Atuagagdliutit - 04.02.1960, Blaðsíða 2

atuartartut agdlagait
tamanitdlo
tiguldgkat
x
AugpilagtoK åma inuniarfiusmauvoK
Nunap-isuata eritåne ingmut napatiniarnerup ajornakusorutai-
nik Jairus Lyberthip agdlagånut akissut
Atuagadliutine nr. 20-me 1959 sar-
Kumersumut Jairus Lyberhtip agdla-
gånut pakatsissunut ilauvunga. tai-
måitumigdlo pissariaKartilersimavara
påsinångikaluamik akissuteKalåru-
mavdlunga. amerdlanertigume sumi-
lunit nunaKarfeKartugut nunaicartu-
gutdlo nunaKarfigput igdlersoruma-
ssaKårput nangmineic påsisimassavut
naj orKutaralugit.
sujugdlermik tikuarpat „AnoritoK
umassoKångingajagtoK," tamånalo ilu-
morpoK. kialo nalusavå „anore“ nuna-
Karfingne avdlanisut maungåtaoK tå-
kutarmat. tikuarpatdlo piumatdleriar-
dlune såkortussaKaoK.
uvanga påsisimassåka najorKutara-
lugit nunaKarfit avdlat åmåtaoic må-
nisut piumatdleriardlutik anorait så-
kortussaKaut. nalungilatdlo upernari-
atdlarmat nunaKarfit avdlat åssigalu-
git, anore imardlo KanoK atoruminar-
sitigalutigdlo angatdlavigiuminarsiti-
gissut takusinaugitit.
kisalo åma tikuarpat „pingortitar-
ssup nukinge såkortoKaut." kialo na-
lusavå pingortitarssup nukine sarKii-
merångagit. pingårtumik imåne anga-
lassussup misigisånginerpå? amerdla-
nertigut akiueriarsinaujungnaersine-
Kardlutigdlo soriarsinaujungnaersine-
Kartarput. tamåna uvavnut ilingnut-
dlo takornartåungilaK.
AugpilagtoK kisime
erKaimajungnarsivatdlo ukioK ptii-
ugagssaringisavtinik „Hans Hedtoft"
umiarmat. tåssuna takorérpat pingor-
titarssup nukine sarKumermagit, uva-
gut inuit soriarsinaujungnaersineKar-
tugut, ikiueriarsinaujungnaersineKar-
dlutalo, nauk inuinait pisinaussatik a-
tordlugit ikiuiniaraluartut. taimåitu-
mik pingortitarssup nukinginut inga-
ssagingnigdlutitdlusoK Atuagagdliuti-
tigut agdlagKaravit ingassagingitsorsi-
nåungilavkit, AugpilagtoK kisimilusoK
pingortitarssup nukinginit erKome-
KartartoK.
tåssuna takuneK ajornarungnaerpoK
AupilagtoK nuna nikagalugulo igdler-
sorumångikit.
piniagagssaKarnerit ilåt
tauvalo tikuarpat „umassoKånginga-
jagtoK.“ uvanga påsisimassåka najor-
Kutaralugit sordluna Nanortagdlip er-
Kåne nunaKarfit piniagagssaKarnerit
ilagigåt. miserratigssåungitsumik a-
KigsseKarpoK ågoKardlunilo. imaKalo
pisimanerpat nunaKarfit avdlat åssi-
galugit ukioK nåvigdlugo månineK a-
jormata. uvagutdle månimiussugut
tåukuinait inussutigssatut issigingila-
vut. imaKame ima oKaruma kukune-
rungilaK: aKigssit inussutigssatut må-
nimiussugut issigingilavut.
ukiutdlo ardlåtigut agpaKardluar-
tarpugut puisseKardluartardlutalo. su-
lilo tusarsirnanagulo takusimångilara
ukiume agpaicaranilo puisseKångitsoK.
taimåitumigdlo tungavigssaKarpunga
umassoKångingajangnerainingnut. ta-
kusinauvåme, piniartut ilåt aperisi-
mavara jånuårimit oktoberip tungå-
nut Kavsinik puissisimanersoK. akivå-
ngalo 75-erårdlune, nauk piniartut pi-
niardluamerussut tåussumångarnit pi-
ssaKamerusinaussut.
avdlatuldle sårugdlilik
månalo AugpilagtoK sårugdleKarpoK
nunaKarfit avdlat åssigalugit. rniser-
ratigssåungitsumingme Kåumat atau-
seK månimiuinangajangnit 103 tons a-
nguneKarsimangmat. taimåitumigdlo
patsisigssaKarpunga ugpernarsautig-
ssaKardlungalo umassoKångingaj ang-
nerainingnut akisavdlunga.
tauvalo septemberip nålivingnerane
oktoberivdlo autdlartilårnerane taku-
sinauvatit puissit natsinguinåungitsut
47 maunga tikiuneKarmata, tåukunå-
ngalo 18-it månimiunit pissarineicar-
dlutik. taimåitumigdlo isumaKarpunga
umassoKångingajangnerainingnut u-
vangåinåungitsup isumaKatiginagdlo
nuånårutiginaviångikåtit.
taimåitumik OKarumavunga OKaut-
sivit akerdlianik AugpilagtoK umasso-
KarpoK piniagagssaKardlunilo.
