Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 22.12.1960, Blaðsíða 7

Atuagagdliutit - 22.12.1960, Blaðsíða 7
jutdlip nisiarå * ioo-nik ukioKalerpoK ukiut 100-rpiait matuma sujornagut jutdlip nisiarå Danmark - ime avisit ilåne sarKumeritårpoK, ilerKordle nisiaraK jutdlime suaussagssainik tunissardlugo KangarssuaK kuisimångitsut pig- dlissarnerata kinguncrå — Halløj, nisiaraK augpalugtunik atissalik oKarpoK, klip-klap, klip-klap, nerrivikut arpagdlune tikiupoK nasa- me augpalugtup takisup nivingatå er- fagtitdlugo. — arrå OKarpunga, nerrivivnit ku- ssanartumit arKariarit Kissungningme alulingnik kamigpaKarputit! igdlåinarpordle skrivemaskinevdlo Kåvanut pigsigdlune. Tip-tap, tip-tap, taima nipeKarpoK påtagtariaisigut Ki- tilermat, pigsigtardlune isingmigsaiv- dlunilo. — arrå, suniarpit-una? — påpiarame agdlagsimavoK: jut- dlip nisiarai ukiut 100-ngordlugit nag- dliutorsiorput! skrivemaskinep Kånut ingitdlunilo niune nivingatitdlugit o_ KarpoK: — puiordluinaragko neriorssorang- ma tamåna agdlautigiumavdlugo? — isumaKarnarpoK jutdlip nisiarai- sa tusagagssiornermut agdlagtorigå- tit. — uvanga avisinut nisiarauvunga — igdlora ateKarpoic naKiterutinik i_ liorKaissoK, jutdlivdle nisiararingila. jutdlip nisiarai nisit ilaKutarit ilagi- narpait — amerdlanerssaulersimåput- dle... — ilumorunarputit. tamåna encar- sautigisimångivigpara. — erKarsautigisimångilat, tåssalo inuit kukussutigissartagåt. encarsar- neK ajorput. uvagut nisit erKardle- ringnut encarsartartunut ilauvugut. ukiune hundrederpagssuarne... — aitsånguaK oKarsoråvkit nisit u- kiut 100-ngordlugit nagdlutorsiortut? — jutdlip nisé! itsaK nisit jutdle su_ ssagssaringikaluarpåt. ånåussiniartar- tuput Snehvidep inuarugdligautaisut arfineK mardlugtut — Kårusungmiut, igdlorssuarmiut „nunavdlo atåmiut" — ilåtigut KåKat iluine tåmerussunit augtitagssanik aigdlersartut suliaralu- gitdlo — ilåne „KåKap iluane" — Kå- KaKarångat — imertarfigssatut kussa- nartorssuartut, ervngusigssatut, kan- detut, pugutatut pinersautitutdlo — tamarmik sanavdluagkat kussanar- sågkat inuit singassariaKalersitdlugit. taimåitumik åma inuit pinersut tamå- ko agsut perusugtaraluarpait, kisiåne ajornakusoKaut, tåssa inorutsit inuit auat inuitdlo tarninge akiliutigssatut piumassarmatigik. nalungikungnarsi- vat igdlussårssuarme Rosenborgime „oldendorgimiut imertarfigssuat“? o- Kalugtuat maligdlugit oKautigineKar- tarpoK Tysklandime sanåjussoK Chris- tiåt sujugdliata sanaterKusimagå Køl- nime OKalugfigssuarmut tunissutigi- niardlugo. oKalugtuatorKanile OKauti- gineKarpoK kungip ernera oldenborg- imio unuat ilåne orpigpagssuartigut Kimugsertitdlugo narssat orpitdlo ar- nartaisa ilåta pinersup napitiniarsi- magå imertarfigssuarmitdlo kussanar- tuliaoKissumit imerKUsimavdlugo. i- migagssaK kuisimavå hestip pamiua nuluilo Kilugtitdlugit pangaligtoru- jugssuångortitdlugo — imertarfigssu- ardle ånåupå... — taimåitoKartarsimavorme åma nunane avdlane. åma taimåitumik o- KalugtuaKardlunilo imertarfigssua- KarpoK