Atuagagdliutit - 22.10.1959, Side 17
Grønlandsk
vejr er
GA-JOL
vejr "
De! er i disse
måneder, De mere
end nogensinde har brug
for en pakke Ga-Jol.
Den lindrer halsen
og giver omgående en
frisk og behagelig ånde
A/S GALLE & JESSEN
Lev. til det kgl. danske hof
Flyv SOLEN i møde —
TENERIFA
23 dages flyverejse med helpension fra........ kr. 1.680,00
Afrejse fra København 19.12 1959 og 9.1. — 30.1. — 20.2. — 12.3. —
2.4. og 23.4. 1960.
TUNIS
22 dages eventyr-f ly verejse med helpesionn.. kr. 1.565,00
inclusive 12 dages busrundtur. Afrejse fra København 1.11 — 22.11.
— 13.12. 1959 og 3.1. — 24.1. — 14.2. og 6.3. 1960.
MALLORCA
15 dages flyverejse med helpension fra.................. kr. 695,00
22 dages flyverejse med helpension fra................... kr. 820,00
4 ugers flyverejse med helpension fra.................... kr. 945,00
8 ugers flyverejse med helpension fra.................... kr. 1.445,00
Afrejse fra København 25.10. og hver søndag hele vinteren.
- TAL FLYVEREJSER MED
AERO-LLOYD
Set. Pedersstræde 38
(ved Jarmers Plads)
KØBENHAVN K.
Telefon: MInerva 4008 — 4009 og 4010
Telegramadresse: LLOYDAERO
Repræsentant i Grønland: Lars Lynge, Godthåb.
ukiorpagssungitsut Kangiugpata igfiag-
ssanik nunalisitsisaisaugut
K'agssiarssungme savautigdlit ilåt neriugdluardlune faima sujuligfuivoK
igfiagssagssai nunavtine naussut sujorna inerigsimangmafa. — savat amer-
dliartordluarKilerput
DanmarkimmaK pinane åmétaoK
nunavtine heste kisime nunalerinerme
atorneKångilaK. K’aKortup eritåne sa-
vauteuarfiussune nunauteKarniarneK
autdluneKaleriartortitdlugo traktorit
atorneKaleriartuinarput, K’agssiar-
ssungmilo savautigdlit ilåt Lars Motz-
feldt — Mute — OKalugtuarpoK trak-
tore agsorujugssuaK iluaKutigineKar-
toK. nautitsivfigssarnigsune nunauti-
nik angnertusainiarnerme suliagssanut
pilertortumik nåmagsisitsissarame.
måna påsineKarsimavoK karrit ilait,
pingårtumik imana igfiagssagssat, Ka-
låtdlit-nunavtine inerigsinaussut u-
kiume tugdlerme nautineKarsinauv-
dlutik. tamåna ugpernarsarneuarpoK
Adolf Lundikune, Ingnerulalingme.
„DoIfe“ karrinik nautitsivingmine
nautisimassaminik savanut nerdlersui-
ssarsimagame nerdlersuissarfiane nå-
kainikut naulersimåput; taimailingmat
ivigausivingmine nåkånikunik kater-
ssuivdlune narssautiminut siaruarteri-
simavoK. tåukualo ukioK måna åma
nausimåput. tauva nalunångilaK au-
ssarigsårtitdlugo karrit Kalåtdlit-nu-
navtine inerigsinaussut. imaKa ukior-
pagssungitsut Kangiugpata igfiagssa-
nik nunalisitsisaisaugut.
Kugdlugiarpagssuif
aperssorneKartup åipå, Erik Røde
Frederiksen, OKalugtuarpoK upernåK
nunap panerujugssuarnerata agsoru-
jugssuaK ivigkat pitsaujungnaersika-
luarai, katerssuingajalerneruvdle su-
jornagut siagdlertarnerata kingumut
kussatsisendgdlugit. ivigkatdle sujor-
natigornit pitsaunerussutut OKautigi-
neKarsinåungikaluartut pigssarsivdlu-
alårsinauvdlutik neriungnerarpoK.
Mute OKalugtuarpoK nautitat avdlat
sujornagornit nikingassorssungitsut,
agdlåt ajungineroriartunik OKautigine-
Karsinauvdlutik. — upernåK nunap
naulernerane KugdlugiaKarajugssuar-
nera åma agsorujugssuaK suniuteKa-
rame, ajoKutaoKalune. ivigkat naulå-
lersut orpigkatdlo pilutagssait sivkera-
lersut nunguaneKartualeraluaramik —
nuna toKulingassorujugssuéngortika-
luardlugo. imame KUgdlugiaKartigaoic
ardlånut angalautsiåsagåine tutivfig-
ssarsiortariaKartardlune agdlåt. tuti-
ssagssaK tamarme aulassutut itarame.
ujarKat tamarmik sordlo umassut.
toKoragagssat amerdlanerpauv-
figisimassatik nagdlilerpait
savauteirarneK ukioK måna KanoK
ingerdlasimanersoK apemutigigavko
Mute akivoK:
— upernardluarpugut; savårKatdlo
ingerdlavdluaraluaKissut kisiåne teri-
angnianik akornusersuissoKarame. te-
riangniat amerdlangåtsiartunik ånai-
ssaKautausimåput.
— ukiunut sujugdlernut nalerKiut-
dlugo ukioK måna savårautitårneru-
vise?
— sujornatigornit savårautitårneru-
ssugut OKåsagåine erKorpoK, savårKat
iluagtitdluarsimassut nalunångingma-
ta.
