Atuagagdliutit - 22.10.1959, Page 29

eKalugssuit akomåne
Jørgen Abrahamsen tåssa umiartor-
tut okalugtuatdlarKingnerssåt. åmalo
angalanerminit misigissarpagssuaKar-
poK — ilame angalatoKigame. Kalåt-
dlit-nunåliartarsimavoK orssugissamik
aigdlersunut kivfaussardlune. Sikuiu-
itsume avangnardlerme kujatdlermilo
arfangniartarsimavoK. tuluit nunånut
angalassarsimavoK aumarssuarnik ag-
ssartortautinut inugtauvdlune. Islandi-
mit Norgemitdlo aulisagarpagssuit a-
ngatdlåtarsimavai tamanut. Madeira-
mit vininik usilersortarpoK, Spania-
mitdlo paornarpagssuamik serKulug-
torpagssuarnigdlo, IndiårKanit sukug-
ssanik nagsartarpoK. Brasiliamitdlo
KåKortariarpagssuarnik — kisalo Ma-
neragssuarmit palmit KåKortariarssui-
nik. tåssalo angalassarsimavoK anorer-
ssuit silapilugssuitdlo atordlugit, av-
dlat iluaKutigssåinik agssartugaKar-
dlune, inuit inimingne erKigsårdlutik
angerdlarsimassut atortorissagssåinik.
tåssame Jørgen Abrahamsen taima a-
ngalassarsimångikaluarpat, ilåne jut-
dlime kågisugagssavtinut serKulugtug-
ssaileKissåsagaluarpugut, orpiliamut-
dlo imagssaileKissåsagaluardluta, siso-
rarfigsiornermilunit porlututagssavti-
nut paornagssaKarata.
kinale isumaliordluarumångitsoK i-
maKa OKarumasinauvoK, Jørgen Abra-
hamsen taima silapilugssuarme anga-
lassaraluarame nuånåginartésassoK,
serKulugtunik KåKortarissanigdlo use-
Kardlune angalassarame. ilame pivdlu-
atårtarunåssusia avKumine piumat-
dlerdlunilo mamartortoratarsinauga-
me.
taimale OKarumassoK ilumungilaK.
tåssame umiarssup usissarfia matusi-
majuartarpOK. taimalo sivisutigissu-
mik angalaneK Kasunartorujugssuv-
dlunilo atugardliomartorpagssuaKar-
poK. uvangalo nangmineK nalungilara
OKalugtutarmanga umiaraluartarsima-
nerminik, taimalo uvdlorpagssuit umi-
atsiåginarme itdlutik imarssup malig-
ssuine tigsukartuartarsimanermingnik,
ilåne imigagssaerutivigsimassardlutik
nerissagssaerusimassardlutigdlo uv-
dlorpagssuit kågtardlutik, ilatigdlo to-
Korartut ilåne akunermingne issigissa-
rissardlugit. namagtordluameKameri-
narmikut umiarssuarnit encarKutunit
ånåuneKartardlutik.
tusarsiugdlo, ilane KissuminerssuaK
pugtaKutigalugo uvdlut mardluk imåi-
narssuarme tigsukarsimagujOK navia-
nartorpagssuit akornåne, massalume
imame tigsukarfigissåne eKalugssuar-
pagssuit inugtumassut angalaortuar-
tut, taimåitordliåsit åma aniguisima-
gujoK. månalume tusagagssarse eKa-
lugssuarnik oKalugtuagssara tåssånga
åma tusagaråra. — Kanorme tauva i-
kalugtuaKå?
oKalugtuarerKårdlarale eKalugssuar-
ssuit pissariumavdlugit KanoK iliorta-
riaKartartoK. soruname Kanigtume e-
KalugssuaKarnera ilisimalerKårtaria-
KarpoK. pingortitat ingmingnut tu-
pingnartumik ataKatigissuteKartarma-
ta KanoK pissunik påsissutausinau-
ssarput. imåikajugpordlo: eKalugssu-
armik tåkutoKarKajålersitdlugo auli-
sagånguamik tåkutoKancårajugtarpoK
taineKartartumik: eKalugssuamut i'li-
simassortamik. aulagsarivigdlune ta-
kutarpoK, tåssalo nalunarungnaertar-
poK eKalugssuarmik tåkutOKangajaler-
sok sukasorssuvdlune ingerdlaortu-
mik. sunalo pissarisså Karnane neri-
ssaujumårpoK. aulisagånguaK inger-
dlaKataussoK eKalugssuarssuarmit a-
joKuserneKarneK ajorpoK, ujardliussi-
ssugame nålagarssuarminut. sumilo
nerissagssaKarsoriguniuk, tamaviat u-
tertarpoK navssåmilo tungånut autd'la-
rutdlugo. eKalugssuarssuardlo pissag-
ssaminut éngukune, tåssa såssusissa-
raoK.
