Atuagagdliutit - 04.02.1960, Blaðsíða 20

PETER FREUCHEN:
»K’ imugseriarssuarme
(inuit arne atuagkame agdlagsi-
t massut atuagkap nugtemerane å-
ssilivdluåinagåuput. — nugt.)
piniartut
(nr. suj. nangitaK. — nugt. H. H.)
magssikame takussane ugperinger-
Kåraluarpå: umiarssuaK sujunermini-
toK takulerpå. sajugtuinångorpoK „a-
tåtarpo“rasualerdlunilo. ileKimisagta-
raraoK, agssanilo imånut misugkånga-
migit kigdlinguatigut issine tagiartu-
patdlagtarai. issigisså avdlångungilaK,
umiarssuaK issigisså nikisångilaK,
putsumit akisugutut nåparutai erssa-
rigdluaKaut. Santa Geneveva.
umiarssuane ånaigamiugdle erKai-
massangåramiuk måna isumaKalerpoK
åssingutitsilersoralune. nåsårtumik
tusartarpoK, aliortugkatutdlo umiar-
ssuarsiaussartut takordlugaussartut-
dlo tusartarpai — mana issigiligå Tor-
nårssungmit ussiniutausinauvdlunilu-
nit pingortitsissumit sarKumersitausi-
nauvoK. sunerujame? anersa silaeruti-
lexingila! nalungilåme umiarssuane i-
map narKaningmat, åsserpiåle åjuna
KanigdliartuinarpoK. ersiortorujugssu-
galuardlune issigissap kussanåssusia
arajungilå. aulariarnavérsårKerKig-
sårpoK, aulariatsiarune issigiungnaer-
nigsså ånilångagivdluinaramiuk. hol-
landimioK tingmissoK tusarnikuvå.
måna issigisså nåsårnertut isumaKar-
nerdlune, nangmineK ajunåsanerpoK,
toKiisanerpoK, taimalo umiarssuane
Santa Geneveva imap narKanitoK iki-
vigiartusanerpå kivfanilo sisamat ta-
samane ajunårKassut ilaliutisanerpai..
umiarssup erKå pujueriartuårpoK.
umiarssup Kåvata imap Kåva nagdler-
simåinarpå, tauvale umiarssup sujua-
ta Kiperugartå nålagkersuissarfialo i-
ssigisinaulerpai. kamåumerujugssuar-
dlune misigaoK. Hanorme ugperissapa-
låt ugperissariaKåsåpat?taimåitOKarsi-
nåungilaK! aulisåune amuariardlugo
kitsane KaKipå. umiarssuaK toråginar-
dlugo autdlarsarpoK piviussussårtupi-
luk avKUsålutorinardlugo erssigung-
naersiniardlugo. — ajornåtdlak!
umiatsiaK umiarssup Kuleruåta atå’-
tunginguanut aputdlarame kåkåk! té-
ssalo umiatsiaK ingerdlarKigsinaunane
univigdlune. pigaluarame avKusåluto-
rinarniagke sapivinaKå, sunauvfame
takusså ilumorpoK. Kuleruågut alåka-
rame umiarssup usilersortarfé angma-
ssut kiserdluinaisa issigai, takulerpai-
lo uitdlut avdlatdlo Kaleruagdlit ta-
mane tamånitut — tamåkua takuinar-
dlugit påsivå tikisane „anerså“junavi-
ångitsoK, umiarssuardle-una, ilumut-
dlo nangmineK-una umiarssuane.
umiarssuarmut ikivoK, umiarssuv-
dlo Kåvata Kajangnéissusia erninaK
påsivå. naloralårdlune umiarssup Kå-
vagut ingerdlagame usilersortarfiagut
alåkarpoK. tåssa Kularungnaersitauv-
dluinarpoK, tupingnartuliaK ilunger-
sungårdlune Kinutigiuagå piviussu-
ngortitausimavoK AmaK iluartoK ki-
nuvigiuarsimavå umiarssuartårter-
Kuvdlune, kisiåne nautsorssutigisimå-
ngisåinaraluarpå umiarssuatorKame
kiverKassungortup itinerssuarmit i-
map Kånut Kagfagtitaunigsså.
Joao de Sousa umiarssup Kane sér-
KumerpoK umåminitdlo pissumik Ar-
naK iluartoK Kutsavigå. Kinuvigå Ra-
faeli sernigssorKuvdlugo, tåussumame
Kinungårtarnermigut tupingnartuliaK
måna pissoK peKatauvfigivdluinarsi-
mangmago. Rafaeli nikatdlungisåinar-
poK, oKalugfingme nanerutinik ikitsi-
uarpoK Arnavdlo iluartup alteria nau-
ssunik pinersartardlugo. ilumutdlime
imarssup tuniusså umiarssuaK Santa
Geneveva pugtatinarsinaussugaluaru-
niuk — ila, Kanormitauva nunarKatine
pisinaulernerminik takutitsigisagalu-
arpai! umiarssup nålagånit de Sousa-
mit umiarssuaK kingorna arsåringni-
ssutåusångilaK. månalo aningaussat a-
kiliutaorérsut nautsorssutigisagéine u-
miarssup akiata agfai akilerérsima-
lerpai.
