Atuagagdliutit - 22.10.1959, Page 19

TØRGÆR
Til BAGNING
FREMSTILLET MED SÆRLIGT HEN-
BLIK PÅ ANVENDELSE PÅ STEDER.
HVOR FRISK GÆR IKKE KAN FÅES.
AKTIESELSKABET
DAN ISC O
8. KRISTIAN I AGADE, KØBENHAVN
Model K 701.
timerssortartut tulujuat
ulitamik kråvilik talilo
Kipissalersugkat
atorlugssai:
Kilertat KaKortut 80-t Olymp i agarn nuer-
ssautit 2 tø ama 3 nuerssauterKat 2J/£-t migss.
nuerssarnigsså:
silannit 2, ilungmut 2. naleKatigigsitåu-
ngitsut.
sågsså:
nuerssautinik 2%-nik 181-inik autdlartit-
sigit 5 cm-migdlo portussusilingmik Kåruår-
tumik (silåm. 1 ilungm. 1) nuerssaivdlutit.
nuerssautit nr. 2-nut taorserlardlugit nuer-
ssamigssåtut nuerssaruk erKaimavdlugo nu-
erssautip autdlartlnere tamaisa silåmukånik
2-nik nuerssaerKårtåsagavit. KåmuinaK 25
cm-mik nuerssaiglt. tauva nuerssautip sani-
mut nånera atauscK autdlarnautåne 1-mik i-
lassaK nuerssaruk, tugdlianilo naggatåne 1-
mik ilångagaK. tugdliane unigssånut ilångar-
tilisaoK:
nuerssautip sanimut nånera 1: silåm. 2,
ilungm. 2, silåm. 2, silåm. 2-t atautsikut. tai-
matut Kilariarnerit 9-ngomerat tikitdlugo:
ilungm. 1, silåm. 2-t atautsikut, silåm. 1, i-
lungm. 2, silåm. 2, ilungm. 1.
nuerssautip sanimut nånera 2: ilungm. 2,
silåm. 2, ilungm. 2, tauva ilungm. 3 tugdli-
nilo nuerssarnigssåtut Kitdlat 8-ngoraerat
tikitdlugo: ilungm. 3, silåm. 2, ilungm. 2,
silåm. 1.
nuerssautip sanimut nånera 3: silåm. 2,
ilungm. 2, silåm. 2-nik tapitdlugit, silåm. 1,
nuerssarnigssaututdlo 8-ngornerat tikitdlu-
go: silåm. 2-nik tapitdlugit, silåm. 1, ilungm-
2, silåm. 2, ilungm. 1.
nuerssautip sanimut nånerisa 4: ilungm.
2, silåm. 2, ilungm. 4 nuerssarnigssåtut 9-
ngornerat tikitdlugo: Ilungm. 4, silåm. 2,
ilungm. 2, ilungm. 1.
nuerssautip sanimut nånerisa 5: silåm. 2,
ilungm. 2, silåm. 2, silåm. 2-nik tapitdlugit
nuerssarnigssåtut 8-ngornerat tikitdlugo: si-
låm. 2-nik tapitdlugit, silåm. 1, ilungm. 2,
silåm. 2, ilungm. 1.
nuerssautip sanimut nånerisa 6: ilungm.
2, silåm. 2, ilungm. 3, nuerssarnigssåtut 8-
ngornerat tikitdlugo: ilungm. 3, silåm. 3,
silåm. 2, ilungm. 2, silåm. 1.
nuerssautip sanimut nånerisa 7: silåm. 2,
ilungm. 2, silåm. 2, silåm. 2-t atautsikut, 1-
lungm. 1, nuerssarnigssåtut 8-ngorneranut:
silåm. 2-nik tapitdlugit, silåm. 1, ilungm. 2,
silåm. 2, ilungm. 1.
nuerssautip sanimut nånerisa 8: ilungm.
2, silåm. 2, ilungm. 2 nuerssaut sanimut
nåvdlugo. nuerssaumit 1-mit autdlarterKi-
git.