Lyngbygårdime Skånemitume. — imertarfik tåuna åiparmisut pi- nertigingilaK — kungivdlume ernera tåussuminga imerKuneKarsimångilaK nunavdle iluamiut avdlarpagssuarnig- taoK suliagssaKartarput imertarfiliui- naratik hestertutdlo iminiarssarinar- nagit. tusarsimångiligit Kanga svend- skit Bornholm tiguniaraluarmåssuk tåuko akornusisimassut? — tusarsi- méngilat — tåssa ukioK 1645, sven- skit sorssutait ardlagdlit KeKertamik tiguaiartorput, tåssångåinardle inuisa takulerpait Hammersknuden tamarme inungnik ulivkårtoK Kassertunik taki- sunik Kagdlersautilingnik augpalug- tunigdlo nasalingnik, sulilo amerdla- nerit tamanit tamånga tikiussortuar- put — KeKertanime taimatut Kaersu- ssune amerdlassaKigamik — tauva svenskit utlnartariaKarput. nalusi- mavåt Hammershusime ikigtuinarnik såkutoKarmat. — Nis Gårdbo nalu- ngiliuk? utorKarujugssuvoK nunap i- luamiut encardliat. tåuna inuit sujug- dlit nuname matumane naussorigsai- ssdrKårtut kinguåråt, inuit tåuko pig- dlissarsimåput karrinik katerssuiv- dluarumavdlutik åmalo orpiup iluanut umassutit igdlersorKunermit — nåpa- lersisångingmagit. igdlorssup silatåne orperujugssuarme pisorKame orpiup inua najugaKarpoK, imalunit orpigka- ne kapinartune pisorKane. seKernup uteriartulerfiane aussarigsineranilo pigdliumik nåmagtorssuarmik pissar- poK nagdliutorsiornigssamut imigag- ssiap ilå orpiup sordlånut kuineKar- tarmat. kingorna jorngune ilagalugo jutdlimut imiugkamik jutdlimutdlo suaussianik pigssarsissalerput, amalo ilerKutoKaK maligdlugo Hans iluartoK pigssaKartinenalårtardlune. orpiup i- nua utorKalivoK puiugauvdlunilo — kisiåne Nis encaimaneKarpoK. nerssu- tautit inånut nugterpoK — ilåne ini- mut isivigtardlune. ikiukumatorujug- ssuvok ikingutiginiartariaKagaK — i- nuit erKaimassariaKarpåt suaussanik imiamigdlo tungusungnitsunik tuni- savdlugo ukiuvdlo ingerdlanerane av- dlanik åma pigssarsissésavdlugo — taimåingigpat puiutuneK ikiorserniar- sinaussarpå. nerssussuaK upigpat, hestilunit pitsaunerpaussoK tusialer- pat påsissarpåt nerssutit inånimiup tukorfigineKamerunigsså pissariaKa- lersimassoK. ilåne åma Kingarnarsi- nauvoK, ilånilo ajukujugtumik ilior- tarpoK — nagguvime angajoncåvilo erKarsautigissariaKarput isumåkérfi- galugulo. puiorneKara j ugtardlunilo sagdloKitarneKartarpoK. naussorigsai- ssut kivfaisa nuånarissaKåt Nis Gård- bop inunera inuneratalo ingerdlanera. taimåitumik åma inugtut avdlatut ernigsisimårusugtarput alapernaiser- sutdlo ikatigissardlugit imalunit nu- nap atåmiut ilagissane ilagalugit a- toruminaitsorsiortitardlugit. ilåne naussorigsaissup kivfåta angutip su- livfine KimåtariaKartarpå avdlamilo sulivfigssarsiordlune. tauvalo sianigi- niarneKartarpoK igdlumiup tåussuma akerdlilersorneKånginigsså. igdlup i- nua orpiup inuatut najugkaminiginar- tarpoK nukagpiatoKauvoK kisimitoK, utorKassåK kiserdliortoK, ilaKutarig- tut inunermik ingerdlataKångitsoK. i- nusungnerussumigdle ilaKutanarpoK, tåssa nisiaraK KimassoK silatordlo — sordlo Selma Lagerlofip atuagkiåne Niels Holgersenip