„nangmineK pissutitartugut“
tauvalo tikuarpat „Kissugssailatsi-
nartoK." miserratigssåungitsumik
Augpilagtup erKå KissugssaKaKaoK,
nunaKarfitdlo avdlat åssigalugit igdlo-
Karfiata Kanigtuvia KissugssaKångi-
laK. kikutdle piumassut umiaussamik
Kissugtartarput pingårtumik Augpi-
lagtup kangianut. téssanime patdle-
KarpoK orpeKardlunilo. piumaguvtalo
ukiumut katerssisinaugaluarpugut tå-
ssane nåmagtunik Kissugssartarfigssa-
Karavta. méraunermalo nalåne tåssu-
nga Kissugtartunut ilaussarsimavunga,
saperssautiginagitdlo orpingnik kiv-
dluissardluta. tåussumalo kangianipoK
KangikitsoK, sule tåssane Kissugssa-
Karneruvdlunilo orpeKarneruvoK. u-
vagut-una nangmineK pissutitartugut
aningaussarigsåmeruleravta ukiumut
Kissugssanik katerssinigssarputdlunit
soKutigiungnaeravtigo.
tauvalo tikuarpat „Ivssok såtuara-
kasiungmat KissugssartarfigssaKarsi-
nåungitsoK. kialo miserratigisinauvå
ivssoK ilångutdlugo Kissugissaramiuk?
takusinauvarputdlo ivssoK såtuarausi-
mångingmat igdlut ivssunik Karmag-
dlit arfineK pingasungmata. nauk iv-
ssunik Karmagdlit, Kisspngnik Kaliag-
dlit nautsorssutiginagit. tåukuame
nautsorssutigisagåine igdlut ivssunik
Karmagdlit arKaneK mardlussut. iv-
ssordlosåtuaråinausimåsagpat,Kissug-
ssartarfigineKarsinaunanilunit Kanor-
me igdlunut Karmaralugo atomeKar-
sinauva? ivssordlo såtuaråinausimå-
ngingmat takusinauvarput igdluliari-
neKarsinaussoK. taimåitumigdlo inga-
ssagtajårinerusoråra ivssoK satuara-
kasiungmat KissugineKarsinaunane ki-
siåne igdluliarineKarsinaussoK.
tauvalo tikuarpat „sordlulusoK nu-
nåta inune pigissaminik erdligukai."
Kanga tusarpit takuvdlutitdlo nuna
pigissaminik inungminut erdligussi-
ssok? taima agdlagkavit uvagut ilisi-
maitsugut isumaKarKajålersipavtigut
kina inuk sianissusilik taima OKarsi-
naussoK? tåssame månimiussugut ti-
kuarpavtigut nunaKarfingme måne ni-
kanåssuseKangåravta agdlåt tikuar-
torpat „nunåtalusoK inune pigissami-
nik erdligukai."
AndalåraK,
AugpilagtoK.
råjalerissut.
1. Kalåtdlit-nunåne igdloKarfit ting-
missartumik angatdlavigineKartaler-
nerat, pingåruteKardluartugssaK, ukiu-
ne tugdligssane tingmissartortarneK
piorsaivfigineKarpat, tamatumuna
ingerdlatsineK eKåinerulersugssauv-
dlune angatdlåssinerdlo pilertorneru-
lersugssauvdlune, kisale åma tainiar-
påka SavEilingmiunik isumaKatigissut
akitdlo åssigingisineKalernerat.
2. suliagssat pingåruteKaKissut su-
liarineKanerat tupigusutigåra.
3. uvanga nalussavnik åma pissute-
KarunarpoK iluagtitdluardlunile.
4. maKaissineKartaKaut uvdlormut-
dle avisit mardluk nåmagsoråka. unu-
kut autdlakåtitagssat, uvdlune kingug-
dlerne taissariaKarnerussut kingorna-
gut taigorneKartarsinaunerdlutik?
5. råjalerissut, rå jat piumaneKarta-
Kingmata.
6. Kaleragdlit tunitsivigssaKardlua-
lernigssåt.