inuitdle KOKåssiuminaitsussarput.
taima aulisagånguamik tåkutoKartit-
dlugo umiartortut eKalugssuarssuaK i-
lagsivdluarniartussårtarpåt, Karsorsar-
ssuaK neKitserdlugo, orssumik neKimi-
nerssuarmigdlunit, Kajangnaitsorssu-
armik pitutserdlugo imap iluanut ni-
ngitaramiko. taimailissordlo eKalug-
ssup neKitaK kåverussålersarpå avatå-
nit tamanit misigssorKigsårdlugo —
tauvalo mitdlugutarå oKumiutdlugulo.
ivdluariarångago umiarssuarmiut ag-
dlunaussaK nutsulersarpåt, eKalugssu-
aK umiarssup Kånut KaKiniardlugo. i-
maK Kapugtuinéngordlugo eKalugssu-
arssuaK paperKuminik iperartuissar-
Pok ulorianangårdlune. umiarssuvdle
sanassuata ulimåussuaK tigumiartar-
på, eKalugssuvdlo paperorssua umiar-
ssup Kuleruånut toriartOK ulimagasu-
artarpå kipivdlugo. taimailivdlune e-
KalugssuaK såkortuvatdlårungnaertar-
poK. tauvalo kitsat ipiterutånik Ki-
ssungmik takisumik Kajangnaitsumik
Kanerssuagut KaKissarpåt (mangutsi-
vigissarpåt) ilungmut nårssuisa tungå-
nut mångutdlugo. taimåitordle ilåne
kisinerssuarminit Kissuk Kajangnåika-
luartOK napissorssussarpå.
toKoréruniko nårssue sigtarpait, ta-
kuniardlugo sunik issaKarnersoK. tu-
pingnaKautdlo issai tamalåjussåssusé!
ilåne inup saorne iluitsut, ilåne atissa-
mernit, kamigpagssuit avdlarpagssuit-
dlo tamarmik påsissutigssauvdluartar-
tut KanoK imarsiortunguit atugaKar-
tartut naggateKarsinaussartutdlo.
taima tusaruminångikaluartumik Jo-
rup angalaKatinguane taima oKalugtu-
arissarpai pisimassut tungavigalugit,
tåssame ikiorasuarneKarsinåungikå-
ngamik ajomartorfeKartarmata.
taimåitordle Jorup eKalugssualer-
ssårutai ilåtigut alianartuinåungitdlat.
tamåkulo ilåt OKalugtuarilara, Joru-
måsit OKalugtuarisså, imåitoK:
ilåne Australiap umiarssualivisa i-
låne Jorunåsit talerKavoK. taimanilo
sapåtiussoK nunaliamigssaminut aku-
erineKarsimavoK, asulo negere peKati-
gissugssauvdlugo igdloKarfiliarnigssa-
minut.
avKutigissåne avKUsernup saniane
sigssame inugpagssuit naloråtårput,
ilaitdlume nalugdlutik avasigsume ag-
dlåt. inugpagssuit ilait atissarigsorssui1
avKUsinerssuartigut ingerdlaorput a-
ngatdlatdlutik. méssalo saninguine ni-
pilerssortorssuit agperugtorsimassut.
tauvale tamåkorpagssuit akornatigut
nipe ånilånganartorsiorpalugtoK tutsi-
upok:
„ikiorniartigut, ikiomiartigut eKa-
lugssuarssuaK malerssuivoK.“
KerKeråinardlutik Kinemialeriardlu-
tik takulerpait, inuit mardluk tamavi-
at nalugdlutik tunungmut Kimåssut,
kingoménilo eKalugssuapalårssuaK
malingnigtuatårtoK. takuvdlugulo ne-
gere imamut tingivoK, Kangame sorru-
nguarsse! avdlamut autdlångilaK eKa-
lugssuarssup tungånut.
eKalugssuarssup niviarsiat mardluk
Kimåssunguakasit Kanigdlilertortoru-
jugssuvai. naugdliuna negere? aner-
sauna eKalugssuarssup nererérsima-
nerå? nåmime tåkuveKångilaK! tu-
pingnaralugtuardle! niviarsiat Kimå-
ssut eKalugssuarssuvdlo akornatigut
nueraténguarpoK, aulisagapalårssuar-
dlo sanilingersimajuardlugo ingerdla-
lerdlune. suvdlunile eKalugssuarssup
soriåsavå.
inugpagssuit ånilångangårdlutik i-
ssikuput. Kimåssunguåkuluitdle kisau-
na nunamut KaKitdlartut. inugpagssu-
it hurråramik, nipe! tåunaKa negere
hurrårtutigilerpåt. tåssame tamarmik
ånagput!
niviarsiat agsorujugssuaK nuånår-
put, negerilo ornigdlgo isigaisigut ku-
nigsorpåt. tåunalo perrorussåginarpoK.
kingornagut niviarsiat angajorKaivisa
negere isumåkingilåt, igdlusissutdlu-
go, nautsivigtalingmik. inugpagssuit-
dlo aningaussanik kultinik natdluivi-
gilerméne negere ingagdlune Kungu-
julalerpoK, Kingaerutivigdlune.
