Atuagagdliutit - 22.10.1959, Blaðsíða 4

Jørgen Olsen „lnformation“imut
KanoK OKarsimassoK
avisimilo sulenataussup isuma maligdlugo Jørgen Olsen
landsrådime KanoK OKarsimassariaKångikaluartoK
—— FINN BERGHOLT-imit -------------------------------------->
„kiauna kina utorKatserfigissariaKa-
raluarå", taima Lars Chemnitz aperi-
vok Jørgen Olsenip „Information“imit
aperssorneKardlune OKauserisimassai
landsrådime OKaluserineKartitdlugit
akiorinermut tungassunik A/Gme ag-
dlagaicarame. Chemnitz isumaKarpoK
Erling Høeghip Jørgen Olsen utoricat-
sissuteKarfigissariaKaraluarå Erling
Høeghile isumaicardlune Jørgen Olsen-
ip landsråde utonratsissuteKarfigissa-
riaKarå. kia kina utorKatsissuteKarfigi-
ssariaKarnerå uvanga akuliuvfigiså-
ngilara, OKautigingitsorumångilarale
Jørgen Olsenip uvanga utorKatsissute-
KarfigissariaKarånga!
aussaK „Information" isumersimavoK
— nangmineK akilerdlugo, Kalåtdlit-
nunåta ministereKarfianit, handelimit
avdlanitdlunit tapivfigineKarane — su-
lissume ilånik Kalåtdlit-nunåliartitsiu-
mavdlune tåssane pissutsinik påsissag-
ssarsiortugssamik. „Information nålag-
kersuinermik isumaKatigit ardlånut
sumutdlunit ilaussortåungingmat a-
ningaussatigutdlo nangminérdluinar-
tuvdlune angalatitdlunga takussåka
inungnigdlo åssigingitsunik OKaloKate-
Kartarnika tungavigalugit iluarissar-
dluinavnik agdlagtarsinauvunga.
tagpavungnalerama aulajangersima-
vunga Jørgen Olsen OKaloKatigissag-
ssama ilagisagåt. nalungilara inuit ma-
lerutinartungitsut ilagigåt, isumaKar-
dlungalo — åmame sule taima isuma-
Karpunga — isumai landshøvdingip,
Erling Høeghip Elisabeth Johanseniv-
dlo isumaisutdle tamanut tusartiniar-
tariaKartut. Danmarkime kialunit ilua-
Kutiginaviångilå inuit ilaisa isumait
nipangiutinarneKardlutik Kånginarne-
Kartåsagpata. danskit avisine Kalåt-
dlit-nunåne pissutsit pivdlugit agdlau-
serineKartartut amigauteKartaréKaut.
ukule landsrådimut ilaussortat pinga-
sut taineKartut isumamik avdlångorti-
terneKardlutik „Information“ime ag-
dlauserineKarsimanerånik målårute-
KartOKarsimångitdlat. isumaKangajag-
pungame Jørgen Olsenip OKauserisi-
massai atautsiminerme tamanut ang-
massume ingmikut OKaluserineKarsi-
mångikaluarpata åma tåussuma oKaut-
sime issuarneKarnere nåmagivdluar-
simåsagaluarai.
åmame oKautsime avdlångortiterne-
Karsimånginerat Jørgen Olsenip nang-
minérdlune ugpernarsarpå ilåtigut
oKarame:
„OKarumavunga agdlauserissame i-
sumaga erKortumik OKautigineKarsi-
massoK — tåssa OKauserissama anerså-
vat — kisiéniliuna OKautsika toncar-
tårerpalungningordlugit, såkortuni-
ngordlugit, agdlauserineKåinarsima-
ssut“.
taimane OKalonatigigkavta Jørgen
Olsenip uvangalunit anersåvat sumik
inardluteKångitdlat. Jørgen Olsen Kå-
tusimavdluarpoK OKausilo issuardlu-
git agdlangneKarsimavdlutik, taimåg-
dlåt atauseK ilångutingilara isumaita-
rama landsrådimut ilaussortat ilånut
torKardlugo såssusineruvatdlårdlune
agdlauserisavdlugo iluatingnauteKå-
ngitsoK.
