Atuagagdliutit - 25.06.1959, Side 10
* inusugtunut tungassut *
lipai-
Ka
ssunso
rusu
gpit?
Kalipaissut håndværkeriuput, tai-
måitutdlo éssigingitsorpagssuvdlutik,
sordlo sagfiut, sanassut peKusiortut
avdlarpagssuitdlo. håndværkeringoru-
sugkuvit, Kalipaissungorniarnermik
agdlautigissaK måna atuardluarnia-
riuk, håndværkeritut avdlanut sungiu-
sarumaguvit, håndværkerlme iliniar-
tarnerat åssiglngissuteKaKingmat.
KalipaissoK sulerissarpa!
nalungikaluarparput KalipaissoK Ka-
lipaissartoK taimåitordle ama Kalipai-
ssoK avdlanik ilisimassagssarpagssua-
KarpoK, taimåingigpåme Kalipaissug-
ssat ukiut sisamat iliniartarnaviångl-
kaluarmata.
KalipaissoK åma ungalisalersuisi-
naussugssauvoK, lékivdlune, Kalipau-
titdlo åssigingitsorpagssuit tamåkulo
KanoK atornigssåt ilisimassariaKar-
dlugo, månåkume Kalipauterpagssung-
mata tamåko iluamik ilikarnigssåt
ajornakusoKingmat.
amåtaordle Kalipautinik akorineK
ilikartariaKarpå sordlo KagdlerKiniå-
sagune KalipautaorérsoK entordlui-
narsinaorKUvdlugo.
OKautigissarpåt Kalipaissut isuma-
gigsårtulnartussut, tamånalume ilu-
mortortaKarunarpoK akugtungitsumik
Kalipaissut uingiarssuatårtut tusåne-
Kartarmata, suliardlume åma nuåne-
runaKaoK kussanartuliordlune ajungi-
taKingmat.
Kalipaissup suf pisinaussariaxarpai!
Kalipaissungorniaråine soraerumér-
simanigssaK pissariaKångilaK, iluaKU-
taussugssauvdlunile danskisut kisitsi-
sinutdlo pikorigkåine. Kalipaiartorfig-
ssat ardlaligpagssuit danskisut OKa-
lugtussarput åmale Kivdlertussane Ka-
lipautit atornigssait kisitsisitaKartar-
MODEL 1695
tulujugssuaK
nasaussarfalik
angiss. nr. 42.
atorlugssai:
Kilertat 55 tungujortut Edelweiss.
nuerssautit nr. 3 ama 3%.
nuerssaut kåvinartoK nr. 2
sdgssd:
taliata talerpigdliup isuanit autdlartlsaoK.
nuers sauti nik nr. 3-nik sisamanik autdlar-
titsigit Koruårtumigdlo silåm. 1, ilungm. 1
nuerssardlugo. Kåvata autdlarttnere tamaisa
nutånik 2-nik ilassardlugit (talerpiatungå)
naggatånilo atautsimik mardlungnigdlo siv-
nerserautdlugit (såmiatungå). Kilariarnerit
60-ingorpata autd 1 artinere tamaisa Kåvanit
atautsimik ilångartalisåput såmiatungånile
ilaortuinardlugit. Kilariarnerit 80-ingorpata
talerpiatungåta sinåne nuerssautit 24 suju-
muinaK nuerssariardlugit nuerssautip tug-
dliane saneragssånut ilaortulisaoK: atautsi-
mik ilassardlugit pingasoriardlugo — mar-
dlungnik pingasoriardlugo — arfineK-pinga-
sunik pingasoriardlugo nulinigdlo. sina tau-
na sujumuinalisaoK. talerpiatungå ilaortui-
nåsaoKa talerpiatungånilo ilångarternere
inertutdlo såm iatungåne agdlalersulisaoK:
Kilariarnerit 77 silåm. 1, ilungm. 1 — (silå-
mértumik inårdlugit) tauva ilungm. 2 —
silåm. 2 — ilungm. 2 silåm. 12 ilungm. 2 —
silåm. 2 — ilungm. 2. maminga Kilariarnerit
åssillnardlugit. tåuko 77 silåm. 1, ilungm. 1
nuerssautit sujumuinaK nuerssagkat 24-t
inerpata talerpiatungåne ilaortortuåsåput.
tåussuma tungå sujumuinaK nuerssaruk.
nuerssautit 20-t (autdlarKautånit silåm. 12)
inerpata KipinilisaoK. Kilariarnerit arfinig-
dlit nuerssåumut avdlamut nåriardlugit tug-
dlé arfinigdlit nuerssarKårdlugit ntltatit
nuerssardlugit. nuerssautit 12 nuerssarérå-
ngata KipinilertåsaoK. Kipinerit arfineK-pi-
ngajugssåt såvata Kiterisavå (nuerssagagssa-
minermik nalunaeKutseruk). sujumut nangi-
guk ilångarternere ilaortornerilo pårdlagtl-
iiardlugit.
tunua:
såvatut.
katiternigssd:
såvane tunuanilo Kipinilersornere naalkit.
talé mersstikit. nuilåne nuerssåumik kåvl-
nartumik 312-inik nuioraigit. nuerssautip
tu^dliane Kilariarnerit 208-ingortisåput ima:
(silåm. 1, silåm. mardluk atautsikut, ilungm.