7. kungikut tikerårniarnerånik na-
lunaerutaussoK aperKiimut akissutitut
nåmånginerdlune?
kæmner Resting-Jeppesen,
OmånaK.
ilåinait pivdlugit iluangilaK —
1. Hedtoftip umiunera kalåtdlinik
Kavdlunånigdlo Kaningnerulersitsi-
ssok, Kalåtdlit-nunanigdlo oKatdline-
rup tamatigut angnertunerulerneranik
kinguneKartoK.
2. anguniagaussunik OKatdlineK pi-
ngårnerssaugunarpoK. tamatuma ilu-
agtinigssånut aperKutaugunarpoK isu-
maliutip Kinersissunit KanoK angner-
tutigissumik ilalerneKarnera.
3. iliniartitsissut pinaisernerat på-
sivdluarpara. taimåikaluartordle akig-
ssarsiortut atausiåkåt taimatut misig-
ssuivfigineKarnerat iluångilaK, Avang-
nåne tusagagssaKarniarneK kinguse-
Kingmat, A/G kingusigpatdlåmik ångu-
tarmat. Kanormitauvame isagaluarpa
nakorsat akigssautaisa Kagfangnerat
aperssutigissugåine!
4. pingasungornigssåt kigsautiginar-
POK.
5. tamåna sule akineK ajornaratdlar-
POK.
6. ukioK tamåt najutartumik kigutit
nakorsaKalersariaKarpugut, inugtå su-
livfilerdlugo igdlugssalerdlugulo.
7. KularnångilaK sule åmalo nuna-
mik tamåkissumik peKatigigfit ardlå-
ne sujuligtaissussumik påsissagssar-
siordlune angalaortoKåsassoK! kigsau-
tiginåsagaluaKaordle nålagauvfiup
nautsorssutainik kukunersiuissartut
ilånik maungnartoKartugune.
skoleinspektør Sigurd Gudiksen,
K’utdligssat.
Kalåtdlit-nunåne kalåt-
dlinut politibetjentinut
nunarput isorartorssungmat Dan-
markimisutdle agdlagkatigut ataKati-
gingniåsavdlune pitsautigingingmat
A/G avKutigalugo kalåtdlinut politi-
betjenteKativtinut isumarput sarKu-
miuparput, ilivsitaoK isumarse tusa-
rumavdlugo.
imaKa atuartartut åmalo politibet-
jentit OKarumasinaugaluarput isuma
taimåitoK agdlagåinartigut sarKumiu-
tariaKartoK. kisiåne isumaKaravta pi-
lertornerussumik atautsikut kalåtdli-
nut politibetjentinut isuma taimåitoK
sarKumiutisagåine A/G avKutigssat
pitsaunerssarigåt.
pissariaKalersimånginerpoK kalåtdlit
politibetjentit ingmingnut ataKatiging-
nerulerKuvdlugit peKatigigfiliorniåsa-
gåine? politibetjentit avdlat KanoK i-
sumaKarpat?
Påmiune politibetjentit.
landsråde angalassarniardle
1. landsrådimut kommunalimutdlo
KinersineKarpoK. 57 miil. kr. folketin-
gime akuerssissutigineKarput, nang-
minerssortut inutigssarsiutaisa pior-
saivfigineKarnigssåt isumagalugo, tai-
matutdlo savalingmiut pissortait a-
tautsiméKatigineKarput landsrådimit.
umiarssuartåK Hans Hedtoft umiar-
poK ajoraluaKissumik.
2. kujasingnerussume ilaussortat
mardluk maKaissinarluput amerdla-
nerit isumåt atortiniarneKartarmat. i-
sumaicarpunga landsråde sinerissame
periiigsårtumik angalaortineKartaria-
KaraluartoK, inuit nunaKarfitdlo ilisi-
manerussariaKarai.
3. isumaKatigåka, neriorssorneKar-
nerat ungasigdleréKingmat utarKika-
talerunarmata.
4. maKaissineKartarput.
5. landsrådimut amat ilaussortat E-
lisabeth Johansen, isumanik ajungit-
sunik ilaussortaKatiminut kåmagtuiv-
dluartoK. Kalåtdlit-nunavtine suliv-
dluarnerpåK Avgo Lynge ånaivarput
åma Carl Egede isumavdluarfigeKi-
ssarput. nangminerssortut inutigssar-
siortut toneårnavigeKissait tåuko énai-
vavut.
6. aulisagkerivigtåp imagssaKartit-
dluarnigsså, tamånalo anguneKarsi-
nauvoK aitsåt akit KutdlartineKarne-
rat åma måne atortineKartugpat.
