takuneKarsimavoK ajo-
Kersuiartortitatut autdlartitaussut å-
ssigingitsoruj ugssussut. nalunångilaK
ilagit lutherikussut avdlatut ajoKersu-
tilingnut tåukununga, kristumiussu-
serme peKatigingnigssamik isumaKa-
tigissutaussunut atångitsunut pissuse-
rissåt avdlåusassoK.
Kanorme ilagit lutherikussut tamå-
kununga pissuseKartariaKarpat? luthe-
rikussut — ilagit åssigingitsut avdla-
tutdlo ajoKersutigdlit ingmingnut så-
ssutaKåtårdlutik inungnik pinauti-
gingnigtarneråtut iliortariaKångitdlat.
kristumiOKataussutdle ilagitorKat så-
ssunagit OKalussisinéungigpata, tauva
ilagit såssuneKartut pissugssaussaria-
(Kup. 18-ime nangisaoK)
8