Vester Vammen- hogime nåpitå. jutdlip nisiarainut i- laKutauvoK... jutdlip nisiarai Kagtunerme orpit narssatdlo inuisa najugåne najugaKar- put... — ila taimåitoKångikaluarpoK. itsaK Kagtunerme tåssane narssat orpitdlo inue inorutsitdlo najugaKaraluarput, nisiarKatdle atarKinartut tamåning- natik. H. C. Andersenip KagtuneK o- Kalugtuarisså avdlardluinarnik takor- dluitdlarKigsunik erKumitsunigdlo u- måssusilingnit najomeKarpoK. — imaKame nisiarKat nalusimavai? — taimåinaviångilaK! tåssame okø_ lugtuarissarpai Kagdlersutaerniartu- me nisiaraK, nisiaraK arnardlo åma nisiaraK noKataussoK. kisiåne Kuia- naraluartumik, måna KagtuneK tae- riaragko — inga atuagaK ilissivingmi- toK tigulåriaruk... atuagaK titartaissartup Johan Tho- mas Lundbyep atuagkiarå titartagar- talik „ilisIneK Kårusuitdlo pivdlugit erKarsautit", atuagkame tåssane Kag- tornup inorusiatut ingminut titartar- simavoK augpalugtumik nasalerdlune. ikingume ilåta nisiarKamik taingmane Kupernerme tugdlerme ingminut ti- tartarsimavoK Kagtomup inorusiatut issikulerdlune nisiaraK suaussartortoK tikuardlugo OKardlune: takuk, auna nisiaraK jutdlime suaussagssaminik nerissoK — uvanga Kagtornup inoru- serånga, atåne taima agdlagpoK. titar- tagaK tåuna 1846-me sanåjuvoK nisi- arKatdlo titartagaisa pisoKaunerssari- gunardlugo. kisiåne — måssa nisiaraK tåuna jutdlime suaussagssaminik neri- ssok titartarneKarsimagaluartoK jut- dlip nisiaravigingilå — imaKale titar- taissine isumagssarsisisimavå tamatu- mane kingorna Lundbyep nisiarar- pagssuit titartartalerpai, erninardlo jutdlip nisiarångorput. måssa atuagkame nisiaraK titarta- gaK inusugdlunilo mérangagaluartoK nisit KåKat iluinitut titartarneKartar- put takisunik umilerdlugit utoncar- tutdlo issikoKartitdlugit. taimåiputaoK nisit titartaissup avdlap, Hans Chris- tian Clausen Leyp titartartaligai. — tåssåuput jutdlip nisiarai? — någga, uvatsilåK. oKalugtuatsia- ratdlardlanga, pulårtora nise navsui- aivoK. Vilhelm Pedersenip Lorenz Fro- lichivdlo H. C. Andersenip nisinik o- Kalugtuai titartagartalersusagamikik Ley Lundbyevdlo sanåve åssiliniångi- lait, åmalo isumaKarput utorKassår- ssuit titartåsavdlugit OKalugtualianut nalerKutingitsut —■. tåssåusåputdle ni- siarKat Kuianartut, inuarKat Kuia- nartut atuagkiortup nisinik OKalug- tuai mitagdlikujugtut atuartugssanut takordlornartungortiniåsavdlugit i- nugpalugtungortitdlugitdlo. tauvalo titartaissartut tåuko mardluk nisit nutårdluinait Kuianartut titartarpait — nisit Kuianartuliorumatungortitdlu- git — månalo jutdlip nisé Kanigdli- artulerpavut tamatuma nalåne sarKii- mersimassut. titartaissartut taineKar- tut ardlåta kia jutdlip nisiarai nav- ssårisimanerai nalugaluarpara — i- maKa titartaissartut tatdlimagssåta. jutdlip nisiarai sujugdlerpåt titartag- kat sarKumerput avisime titartagar- talingme jutdlimut normume ukioK 1859. titartagarujugssuarme avatå ta- malårpagssuarnik agdlalersugkame i- (Kup. 34-me nangisaoK) STJERNEN5 7

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.