Atuagagdliutit - 04.02.1960, Blaðsíða 21

MERARTAVTINUT
Nup kangerdluanut...
taimanikut 16-nik ukioKarpunga. tå-
ssalo åiparserineKarsimavdlunga ting-
missanik åssilissumit Nup kangerdlu-
ane åssiliniartumit.
autdlåinaKaugut nerrånguartoK u-
miaussaK iputariaK angatdlatigalugo.
sukasukasiugaluardlune mardluinauv-
dlune ipuinåsavdlugo angivatdlålår-
tOK.
uvaleK tåuna Juni autdlartilårtoic
Måluto anguinarparput. kussanaitdli-
ssulerdlune anore kåkagilerdlugo. —
taimanikut Målutup timåne isungat
måneKartaratdlarmata, inai (måné)
nanituaravtigik sanianut éssilivip niu-
lue nåparpavut téssame ivatitdlugo
meterip Kencata migssåne ungasigti-
KaKujuk ivatitsissoK
galugo åssiliniaravtigo. iluagtiparput-
dlo uvdlut åipåne éssilivigtaleriardlu-
go ujalugssiamik nususerdluta åssili-
gavtigo. taimataoK nalumasortut sår-
fårssuitdlo åssiligujavut.
uvdlut pingajuåne Sårdlup KeKer-
tainut ikårpugut tåssaluåsit tuperat-
dlardluta ilame tingmiarpagssugamik
taimanikut. ardligpåka miterpagssuit
Kåvane inigdlit. asulo ivfarigserérsi-
magamik åssiliniaruminaKalutik. tai-
måtaoK Karssåt ménigdlit åssiliniara-
luarpavut ivanerine. tupingnaKautdle
silatussusé, unuåinarme månitik tiki-
taramikik, sanianut tupissardluta per-
ssarigaluarpavut, måningmingnutdle
pinere åssilingitsorujavut, nauk tatsi-
mititdlugit åssiligaluardlugit — tåssa-
ne kiserdliorugtulerdluta Sårdlormiut
Kåinat tikitsiarmatigut nuåneKissoK
avdlalimånik inugsivdlune. (taimane
SårdloK inoKaratdlarmai.)
KeKertane uvdlut ardlerérdlugit i-
lungmut isersarnåK OKumiparput. tå-
ssalo K’eKerténguaK tuperfigalugo. u-
se, tupertinata Ivnårssunguame nau-
jaminerssuit, tåteråt agpardlugpålug-
ssuitdlo åma éssilisikusuvigsut avKU-
sårKårdlugit. — agpardluit ikissarssu-
arme inåt putdlavigigaluarnarpoK ait-
såt tåssa ersinartut Katimågtorssuv-
dlutik terKalitdlaramik asulo anait
KuasåkuloKalutik, taimåitorme månig-
salårpunga.
K’eKertånguamut tuplnarpugut Kér-
dlutut isarpåluit utagssarsiareriardlu-
Karssåt tatsimitut
git. taimanikut kitå’tungå imerKutai-
laKålugtOK månérartarfiginarujoK a-
sulo serfaKardlunilo aKigssilik åsseica-
rusuvigsunik. månérartordluariardlu-
ta aKaguane K’ugssuk pulajartordlugo
autdlåinaKaugut ilulissersimavdlune i-
sersarnånguaK. akunisiordlugit tigsia-
russårdluta iluliaminikutdlait akug-
dlorKutilerdlugit ingmingnut itsiner-
mikut atassut aitsåt Kångilårniariar-
dlugit avigkamik suame aKutinguar-
put agtungilåt. perdlatångajangneK
sujugdleK. taimåitorme ajutungilagut.