— KaKUgo savat eKitilisavisigik?
— septemberip KUlingata migssåne
eKiterinigssaK ilimanarpoK. aigdlersug-
ssat sujugdlit tOKoraivingmit 17-iéne
tikitugssåuput.
— Erik Røde Frederiksen, ukioit
måna savårKat toKoragagssat KanoK
amerdlatigipat?
— erssendvigsumik OKautigisinåu-
ngikaluardlugit isumairarpunga 3000
migssiliordluinardlugit fabrikimut tu-
nineKartugssaussut — K’agssiarssung-
mit.
— aigdlersugssat. Kanga K’aKorlume
tOKoraissaratdlarmata unguissaralua-
ravse, måna nunåkuginardluse Nar-
ssame tOKoraivingmut ingerdlasinau-
leravse angatdlatinik savårKat aine-
Kartalermata KanoK isumaKarfigai-
siuk?
— sujornatigut K’aKortumut ungo-
rissarnikuvugut. amerdlanerpånik
ungoravta 3500 ungorpavut, uvdlut ar-
fineK-mardluk migssiliordluinardlugit
ingerdlasimavdluta. måssåkut tOKorai-
neK ingerdlavdluarsinaugaluarpat sa-
våricatdlo atautsikut Narssamut tikiu-
neKarsinaugaluarpata sordlo pitsaune-
rusagaluartoK tunissagssat inuit nang-
mingnérdlutik ungortaraluarpatigik
ingmikut umiatsiainik agssartornagit.
toKoraissarneK kinguartineKarpoK
— Narssame tOKoraivingmut tuni-
ssivigssat uvdlut kigdliligåupat?
— taima OKautigineKarsinauvoir. ki-
siéne månåkut piumassaKarnerput ma-
ligdlugo savautilingnit nuånarineKar-
sinaugunarpoK Kåumåme augustime
toKoraissarneK kinguartineKarmat sep-
temberimut. tamåna savap akiata ma-
lungnartumik agdlissutigisavdlugo.
ungordlune savanik tOKoraivingmut
nangminérdlune apussissarneK savau-
tilingmut iluanårutaussartOK Erik
Røde Frederiksen taivå, tåssagoK
sava atauseK 2 kr.-nik nalilerneKartar-
mat.
— savat K’agssiarssungme pigine-
Kartut amerdliartorpat?
— ukiordlungnerata kingorna ukioK
måna aitsåt taima amerdlatigissunik
ukisitaKarnigssarput ilimanarpoK. u-
kiut sujugdlit ajornartorsiorneK patsi-
sauvdlune savanik amerdlileriniarneK
agsut ajornakusorame. ukiordle måna
amerdliatdlangnigssåt ilimanardluar-
POK.
teriangniat nungusagaunerat
— Mute teriangniat „sorssugfigile-
rise“ aussåinaK tusarparput. uvdloK
måna tikitdlugo tamåna KanoK inger-
dlava?
— sise ajunårtitsivfiunerpausimaso-
rineKartoK, teriangniap savårKanilc
amerdlanerpånik angerdlåussuivfigisi-
masså, aserorterneKarsimavoK. taimåi-
tordle tåssane piandaussunik suju-
muissoKarane. angutiviaK atauseK u-
torKatdlak Kularnéngitsumik toKorai-
nerpausimassoK pissarineKarpoK.
barakkit ivigausivit
Mute savautigdlit ivigausivigssa-
mingnik savanutdlo iniliagssamingnik
Narssarssuarmit barakkinik pigssarsi-
sinaunerat K’agssiarssungmiunit ilua-
KutigineKarpa?
— barakke atauseK handelip pigsså-
tut, K’agssiarssungmiunut tamanut a-
tautsimut pigititagssatut, sujorna tu-
niuneKartoK napavoK. månåkutdlo av-
dlat åma taimatut atugagssaritineKar-
tut K’agssiarssungmiunut avatånilo
nunaKartunut avguåuneKalerput.
— barakkit ilait pisoKaugunarmata
taimatut atusavdlugit KanoK ipat?
— taimatut atusavdlugit pisoKaune-
ragagssåungitdlat — nutåliarpasingne-
russortait. igdlut najugarineKarsima-
ssut pitsaussut, uvagut issivtine pit-
saussut, taima atugagssissutigineKar-
tarput.
— pigssarsiarinerat KanoK akeKarpa,
åmalo suliarinerine akigssaiautit Ka-
noK angnertutigipat?
— akeKångitsumik tunissutitut pisi-
neKartarput; taimåitordle suliarineri-
nut mingnerpåmik 3000 kr. erhvervs-
støttemit taorsigagssarsiagssatut pine-
Karsinauvdlutik.
igufsait siikugdiif umasinåuput
— Erik Røde Frederiksen, Kanga
åma måne igutsangnik tungusungnit-
sutilingnik OKatårissoKarsimavoK.
— igutsait tåuko ukiut sujugdlit pi-
ngasut sukuiaivfigineKånginertik pi-
ssutigalugo iluagtitumik igdluanta-
mingne mardlungne ukissarsimåput;
sukuiaivfigineKarnermigdle kingorna
toKusimavdlutik. imåipoK oicorsardlu-
arsimassumik ukiunerane ineKartingi-
kåine umasinåungitdlat; sukuliorsi-
nauneratdle erKarsautigisagåine isu-
maKarpunga aussaunerane Danmarki-
misutdle sukuliorsinaussut — taima-
tutdlo pitsautigissumik.
Janus.
18