7. nålagkersuissut nuimassut niuver-
toruseKarfingnut avKusårumassut ku-
j anar alu aKaut.
aulisartoK Jonathan Josefsen,
K’ eKertarssuatsiait.
atuarneK sivisuvatdlårpa?
Kalåtdlit-nunåta radioatigut 1958
„aperKutit inuiaKatigingnermut tunga-
ssu“ne mérKat Kéumatine Kuline atu-
artarnerat pivdlugo akissutisiara nå-
maginartinginavko, åmalume sarKu-
miuterKigtariaKavigsutut issigigavko,
„påsinerdluineK" tungavigingivigdlu-
go sarKumiuterKingniarpara, isuma-
Karama aperKut taimåitoK uvdluvtine
erKarsautiginerussariaKalersoK.
måna mérKat Kåumatine Kuline a-
tuartamerat nåmaginarpa?
tamåna uvanga åmalume måne a-
ngajorKå t ilaisa ingassagivigparput,
måko pivdlugit:
atuartut junime atuartarnerat nu-
kagpiarKanut pinialungnermik soicuti-
gissaKarérsunut atuarfingmititsivigi-
savdlugo ingassagpoK, åmalo nukag-
piarKat Kulinit ukiugdlit atåtap isu-
mavdlutigilerérsagai — Kanga åma
uvdlume — imåne inutigssarsiuteKar-
tugssatut sungiusarfigssaraluat atuar-
fiup tigumivatdlåKå. taimatut ipor-
taoK Kåumat august.
niviarsiarKanutaoK taimåipoK, måna
inutigssarsiutit pingårnerssåt aulisar-
neK amerdlaneme Kåumatine taissav-
ne nalerKuterugtortarmat. tåssame
arnat (anånat) suleKatåungigpata tu-
nissagssiorneK pissusigssamisut inger-
dlasinåungilaK. taimaingmat niviarsi-
ancat isumavdlutaunerat nukagpiar-
Katut ipoK.
måna mérKanut aperssorterémer-
mikut atuarfingmik Kimatsisimassu-
nut piumassunut aftenskole ingerdlar-
KigfigssauvoK. taimailivdlune mérKat
atuarnerat migdlisagéine igdlua’tu-
ngeKalerpoK kussanavingmik.
mérKåme tamarmik iliniartungorsi-
nåungitdlat. åmalume piniarnerinar-
mik inutigssarsiuteKarérsut kinguåve
taima agtigissumik tigumisavdlugit
ingassagpoK. -— nuånårtorissat mé-
rautsimit autdlarnerérsarput, nukag-
saiginåsångilagume.
taimåitumik Kangatut Kåumatit ku-
lingiluat mérKat atuartalemigssåt a-
ngajorKåt avdlat KanoK isumaKarfi-
gåt? — åmalume iliniartitsissut lands-
rådivdlo?
V. Mikiassen
K’ornoK.
issit takordluiuåinarput
taima KuleKutsigama tupigineKåsa-
galuarpoK, agdlatagssarale tamatumu-
nga nalerKusoråra. agdlauserineKartu-
tigut uparuartorneKamerput nåmali-
nginerame?
uvagut-una kalåtdlit sume tamarme
issiginerdlungneKamerpaussugut. su-
na pissuva? tåssausoråra nipangersi-
måinarpatdlåmerput isumaKatigigsi-
nåunginerputdlo. taimaitdlunguna A-
tuagagdliume atualeriatdlariga kalåt-
dlit umiartornikut asigssomeKarsima-
nerat, tupingnåinavigsoK. tamånalo é-
niatdlautigisimaKåra, mikingitsumik.
taima agdlagtup pingortitarssuaK Ki-
merdlorsimagaluarnerdlugo, inuvfigi-
ssane? imaKalunit ima oKarfiginaruv-
ko: issitit avåmut uiseriåsagitit, tauva
takussaKalersinauvutit issivit såne.
kalåtdlitdlo imarssuaK tuniuvfigisima-
våt inuniarfigssamigtut. kalåtdlitdlo
imarssuaK inuniarfigissartik nersor-
nautitut ingmingne pigåt pigiuåsav-
dlugulo — agdlåt amerdlagaluaKissut
toKukut angerdlarfigiuaraluaråt alå-
tamingnut pavunga, taima OKarama
kukunerpunga ilUmornerpungalunit.
uvangalume imarssuaK misigissa-
Karfigisimagaluarpara, 1953-ime fe-
bruarip 27-ane SiorKamik umiugavta.
taima pingortitarssuaK navianaute-
KartigaoK, ajugauniarfigisavdlugulo
KaKugumutdlunit ajugauvfigineKarsi-
naunane. ukiordle jånuårime pisima-
ssok tusaravko ånilåjatdlångitsungila-
(Kup. 18-ime nangisaoK.)
2