Nugårssuk anguinarparput, maski-
navut Kasugamik. — aKaguane Kug-
ssuaK K’ugssup KinguanitoK anguni-
ardlugo autdlaKaugut, unia tornaviar-
ssulik månilugOK KaKutigortuvdlutik.
taimåitordle pulåmagiå tåmarujoK i-
kåtuinarssuarmutdlo pivdluta. påtu-
ngånitoK kuaraK tulagfigmarparput,
tuperdlutalo tåssanilo tugdlit åssilina-
riput.
tåssane sigssalungmat umiaussar-
put usingiångitsorparput, sunauvfa
perdlasivfigssarput. — aKaguane iti-
leriatdlaravta, Karssåp igdlarpaluanik
sunauvfa umiaussånguarput kivisima-
vok, nautsiat taKiissavut imap narKa-
ne tuapångorsimåput, iputivut sisa-
maussut mardluinait amiåkuput aKu-
tinguarput nåme. ujardlerdluta iputit
tamaisa nanivavut aKuterputdle tå-
maveKaoK, asulo åiparma ardlautai
karsimitut tamarmik masavigsima-
Kaut silageKingmatdle erKavtine sor-
dlume takontusårutit siårtitinarsima-
ssut. uvdlut åipåne agsamånguaK
K’omuliartariaKalerpugut taKuagssar-
siniardluta. ingerdlangåtsiardluta su-
junivtine KaKortunguaK, ivdlit avdla-
narputit aKutinguarput, taimågdlåt i-
pitautå tåmarujoK. ikuteriardlugo si-
låmut autdlardluta åma tassa isersar-
neK sukavigkujoK, sileråinartariaKar-
parputdlo sarKåta tungånut Ivisåt si-
latåtungåne tuperfigssivdluta, aitsåt
tassa ipernalerussarssuarmik takunar-
poK. unukutdle Katsormat silåmut
autdlarpugut K’ornoK tunårtaralugo
unuatsiånguaK.
tamåne ikerane iluliarssuit alianai-
vigsut. issikivigik! — taimaitdlune åi-
para pilerpoK: inga iluliarssuaK Kiter-
migut putulik atautsigo åssiliniarpara.
— KUilertageKigavko åmalume ipo-
ringnerugama Kaningornavérsårpara.
måssa Kångilåriånguatdlardlugo ser-
Koriånguardlune aseruinaleKaoK. tå-
ssaluåsit filmiune kisiat tigulerpå. nu-
nguvigdlune aserutdlarmat magdliu-
kåraluarnarujoK. perdlasinata K’or-
numut aputeKaugut uvdlågssåkut.
K’ornormiutdlo inugsiarnivigsut taku-
narigput.
K’ornume orpingmiutaK orpigssaile-
Kilersimavdlune Kagssutit igdlup tu-
nuane nivingassut måniliorfigisimagai
åsseKalerujoK. åmalo naujåliordlunga
tovKup påva ikuatdlagtikavko imåg-
dlåt nutåtsiarssuarmik påKalerujoK.
Ilulialingmukardlutale autdlåina-
Kaugut unia tåteråt naujarpagssuitdlo
takujumårivut. — sunauvfalume. Iv-
najuagtume tingmiarparpagssuit åssi-
linariput. kimut nuane tuperdluta
åipara ivnåinarme tupissarsimassara-
me åssiliniardlune. — Mérakorfingmi-
lo umiaussarput ujarKamik milunga-
javigkujarput, åma ujarKat nåkarti-
tormigavtigik ivnartorniaussardluta.
imaKa avdlatut atertårKajaKinerpoK
milortuguvtigo, ilame KaKineK sape-
ravta angatdlateKaratalo Kimåsinau-
nago. kuåneKaraluaKaordle.
kugssup KeKertaine naujarpagssuit
(gråmåger) takunariput. suloKaramik
Kapunerssup Kencane KeKertånguame
inigdlit. taimåitormiåsingOK sujulivta
sikoKartitdlugo månigsarniartarpait.
ila ménigsorusugtarsimaKaut.
taimalo tamåmmersutdlardluta silå-
mukårdluta KangiussaK pulariardlugo
K’ornumut uterKigkujugut. kingomalo
t?månamut uiarutdluta.
taimane sule fJmånaK inoKarpoK,
organistiatalo nuånårtivigsortarpåti-
gut påtagissamik Kardlortautinigdlo
tusarnårtivigsortaramisigut. asulume
pikoreKalune.
tåssalo tJmånap suvdluata takissu-
sia misigissugssångorparput, unuatsi-
ånguardlo kiartuåinaK silåmukårpu-
gut K’orKUt sujunertaralugit. aitsåt
tassa sivisukasingmik, 'ipuinardlugo.