„arrå“, Jorut negerimut OKarpoK,
Kanoruna pissoK, soruna eKalugssuar-
ssup ivdlit suniångikåtit?"
„hé, hé, neger igdlalerpoK, oKardlu-
nilo: „eKalugssuit negerit neKånik ne-
riumångisåinarput, KaKortut kisisa
mamarait". — „takuvat", Jorut inung-
nut OKarpoK, „takuniartigo, ama nege-
riuvdlune (Kernertuvdlune) ajungeKi-
ssok“, tamarmigdlo ilumomerarpåt.
Børge Janssen, nugt. A. Kr.
kunglkunut niorKUteKartartoK
GULO KARAMEL
— sukulåmik igdlingnartumik KagdligaK
— med lækkert chokoladeovertræk
STJERNEN*
- m -émked/uk umaårnc
matuersautinguaK
guitiussoK
(norm. sujulianit nangitan)
„någga, nuniagtungauna. nuniåka
OKåtårusungiligit?" niviarsiångup aki-
vå. utorKarssuarme kågtorujugssuar-
tut issikoKarpoK, aperineKaramilo
tugdlunermit pinemerulersutut inu-
sugpalungnerulersututdlo ilivoK.
„måna maunga pigavit isumaKarpu-
nga matuersautit uko oKåtåsagitit,“
utorKarssuaK OKarpoK matuersautit-
dlo isautdlugit. niviarsiångup tigoria-
ramigit erKarsalerpoK: „åma sumut i-
luaKutåusava? taimane amerdlatigissut
erKorsinåungigpåssuk uvavnitdlo nu-
kigtuneruvdlutigdlo taima silatuneru-
tigissut uvangåtaoK pisinaunaviångi-
lara“. matuersautitdle kåvitilermagit
mikinerssaisalo ilåt gultinguaK ti-
kingmago — matuersaut asangnigtu-
mik atilik — agssainut pigsigpoK.
„mato orneriardlugo nåmåusinauner-
sok oKåtåriaruk!" utorKarssup oKar-
figå. niviarsiångup mato ornigpå. „ma-
tuersautip taima mikitigissup mato
taima angitigissoK magpersinaunavié-
ngilå“, erKarsalerpoK matuersauser-
fingmutdlo ikutdlugo. taima akomu-
teKaraluéngilaK! sordlo tåssunga sa~
nåK, matorssuvdlo Kiversartue nér-
Kulugtorssuvdlutik magperpoK. tarKa-
ma erdlingnartorpagssuit gultit, søl-
vit ujancatdlo erdlingnartut. niviar-
siångup erKarsautigilerpå pltsorpag-
ssuit — takugaluarunikik KanoK nuå-
nårtigisagaluarpat? utorKarssuardle o-
Karfigisavdlugo kauj atdlangnialerpoK
taimak peKaraluångilaK. inigissaralua-
nile såkutorKingneK inusugtunguaK
pinivfårigsoK KeKarpoK. niviarsiångu-
aK énilårtorujugssuvoK. såkutorKing-
neruvdle agssaisigut tiguvå OKarfiga-
lugulo: „KujanarssuaK uvavnut aju-
ngitsulioravit. takuvat, angåkuame-
Karsimavunga angutingordlunga u-
torKarssuaK pinitsordlo, inuvdle av-
dlap ajungitsuliorfigisinaugpanga ait-
såt angåkuagaujungnaersinauvunga."
tauva kaujatdlagtipå KanoK pisso-
KarsimanersoK takuniåsangmago. ni-
viarsiångup takussane ugperingika-
luarpai, igdlukorssuime inaisigut ig-
dlussårssuaK pinerdluinartoK nåpar-
simavoic. taimågdlåtdliuna tasiliartå-
nut tarranigsimagame. napassuliartai-
lo gultiussut Kanga seKinermut ingia-
nånguarsse. rusat kussanardluinartut
Karmai atuardlugit nausimåput, iga-
låve portoKissut Kumut Kångersimav-
dlugit, tipigigdluinardlutigdlo. ting-
miårKat Kardlortuinåuput; niviarsiå-
nguardlo nuånårnermit Kuvdluliler-
POK.
sivitsoriångitsoK såkutorKingnerup
niviarsiånguaK nuliartåralugo igdlu-
ssårssuarminukéupå, matuersauti-
nguaK guitiussoK ikiortigalugo mar-
dluvdlutik pisussusermik nuånårner-
migdlo ajorssauteKartut ikiugarilisav-
dlugit.
30