Kitdlat 73-ngorpata Kiterdlit 25-t nuerssåu-
mut avdlamut nusåput, såvilo ingmikut nu-
erssamcKåsavdlutik, nuerssautit sanimut nå-
nerisa åipai tamaisa nuilagssåta nalåtigut
Kitdlat 2-nik atautsikut nuerssardlugit ilå-
ngartardlugit nungunerat tikitdlugo. (uniata
nalåne sujulisut ilångartertuardlugo).
tunuasså:
161-inik nr. 2%-nut autdlartitsigit sågsså-
tutdlo nuerssardlugo, nuerssautitdlo sani-
mut nånere sisamat tamaisa ilangaivfigi-
ssardlugit 135-ngornerat tikitdlugo, tugdll-
nilo nuerssautip sanimut nånerisa åipåt ta-
maisa såvatut 71-ngornerat tikitdlugo. tug-
dliane 3—4-tdlo atautsikut nuerssaKatåuså-
put 51-ngornerat tikitdlugo tåuko nuerssåu-
mut avdlamut nusåput.
laligs så:
nr. 2%-nut 86-nik autdlartitsigit nuerssau-
titdlo sanimut månere 35-t Kdruårtumik si-
låm. 1, ilungm. nuerssardlugit. nuerssautit
nr. 3-nut taorsikit.
nuerssautip sanimut nånera 1: silåm. 1,
tauva ilungm. 2, silåm. 2 Kitdlane tugdllne
32-ne sivnersarautdlugit (silåm. 2-tnt nag-
gasiutdlugit) tauva ilungm. 4, silåm. 12, i-
lungm. 4, silåm. 1. sivnere ilungm. 2, silåm.
2.
nuerssautip sanimut nånerisa 2: ilungm.
1, tauva silåm. 2, ilungm. 2 Kitdlane 32-ne.
silåm. 4, ilungm. 12, silåm. 4, ilungm. 1. siv-
nere silåm. 2, ilungm. 2.
nuerssautip tugdlia silåmukåt 12-t tikit-
dlugit nuerssariardlugo ima: silåmukåt su-
jugdlit 6-t nuerssautérKamut nåriardlugit
tugdlé 6-t nuerssåkit nåtavit tunuatigut, tau-
va nfitatit 6-t nuerssautit 11-t 2-t 1-tutdlo
nuerssåkit, nuerssautip pingajugssåne ig-
dlugtut 1-mik ilassardlugit. nuerssautip 12-
gssat tamaisa KipinilertåsaoK. Kutdlarpat
nuerssautip 6-gssåne ilassalfsaoK taligssap
Kåruåmerata kigdiinganit 38 cm-mik taki-
ssuseKalemigsså tikitdlugo, Kitdlat 142-ngor-
dlugit. Kitdlane sujugdlerne kingugdlernilo
6-ne sågssåtut ilångartisåput sinaine Kitdlat
6-ngomerat tikitdlugo Kipiorarnere 20-t Ki-
terdlit ilagititdlugit (katitdlutik 32-t). Kipi-
nileruk Kitdlat mardlåkåtårdlugit nuerssaut
sanimut nåriardlugo avdlamut nukit. åssi-
nganigdlo taliata igdlugssånik nuerssaiv-
dlutit.
miKeriardlugo taligssai ikutikit. timitåta
tallsalo sanerai merssåkit kravigssålo nuer-
ssardlugo: Kitdlat 25-t nfltavit saneråne ig-
dlugtut 16-nik ilnortåkit talinilo tunuanilo
åssigiårdlugit 140-ngordluglt nuerssautérKa-
nut 2^4-nut. 12 cm-mik portåssusilingmik
Kårnårtumik nuerssaeriardlutit inåruk.
katiternere naKikit.
OKautsivut piumassårssutiginagit
K. Møllerip uparuarå OKaufsivuf aseroriartulisassut avdlaf pissutaunatik
„åpakaussårfuf"
Kavslt OKartarput KaKugorssuarmut
OKautsivut pigisagivut puiorsinåungi-
kivutdlo. ilumut taimaitdlaKunaKaut.
taimåisagunigdlo atorneKarnitoKåt
eKaitsoK, Kavdlunåt oxausinik akugåu-
ngitsoK pissariaxarpox.
xangarssuaK OKartOKartarsimavorc
OKax ingnertut Uok. ikitsisivnguvdlu-
goK atautsivdiunit sunapilorujugssuax
aserorsinauvå.
ikitsit atauseK mikeKaoK, OKeKaoK,
1 gramilunit inorpå. soKutåungingår-
mat igisinauvarput. katagsinauvarput
maKaissinagulo. atornerdlungneKaru-
nile igdlorput pigissavutdlo nungusi-
nauvai.