Kasuvigdluta teriangniaK sisilik ava-
tangeriaravtigo Kasuersiutå piarai å-
ssilisikusuvigsut alikutarinariput.
aKaguane Kuersarissame tuperpu-
gut. åsit „tomaviarssuk" tåssanitarpo-
roK, nagtoraligdlo. nagtoralåK åsse-
KardlualeKaoK éipakasiatale måné, i-
nå nåmik-åsit.
tåssane åma åipara uisakajårtitsi-
veKaoK natdloreKigame Kitdluarigsu-
kut tingigaluardlune narKanut apor-
dlune natdlordlugsigaluarmat. kivi-
ssugpåme ajorKajaKaoK. — åipagsså-
nik nagtoralik åssiliniaussårå ivnaK
nåkåtdlarmat uvanga akianitdlunga,
usivfame arKunarsimåsassoK. taimåi-
tordliåsit ajungilaK Karssuåinarsima-
gamiko tupissamitoK.
silåmut autdlåinaKaugut taimåitor-
dle KåKarssup atåne isersarniliussau-
gavta tuperpugut. sunauvfa unuame
autdlåinarumårdluta. alikutagssaKa-
KaoK sunerput tamåkusåput imaKa
„inorutsit“ siningneK ajornakaseKaut..
„pissagssarfiusimagamigoK" Kuilerta-
gilerdlugo KimåinaKigavtigo påsivdlå-
nguarnagit. fimame Kåumåtdlautit tai-
mane moderniunginamik. alikusersue-
Kissutdlo anitdlavfigigaluardlugit ta-
kuneK ajornakaseKigamik. taimåitara-
migoK suneriput-uko.
K’eKertarssup nuane saperngusinar-
dluta kisame Nungmut unuame tike-
Kaugut tåssalo Kåumatit mardluk ipu-
inaK angalanerput ajutorata anigor-
dlugo. tingmissat tamalåt 1000 erKåne
åssiliserérsimassut.
S. Møller (Tape).
kisame OKalugpalaK
(norm. sujulianit nangitaa)
orpigkanit paneKissuntt pissorpalu-
lerpoK. tupåtortupiloruj ugssuvunga.
pinialerpara teriangniakasik-una sa-
niorKutoK.
kigåinerussumik ingerdlalerama Ki-
ajartulerpunga. seKineK tarripoK, tår-
siartuinarpordlo. LenetorKap orpig-
pagssuit anerså vi nik torugdlinigdlo o-
Kalugtuai erKarsautigiartuinarpåKa.
nalungikaluarpara OKalugtuåinaussut,
puigorsinåungilåkale.
orpiup mångukuanut ingipunga. Ka-
soKaunga uernaKalungalo. nigdleKi-
ssumik anoråsualåriarmat Kiéumeru-
jugssuarpunga — eKimisipångale. ku-
janåinarporme; taima pissoKångikalu-
arpat sin'ilersimåsagaluarama Kiuv-
dlungalo.
taima kiserdliortigalunga erKaigav-
ko KiåumerKigpunga. LenetorKap OKa-
lugtuai puigorneK sapivigpåka. ersiar-
tuinarpunga, erKavnilo sivkertardlu-
tigdlo isuvssugpalugsorilerpåka.