☆
taimak erKarsalerame Joåo kingu-
mut ilitsorilersutut misigaoK. erKane
misigssordluarKigsålerpå usilersortar-
fiagutdlo alåkartertardlune. usigissa-
ralue taratsut tonserpagssuarnik oKi-
måissusigdlit sdjungnaingajagsimåput,
taimågdlåtdle usissarfiata narKane
amiåkoKalårdlutik. taratsut usisa u-
miarssuaK kiggusimagaluarpåt, tauva-
le Santa Geneveva imap narKanitit-
dlugo taratsut augsimåput, taimaileri-
armatdlo umiarssuaK pugtatdlarKigsi-
naulersimavdlune. aKua Kajangnaitso-
KissoK pugtatdlaratåinausimagaluar-
poK, umiarssuardlo sakangneKatsiaru-
ne nueratéinausimavdlune. umiarssu-
aK kivingmat imeKarfé imermik uliv-
kårsimanersut. erKainiaraluarpå, kisi-
åne Kularnångitsumingme silåinarta-
Karsimangmata pugtatdlarneranut pi-
ssutaussut ilagisimåsavait. Kularnå-
ngitsumigdlo ilulissap itsinerminik
agtupitdlagsimagå. taimalo umiarssuaK
pugtatdlåinarsimavoK. iluliaK pissu-
tauvdlune umiarssuaK kivivoK, åmale
iluliaK iluaKutauvdlune umiarssuaK
pugtatdlarpoK! sordlume-una ilulissap
Kanga ajunårtitsinerigaluane iluarse-
riåinarsimåmigå.
KanoK iliornigssane nalussutut it-
dlugo umiarssup Kåne utertakajågina-
lerpoK. taimågdlåt nalungilå umiar-
ssuarme Kåvanitdlune. tigussagssarsi-
orpoK iluarsainiartutut itdlune, sunale
suliarinerdlugo påtsiveKartinago. Ker-
Kussat Kaleruagdlitdlo nåmagtorånga-
migit avåmut igitarpai. Santa Geneve.-
va angatdlatigigatdlaramiuk nalungilå
tamatigut evKiluitsutituaramiuk, må-
nalo sukujuit Kåvanltut sujumortale-
raluardlugit eviciainigssaK pilerigile-
ralugtuinarpå.
tauvale erKarsardluarsinauleriara-
me påsivdluarpå umiarssup taimaisiv-
dlune pugtajuarsinåunginera, imaer-
sarniångikuniungme kiverKingnigsså
ilimagissariaKåsavå. imaersautai misi-
ligkamigit påsivå sule atordluarsinau-
ssut, kisiåne usilersortarfiata sinåta i-
map Kåva nagdlersimåinarmago ilua-
KutausinåussuseKaratik. taimåitumik
misilingnialerpå usilersortarfiata sinå
portugtitdlugo imånit nuisalersiniar-
dlugo, taimaisiorune imaersaisinauv-
dlualisagame.
tåssane KanoK isiomigssane erKar-
sautigissorujugssutitdlugo åungasigsu-
me siggartéumik kalerrisårerpalung-
neK tusålerpå. tuavinaK umiatsiåmi-
nut ikinasuarame siggartaut kalerri-
sårune tigoriardlugo tamaviånguat
siggartalerpoK. kinguningua akineKar-
patdlagpoK, taimaileriarmat ingagdlu-
ne siggartarKilerpoK, sulilo tåssane
siggartåsarKårtoK umiatsiåt aulisariu-
tit sisamat putsuarinarmit akisuguput
— åma-ukua aulisartut sisamat umi-
armingnut uterneK sapilersut.
sujumugartik umiarssup kivilersup
Kåne takuleraluardlugo ersitsagtoru-
jugssuput. taimåitoKarsinauneranik i-
limasungitdluinarKigsårput, tauvale
Joåop ikingutitoKåta angalaKatigiuar-
tagåtalo Tavaresip umiarssuaK Kanga
angatdlatigisimassane Santa Geneveva
ilisarissoratdlardlugo ikiviginasuara-
miuk Joåolo mardluvdlutik misigssu-
lerpåt umiarssuaK KanoK isiordlutik i-
maersarniåsanerdlugo, tåssane erKar-
sartorujugssuångorput. ilait åma umi-
arssuarmut ikiput, tatdlimångoriara-
migdlo KanoK iliornigssamingnik isu-
maKatigilertorput. tingerdlautitoKar-
ssue nåparutinut nermussat erninaK
pialerpait, agdlunaussarsiarisinaussa-
tigdlo tamaisa katerssoriaramikik tåu-
kua iluaKutsiutdlugit usilersortarfiup
sinå kaujatdlagdlugo portusisaKalu-
go. ilassinerat uvsigpiångikaluaK tai-
måitoK iluaKutaussorujugssuvoK. usi-
ssarfia imaersinauguniko umiarssup
ånåunigsså Kulåkérsinåusagaluarpåt.
pumpit tåukua mardluk atordlu-
git imaersainialerput. akornuteKå-
ngivigput, mardlukutårdlutik pum-
pilerput, tatdlimåta avssiaKutsiu-
ssartik nåkutigisarKårå.