oKautsivta mingnerssaisa OKinerpår-
taisalo ilait — åp — någga — ilarpag-
ssuavta OKautsivtinut imaxa nugteru-
tigssaKartingisamingnut ilångutdlugit
ja-mik nej-imigdlo taorsertalerpait.
ilaisalo pikunanårniaraluangårånga-
mikik, aperigåine: autdlasavit? ja, ja
KagdlerKigsaussapilugkångamikik.
kalåtdiisut OKaluinartitdluta OKaut-
sivta OKinerssait — ap, någga tainig-
ssåt kångugilersimaguvtigo, åma av-
dlanut oKautsinut taimailiartulisaugut.
tauvalo taimailivdlutik OKautsivut
aseroriartulisåput, avdlat pissutauna-
tik „åpakaussårtut“.
nuånårtorissarssorfoK!
ilåne igdlOKarfit ilånut pivdlunga
igdlunguamut angingitsumut iserpu-
nga. iserama igdlo pisatareKissoK ma-
lugåra. isersimåmersulerdlungale ma-
lugilerpara igdlungup tåussuma pisa-
tai igdlutamingnut nalerKutingitsut
imåikamik:
nerrivipilunerssuaK nuisitaK, ati-
ssausiverujugssuaK KilåK amiakalag-
dlugo inigssitaK. sofapilugssuaK nu-
tårssugatdlarame pitsaussusimagaluaK.
imåipoK: igdlungup angingitsup pisa-
tai igdlutånguamingnut nalerKutinge-
Kaut. imaKa sordlo atissarssuane angi-
gigai.
inua aperssordlugo ja ja, nej nej.
amagOK igpagssardle agpanik bestil-
lérérame, il. il. itujariardlunga aniler-
sunga oKarfigigaluatdlarmanga påsiga-
luångilara, OKarmat: påj, imalunit båj.
isumaKardlunga båjamik perKugånga.
sunauvfa tulugtungoK inuvdluarKUgå-
nga. imaKa ama inuvdluarit OKauser-
tagssaerusimagå. /
OKautsivut radiome
radiokut OKautsivut kukuvdlugit a-
tortalerpait. tamåna ajorpoK, iluarsi-
niardle! atauseK tailara: aussaK mérå-
nguaK Ausiait erKåne autdlaorsimav-
dlune angmagssianut ilaussoK nuåne-
KaoK ineKunaKalunilo aperssorneKara-
me.
kisiåne autdlaorsimassunguåkuluk
tusagagssiortup avdlatut taiumångilå,
tangmårsimassoK. autdlaorpoK ama
tangmårpoK, OKautsivut tåuko åssigi-
mik OKautsitut atautsitut isumaKartit-
dlugit atugagssåungivigput.
Jensikut aKago angmagssiardlutik
autdlaorniarput. ornigagssåt ungasig-
sukasiuvoK. autdlarput. sulile avKUtå
KiterKunagulunit agssorussårpatdlå-
leKigamik ituat OKarpoK, pikunga Sag-
dliarutsimut tangmåginarniaratdlarta,
Katsorpat aKago autdlarKisaugut. tu-
lagput tupertordlutigdlo. tåssa tang-
mårtut.
uvaligå Kainap uiarsårdlune taku-
gamigit tulagfigalugit aperai: „Ka-
ngauna autdlaoravse?" ituata akivå:
tåuna autdlaorfigingilarput, agssoru-
ssårpatdlåleravtauna tangmårfigina-
rigput, Katsorpat Kimåsavarput.
angalassut Nungmit Påmiuliat put-
siliuteKingmatik sule ingerdlajumani-
ardlutik Kangårssungmut tangmågina-
ratdlarput, (pujuersivdlugo.