Jørgen Olsen landsrådime ilåtigut
ima OKarpoK:
„tamavtame nalungilarput avisilior-
tut ingassagtajårajugtartut, imaKa ag-
dlauserissatik pisanganarsarniardlu-
git“.
naluvara Jørgen Olsenip isuma ta-
måna sumit pigssarsiarisimanerå, ima-
Kale Jørgen Olsenip nangmineK Sisi-
miune misiligtagkaminit pigssarsiarisi-
manerpå, nangmineK oKalugtuarmat
kommunalbestyrelsimut sujuligtaissu-
jutigalune nunaKarfiup atuagagssiånut
årKigssuissusimavdlune.
Jørgen Olsen A/G-me agdlauserissat
maligdlugit ilåtigut ima oKarsinausi-
mavoK:
„... taimåitumik avisiliortoK Kinu-
vigåra agdlauserisså naKiterneKartina-
go atuarumavdlugo, tamånåle pissaria-
Kartingitdluinarpå". kingornalo ima
OKarpoK ... „ersserKigsarumavara avi-
siliortoK Kinuvigisimagavko agdlause-
risså atuagagssiarineKartinago atuaru-
mavdlugo. tamånale pissariaKartingi-
lå“.
tåssunga taimågdlåt OKarsinauvunga
Jørgen Olsenip igdluane nalunaeKU-
tap akunera nåvigdlugo alianaersåKa-
luta OKaloKatigingnivtine agdlagara
naKiterneKalersinago atuarumavdlugo
OKautsimik atautsimigdlunit OKånging-
mat. taimatut kigsauteKartoKaraluar-
pat itigartitsinaviangitdluinaraluarpu-
nga; åmame Jørgen Olsen kingusing-
nerussukut ardlaleriaKalunga nåpitar-
simagaluaravko taimåitumik kigsaute-
KarsimångisåinarpoK. Jørgen Olsenip
puigorsimaKinangmagit erKaisendlåsa-
vara: agdlagtaivika maligdlugit Sisi-
miune pingasoriardlugo nåpisimavara,
tåssane ardlaleriardlunga avdlanik
ugpernarsaissugssaKardlunga, kingor-
na „TikeråK“-me, tåssanilo Jørgen Ol-
senimut sinigfiga atugkiupara, kingor-
nalo åma ardlaleriardlunga Nungme
tikeråt igdluane nåpitardlugo.
Jørgen Olsen isumailo pingårtisav-
dlugit pissutigssaKardluarpunga —
åma pissutigalugo isumane tamanut
angmassumik oKaloKatigingneKartit-
dlugo aulajangiusimangmagit. taimåi-
kaluartOK agsut pakatsivunga Jørgen
Olsenip OKaloKatigingnerput landsrådi-
me encungitsumik OKalugtuaringma-
go.
åncigssuissoK Felbo pisimassup uma
landsrådime OKaluserineKarnera ag-
dlauserigamiuk ilåtigut ima agdlag-
Pok:
„ ... kisiåne kigsautiginåsagaluaKaoK
påsisavdlugo Jørgen Olsen KanoK iliv-
dlune aperssorneKarnerme agdlauseri-
neKarnerata naKineKartinane atuarnig-
ssånut itigartineKarsimanersoK. OKausé
„kussagsarneKarsimanersut" åmalo
„ingminut nålagkersornigssaK" pivdlu-
go agdlauserissaK OKauserisimassainut
nalerKutingitdluinartumik agdlauseri-
neKarsimanersoK".
aperKutit sujugdlit isumaKarpunga
nåmagtumik akerérdlugit. kingugdler-
dle agdlagtaivivne agdlagsimassut, su-
lime pigigavkit (Kalåtdlit-nuriånut tu-
ngassut torKiisavdlugit iluaKutaussar-
tOK sujornagut åma misigerérsimagav-
ko), malinarnagit, kisiånile åma isuma-
Karpunga Jørgen Olsenip landsrådime
OKauserissai ersserKigsut maligdlugit
„Informationerne agdlagaussut åssi-
nginik OKauseKarsimassoK, Jørgen Ol-
sen landsrådime OKarpoK:
„atauserdle ilungersordlunga ersser-
Kigsarumavara, tåssalo atausiardlunga-
lunit OKarsimånginama måne savaling-
miormiutut landsstyreKalisassugut.