tauva tåssångåinaK KaumassoK su-
junivne takulerpara. Kanigdliartui-
narpoK. hestit tumårpalue sujanér-
Katdlo tusålerpåka. issigissåka avdla-
nangåleramik. sujugdliuvdlutik hestit
KaKortut mardluk amemik Kåtigu-
lingnik Kimugsertugdlit nanerussa-
nigdlo tigumissut ingerdlåput, kingor-
nénilo Kamutit ardlagdl'it naneruag-
dlit ingerdlavdlutik. Kanigdlivånga.
tungåinut arpalerpunga — erKanara-
lugtuardle! inungitsut takusinaulerpå-
ka, torugdliussutdle! naneruaisa ki-
ngorfigisimariaramikik ila ersinavig-
put. torugdliussut påsigaluardlugit si-
anigissaerutdlunga upipunga.
uerKigkama singnagtuinarsorilera-
luarpunga. seKungerKigpunga uerKig-
dlungalo, singnagtungilangale. suju-
ninguavne igdlussårssup Kaumaner-
ssua kisiat issigåra. Kamutinit kiving-
neKardlunga arKartineKarpunga. inuit
erKavnitut takusoraisigik? kiniserit,
såkutorKingnerit avdlatdlo. tupigu-
sungnermit issigingnålerpåka. ilåta
tuvivkut agtormanga Kiviarpara —
nivdlerujugssuardlungale tunungmut
pigsigpunga. agtuissoK tåssa torugdlit
ilåt! ersinangårame! Kaumigut nagsso-
KarpoK, KernarfnaK, Kingarujugssua-
lik, augpaloKissunik ivssoKissunik
Kardlulik Kaugdlorinamigdlo kiguti-
lik. igdlarpoK, kinarpanilo pérdlugo.
imaKa OKalugtuara sussok påsilerpar-
se? nunautiligssuåkuniuna mitårtunut
ilaussunga. orpigpagssuarne nanisima-
gaminga tigusimavånga. igdlaKatau-
lerpungalo.
nereriarama unagpunga, ilagilerdiu-
gitdlo. kungip nulia ingerdlaulermat
maligtai 'ilagåka. kussanåssusia åsse-
KångilaKi atisså avdlåungilaK naussut
pilutéinit sanåK, suvdlineruvdlo sulu-
ssarujugssuinik suloKarivdlune. uva-
nga nisiarauvunga takisorssuarnik u-
meKardlunga -Kassertunik, itimeriaru-
jugssuaKardlungalo. OKalugtuane i-
nugtaussartut orpigpagssuarne ersiu-
tigisimaKisséka tamaisa ilagåvut. KUt-
dlit KåumareKaut, nipilerssortut tu-
sarneKalutik. atissatdlo kussanangåra-
mik Kivdlålugtuinauvdlutik — sordlo
tåssa oKalugtualiåinaK!
aKaguane KaerKussat ilåta anger-
dlåupånga. sila avdlångorsimavoK. or-
pigpagssuarne sølve nungusimavoK.
'herrup orpigpagssuit kussanarninguat
sujungnaersimavå. orpit kajortut, tår-
tut kuserussårput, sordlo kussanåssu-
sertik ånaigamiko Kiagåt. tatsivdlo
sikua KuvdlorsimavoK tarrarssut aser-
KukoK åssigilersimavdlugo. nuånar-
ssamera tåssunga nåvoK.“ —
angåt nipangerpoK. mérKat nipa-
ngersimatsiarérsut Povl oKarpoK: „to-
rugdliviusimagaluarunik nuénerneru-
sagaluarput!"
nugt. H. Janussen.
ENCFLSK.-DANSK BISCUITS FABRIK ^ LEVERANDØR TIL DET KCL DANSKE HOF
igdlingnartunik nerissagssigit
kågérxat pitsavit
— det bedste i biscuits
kbngtkut pisivfigissartagåt
kiksit kåg&rKatdlo mamangå-
ramlk serKulårtuinait aav-
dlunåt nunamit piliåinit tu-
såmassaussunit sanåjussut
Byd noget lækkert. Fine,
sprøde kiks og biscuits frem-
stillet af de berømte danske
landbrugsvarer.
22