åssersut: spejderit tangmårsimaor-
tut, avdlatut påsissariaKångilaK: una
nuna ima atilik ornigkaluardlugo a-
kornuteKalerdlutik, maunga avKUtåi-
narmut unigsimaKissut. tåssa tangmå-
ginartut ornigartik tikinago.
méraugatdlaravta A B D-vut „anga-
kut“ — „imaKa tåssa angåkut kanger-
dlungmut eKalungniariartortut, unule-
rérmat maunga tangmåratdlåsasimå-
put il. il.
uko tangmårpoK autdlaorpordlo a-
tautsimut ilaKiissutitagssåungitdlat. ta-
månalunit OKautsivta ineriartornerå-
nik patsiseKångilaK. kukuneK-una!
oKautsivtalo isumatussusiånik pitsii-
ngorsaineK, ikerinarsiornerdlo.
kalåleK nunamine tungmardlune
ingerdlaniardle. isigkat tatdlit ondlo
atordlugit pile!
OKautsivut itsarssuardle ineriartorsi-
måput. kuitsivitorKat eKarsigångata
kussanartumik iluarsineKartarput. s. i:
sungersorpoK, OKautsivta ineriartorne-
réne iluarsineKarpoK: ilungersorpoK.
imåipoK, Kavna ilune tikitdlugo tama-
viårpoK. — kungip niarna, nutångor-
sagaugame: kungip ernera. il. il.
arnat ilåt radiokut arnaKatiminut
OKaluleriatdlartoK: „sérKernit avig-
tait“. sérKernit avigtaKarneK ajorput,
kisiåne sérKernit sujorait avigtaKar-
tarput.
„Umivik“. umiåinaKaratdlarmat —
kussanaK. tauvale umiatsiait umiar-
ssuitdlo tåkuput. umivik namagung-
naerpoK. iluarsinarpåt ima: umiatsia-
livik, umiarssualivik. ilå, kussanaK!
„OKautsivut navianartorsiulerput“.
åssersusiusséka angnikeKaut, påsissu-
tåusagpatale ajusångilaK.
inimingnerpå bestillerpSmut
noKinasiuk!
unalo OKauseK: inimigå, iniminartoK
— imalunit inimitsoK sordluna atorne-
KarusugkungnaertoK, taimågdlåtdlo
OKautsimut tåssunga taorsiutdlugo be-
stillineK atorniåinaleråt.
uvdlåK autdlalerdlunga PitaK sulug-
pågkanik nuisitsissoK sujumorpara. pi-
serusorKarnanga avalarérama suaor-
para tatdlimanik inimingnissuterKuv-
dlunga angerpoK.
pisiniat atiåput. KåtagssuaK atertoK
ilaisa OKarfigåt, Pitap sulugpågaerniu-
tai nungorérsut. sordlo tusåssaKångi-
laK. PitaK angatdlåme aKuanitoK, Kå-
tagssuaK tikiutdlunilo uisagame: „åju-
ko tatdlimarssuit, sule tunineKångit-
sut“. tåssalo aningaussivine angmarti-
lerå, Pitap aKuanit sujup tungånut ta-
siserfigeriardlugo OKarfigå: „tåukuko
uvdlårdle Vitorssup autdlalerdlune
inimingnerigai".
taimågdlåt KåtagssuaK akinanilo ku-
mut autdlarame.
OKauseK inimigå, inimingnigaK be-
stillerpåmut noKinasiuk OKaKinasilu-
nit bestiller OKausertagssaKångitsoK.
taimåitumik OKautsivut navianartor-
siorteKinasigik!
K. Møller,
Avigaine.
f~—................................
Fiskerhø jskolimisi-
massunut!
kalåtdlit ardlaKalersut Danmar-
kime Fiskerhøj skolime atuarsima-
lerput. arajutsisimaneKarunéngilaK
højskole Middelfartimut nungne-
Karnerme kingorna mikigissupa-
jårtartoK, tamånalo pissutigalugo
atuartut inigssakitdliortardlutik. —
ukiune kingugdlerne atuarfiup ila-
neKarnigsså sulissutigineKarpoK
manalo atuarfingmisimassut ani-
ngaussanik tunissuteKamigssåt ka-
jumigsårutigineKarsimangmat nu-
navtinitaoK tunissuteKalåmigssaK
matumunåkut kajumigsåruti'ginia-
raluarpara. aningaussat nagsiune-
Karsinåuput unga: Forstander P.
Gamborg-Nielsen, Danmarks Fi-
skerhøjskole, Middelfart, imalunit
atåne atsiortumut — tauva måu-
ngånit atautsimortitdlugit ingerdla-
terKingneKarsinaugaluardlutik.
Hans Janussen,
Radiohuset, Godthåb.
---------------------------------—i
20