1, ilungm. mardluk atautsikut) ungaltisigaK
nangeKåtårdlugo kaujatdlaguk. Kåruårtumik
silåm. 2, ilungm. 2 40 cm-imik nuerssaigit
inårdlugulo. sivnera tamåt katiteriardlugo
atsipåvine 68-inik nuioraigit nuerssautit
2%-it atordlugit 8 cm-ilo Kåruårtumik
nuerssardlugo. tujålfip atåne 232-nik nuio-
raigit 10 cm-imigdlo Kåruårtumik sinilior-
dlugo.
J&tvctøtøg
u GARN
dlutik. kisitsisinaunigssaK Kalipaissu-
ngusagåine pingåruteKarpOK Kalipai-
ssut akkordimut akigssarsigajungma-
ta, åmame KanoK angnertutigissup Ka-
lipangnera, sordlo igalåt ingmikut a-
kigssarslssutaussarmata. inuit ilait Ka-
lipautinik ingmikortitsisinaussångit-
dlat, taimåitutdlume Kalipaissungorta-
riaKaratik.
titartaisinaunigssaK åma Kalipaissu-
mut iluaKutaussarpoK Kalipaissut ag-
dlagartagssaliora j ugtarmata.
åmåtaoK pendgsårtunigssaK iluaKU-
tauvoK, perKigsårtungitsut Kalipaissu-
ngoraluarunik salinerssuaK kisiat su-
liarissugssaungmåssuk.
amale agssagssornermut eKingnait-
suneK iluaKutaussarpoK, KalipaissoK
nakimaitsumik sujukulananilo Kali-
paislnaussariaKarmat.
iliniarneK
Kalipainermut iliniartungorumassut
Kalipaissut nålagånut ornigutartug-
ssåuput. igdloKarfingmut avdlamut
iliniariartusagåine inigssaK nangmineit
isumagissariaKarpoK. pilerssårutigine-
KaraluarpoK igdloKarfingne angnerne
teknisk skoleKartune lærlingenut ig-
dluliornigssaK nerissaKarfiussugssa-
nik, taimåitoKalernigssamutdle sule
sivisugatdlåsagunardlune.
illniartut Danmarkimingarnit ani-
ngaussaKarnerungåtsiaKaut, sap. aku-
neranut 70 kr.-sissardlutik, inusugtu-
nut inussutigisavdlugit nåmagtunik.
iliniartut suliåt
autdlarKaumut iliniartut nangming-
nérdlutik KalipautineKartångitdlat,
svenditdle ikiortardlugit, kiliortuiv-
dlutik salivdlutigdlo. tamåna nuåner-
suinåungikaluarpoK, Kalipaissungor-
niartutdle sumilunit taimatut autdlar-
titarput.
tauvale iliniartut ajornanginerussu-
mik KalipaisineKalersarput ajornar-
siartuårtunik svendingornigssamik tu-
ngånut, tamatigut.dle svendimik ila-
KartineKartarput iiitsersussissugssa-
mik nalornissortoKartitdlugulo aperi-
neKartugssamik.
ukiut sisamat iliniartorérnikut Kali-
pagagssat åssigingitsut tamarmik su-
ngiutagssauniartugssåuput åma bili-
nik KalipaineK ilångutdlugo.
teknisk skole
ukiut pingasut ingerdlaneråne sapå-
tip akuneranut sisamariardlune unu-
kut teknisk skolerne atuarfigssåuput,
pingårtumik dansk, kisitsisit titartai-
nermutdlo tungassut åssigingitsut ili-
niarneKartardlutik. teknisk skoleml-
tut ukiut tamaisa misiligtitarput. nag-
gatåtigut iliniartut Kalipainermik so-
raerumérutigssineKartarput, sordlo ine
tamåt Kalipagtugssångordlugo, suliåt-
dlo iliniartitsissåinit misigssuatårne-
Kardlune karakterilerneKartardlune.
taimatut misiligtinerme teknisk skole-
milo soraerumérnerme angussisimassut
tåssa svendingortarput.
svende imalunit mestere
KalipaissoK svende aningaussarig-
sårtorujugssuvoK. GTO-me suliagssar-
sineK ajornångilaK imalunit privati-
mik malermesterime. månåkut måne
taimåitut ardlaKångikaluartut neriuti-
gineKarpoK ukiut amerdlångitsut Kå-
ngiugpata malermesterit ardlaligssuå-
ngorsimaj umårtut. malermesteringor-
niaråine kisitsisit angisumik autdluta-
riaKarput nautsorssugagssat ikigtånge-
Kingmata.
amåtaordle svendingorsimagåine au-
ssåkut Danmarkime suliagssarsiorneK
ajornångilaK, nuånertaKaordlume av-
dlanut takussagssarsiulårneK.
vi leaerjiedst med J*-^
jsrm*:
»rv.' -
BYGGESYSTEMET MED VERDENSBY
Alle bygger med LE G O
fra
OLE’S VAREHUS
Godthåb Grønland
10