aperineKarama akivunga kigsautigi-
nartisinauvdluariga landsrådip angne-
russumik aulajangisinåussuseKartitau-
nigsså, tåssungalo tungatitdlugo Sava-
lingmiune pissutsit KanoK itut ersser-
Kigsarumavdlugit. tåssa uko kingugdlit
erKungitsuput. torKardlunga aperine-
Karpunga taima OKarnikut sut isuma-
liutiginerika, akivungalo Savalingmiu-
ne pissutsit ilisimavatdlangikika, kisiå-
nile nalungikiga Savalingmiune lands-
styre kalåtdlit landsrådiénit aulajangi-
sinåussuseKarnerujugssussoK, taimåi-
tumigdlo isumaKartunga landsråde pi-
ssauneKarnerussariaKaraluartoK".
uvanga iluaKutigåra taimane OKalo-
Katigingnivtine agdlagtugkåka sule pi-
gigavkit, taimanilo Jørgen Olsenikunit
angerdlardlungalo OKaloKatigingner-
put naKitigagssiaralugo agdlarKigpara.
Jørgen Olsenip torKardlunga OKarfi-
gånga: „isumaKarpunga Kalåtdlit-
nunåta landsrådia landsstyritut pigi-
nautitariaKaraluartoK".
Jørgen Olsenip OKatdlisai landsrådi-
mut ilaussortatut pinane inuinartutdle
OKautsine OKauserisimavdlugit ima
OKauseKarfigisinauvåka, landsrådimut
ilaussortap atandnartup nalungitdlui-
narKigsårå Sisimiune overtelegrafist-
iunera pivdlugo OKaloKatiginiardlugo
orningikiga.
uvanga tungivnit issigalugo isuma-
KarnarpoK sordluna landsrådimut ilau-
ssortat mardluk ingmingnut åriciagig-
patdlångitsut — Kalåtdlit-nunånut tu-
ngassunik ilisimassakipatdlåraluar-
dlunga tamåna ilisimavara — ajorssit-
såunermingne såkugssarsiarivdluarsi-
magånga.
Lars Chemnitzip Atuagagdliutinut
ilångussane isumatuvdluinartumik
naggaserpå:
„isumaKarpungale", agdlagpoK, „i-
laussortat tåuko mardluk månåkut
landsrådime pisorKanut ilaulersut
landsrådip atarKinåssusia igdlersor-
dluarsinaunerugåt ilaussortaKatimik
akornåne isumaKatiginginermik pina-
tik isumaKatigingnermigdle angussa-
Karniarnermikut. pisimassut taimåitut
landsrådip atarKineKarneranut ajoKU-
tauginarsinåuput".
naggatågutdlo umatima aliasutai
uko oKautigilårdlåka:
landsrådip 1959-ime atautsiminera
sujornagornit Danmarkime uitsatigine-
KarneroKaoK Kalåtdlit-nunånigdlo nå-
lagkersuissut soKutigingningnerat su-
jornagornit angneruvoK. nålagkersui-
nerup tungåtigut anguniagaKarnigssa-
mik landsrådip OKauserissai OKausiu-
put pingårutilerujugssuit, kisiånile
kigsautigissat sunerinik ilaKartaria-
Kardlutik. ajoraluartumik Danmarki-
me nålagkersuinermik suliaKartut a-
kornåne nalornissorneKaKaoK lands-
rådip sunarpiaK kigsautiginerå, oKau-
seriumassamingne ima OKarsimangma-
ta:
...pissortaussut OKausigssaKarner-
mikut årKigssussivfigissaunerat — tå-
ssa mingnerungitsumik Kalåtdlit-nu-
nåta ministereKarfiata, landsrådip fol-
ketingivdlo — erssei'KigsartariaKarppK
— tamatigut sujunertaralugo Kalåt-
dlit-nunåne åmalo Kalåtdlit-nunåta
Danmarkivdlo akornåne nålagkersui-
nikut pissutsit nalerKutumik årKigssu-
neKarnigssåt".
aperKUtigineKartarpoK månåkut pi-
(Kup. 23-me nangisaoK).
Selv de ældste ville være med
Der har været klaget over valg-
deltagelsen ved landsrådsvalget.
Den svigtende politiske interesse må
da i givet fald ligge hos ungdommen.
Glimtene her fra valget i Jakobshavn
viser, at den ældre generation gik til
valgurnerne med liv og lyst.
utoi’KauncritaoK kajarniångitdlat
månåkut landsrådimut Kinersinerme
peKataussukipatdlårnera måtdlatigi-
neKartarsimavoK. Kularnångilaruna i-
nusugtut Kinersinigssamik kajumigi-
ssaKarsimångitsut. Ilulissane Kinersi-
nerme åssilissat takutipåt utorKaune-
rit KinerseKatauvdluartut...
4