„tuave, tuave!“ Joåo nukingitsag-
kiartuinarpoK, nangminerdlo tama-
viånguat ulåpuserpoK, erninaK ki-
angmik Iputerérdlugo. pumpe unig-
tinavérKigsårpå imaersauninilo a-
kulikisuartlnerui artortitdlugo. tai-
ka Tavares usilersortarfiup kigdli-
nganut alapernaerssuisarKårpoK,
tåssugutsiångortordlo taika nuånåt-
savigdlune suaorpatdlagpoK imeK
åpariartulernerardlugo. taima på-
sivåt asulinaK usilersortarfingmik
avssiaKutsisimanatik.
imaersaissut ingmingnut Kaiag-
ssukungnaerdlutik tamaviårtuar-
put, sivisunåleriarnagulo Santa Ge-
neveva pugtatdlariartuleratarpoK!
arrikaluaKaok, sordlume pugtat-
dlardluarnigssane utersigivatdlå-
ngikaluarå, kisiåne nalunaeKutap
akunera atauseK imaersaineKarice-
rérsordlo pugtatdlarnerunera erni-
naK påsineK aiornarungnaerpoK,
nalunaeKutavdlo akunere mardluk
Kångiungmata pugtatdlariartornera
Kulåkérdluinarpåt. imaersaerKåler-
mata umiarssup Kåva imaKangåtsi-
arsimagaluarpoK, imaersaissut si-
ngernere imap tikisimasimagaluar-
pai, månale ilngersungåtsiarérsut-
dlo suame-suame umiarssup Kåva
augsungnimiussaleriånguatdlartut
uperKaiåssaleriånguartutdlo Kåva
panivigdlune panerpoK. taimailing-
mat tingerdlaut avssiaKutsiussartik
atorfigssaerupåt, usissarfianilo i-
meK åpariartulerpoK. Santa Gene-
veva ånaissagssariungnaerpåt!
umiarssup initånut erninaK iser-
sinangusåput. taimailivdlune Joåo
umiarssup nålagåta inånut Kanga
initoKarisimassaminut åpakåupoK
tuvine tikivigdlugit imånitdlune,
kisiåne initorKamut isernerup nuå-
nissusia kiserdlumarme erKarsau-
tånipoK. anitdlaleriatdlartoK é! eKé
pavfa! iganik igdlugtortoK! angutit
ilåt ilulissamut erKånguamingnitu-
mut ikårdlune imersiorpoK, tama-
viåpilugsimanermingme Kilagdlui-
naleramik. taimaingmat imermik
tikiussissordlo nåmagtunguamik i-
merput, imerusueramigdlo umiar-
ssup Kånut natdlakåtdlutik. Kaso-
ruiugssuarsimanermit singussarsi-
nåungitdlatdlunit, kisiåne tåssane
KasuersårdlualiveKaut.
Joåo tugdlagkaluåinaK Kangale
magsserérpoK, nuånångåramime u-
ningasinåungilardlunit. åma tåssa
taika kiserratangme imaersaileru-
ioK. suame-suame imaersissaraoK,
isuminarpordle kuseriarninguit ta-
marmik imaernigssånut iluaKu-
taungmata ilungersuinarumavdlune
kisa erKarsautigiungnaerdlugo tat-
dlime aulanerinait kisisa nålagara-
lugit imaersaut ingerdlatilerpå.
tåssångåinaK angutit ilåt pigsi-
naK nikugterasuarame taliminik u-
ssersuatårtoruiugssuvdlune Joåo
pivå imaersaiungnaerKuvdlugo. su-
naunersoK pivdlugo tamaviårtoru-
iugssuvoK nipangerdluinarKussiv-
dlune. kigdleralånguatigut ilaisa
påsilerpåt suna pinerå. putsuari-
narssuarme åungasigsumik siggar-
tautip nipå tutsiupoK, puiortulik
KanigdliartortoK nalunarane. måna
ernumassariaeruput, ikiortugssåme
nagdliutilermata.
(nangikumårpoK.)
For den kræsne piberyger...
Dill’s Best
Siden 1848
berømt for
sin kvalitet
tupaluartartune aisåt
tupat 1848-mitdle
pitsåussutsimikut
tusåniassaussut
FERDINAND
<3)
Intermezzo
«)
arrå, ataliata!
21