Atuagagdliutit - 15.06.1961, Blaðsíða 2

atuartartut agdlagait
X ,
tamanitdlo
tigulågkat
ugperingikuvsinga!
ukiut Kavslngorput kalatdlit KanoK
aningaussarsiaKartariaKarnerånik o-
KatdlineK pilermat. agdlåme nautsor-
ssuitdlarKigsut A/G-me kingugdlerne
gramminguanut agdlåt ilångutalerpåt
aningaussarsiaKarnigssavtinutdlo tu-
ngavigssatut tikuarneKaraj ugtardlu-
tik. kukunaviångingmatame ilumorne-
rardlugit erKarsåinåraugut. åmale ka-
lålerpagssuaKarpoK atugkamingnik
agdlagtuerKigsårtunik taiméitumigdlo
neriugtuartunik ukiune måkunane
atugkamingnik sule pitsaunerussumik
pineKarnigssamingnik. nipangersimåi-
narput neriungnerinartik pissutigalu-
go pissortaussut nålagkersuissutdlo
suliniartuartut nalunginamikit neri-
ugtuaramigdlo angnertunerussumik
pineKarnigssamingnik. atautsimikiar-
titarpagssuit nunavtinit uterérsima-
lerput suliaisalo kingunere iluaKuti-
gingitsornagit perérsimavagut, isuma-
Kartuarpugutdlo angutisimassåt sule
angnertunerussariaKaraluartut nålag-
kersuissutdlo akuerssårnerussariaKar-
simagaluartut. onautsit kussanarsåg-
kat angussaKarpatdlånginermut pi-
ssutautitaussut Katsutilernagit tug-
dligssanut neriugtuakasigkaluararau-
gut nåmaginalårnerussumigdlo uvdloK
måna tikitdlugo pineKarsimångilagut.
— OKautsime imåitut tugpatdlersau-
titut kalåtdlinut tugtineKartartut su-
ngiutinarpavut taimåitordle iluvtigut
åniutigissardlugit. isumavdluarpatdlå-
sångilase, angussarput ajorinagag-
ssåungilaK, angussaKångitsuvingila-
gut, ukiut ima amerdlångitsigissut ka-
låtdlit sujumukarujugssualermata a-
ngussaK mikiginagagssåungilaK, il. il.
tamåkuame OKautsit sagdluliutåungit-
dlat taimåitordle kalåtdlit amerdla-
nerpagssuit sule aningaussarsiakipat-
dlåKaut, atorfiliugunik sulissartugu-
nik sulissartugunik aulisartugunik pi-
niartugunigdlunit.
Kaj Narupitut ministeriamilunit a-
torfiligtut gramilersuinanga téukuna-
tut nautsorssusiulåriardlanga.: tåssa-
migoK åiparit arfinek mardlungnik
Kitornagdlit pilikalerugtortunik imåi-
naujungnaerugtortunik, ukiumut su-
mitauva tåukununga atortariaKarpat?
Kåtigut 7 stk.
niviarsiarKat kavåjait aussarsiutit 5 stk.
niviarsiarxat kjole 15 stk. (5X3)
gummit 10 par
kamigpait ukiorsiutit 7 par
kamigpait aussarsiutit 7 par
tulujuit 7 stk.
ilugdlit nukagpiarKanut 8 stk.
iluatigut atissat méncanut arfineK mardlungnut
alersit mérKanut arfineK mardlungnut
nukagpiarKanut Kardlit 8 par 10—40
kisalo ilaKutarit Kulingiluauvdlutik uvdlormut
avguaKatigigsitdlugo nerissartagait 14 Kr. 365X14
60—120 Kr. akigdlit
20—60 Kr.
20—70 -
12—17,50 -
40—60 -
5—40 -
10—22 -
7—25 -
735,00 Kr.
245,00 -
680,00 -
142,00 -
358,00 -
212,00 -
104,00 -
122,00 -
252,00 -
212,00 -
190,00 -
5.110,00 -
8.362,00 Kr.
ugperingikuvsinga akiussut pivdlu-
git niuvertarfingne akinik misigssui-
artulåginarise!
malugisinauvarse Kulåne taigugkav-
ne pissariaKartugaluit ilait ilångune-
Kångitsut taimåitordle akisujårsinau-
ssut mérKanutdlo pingitsorneKarsi-
nåungitsut s. i. Gamacher, natsat, år-
Katit il. il. åmalo utorKait mardluk i-
långuneKångitsut imåingilaK ukioK
kaujatdlagdlugo atissaKaratik anga-
laorsimassut. kisalo igdlume atugag-
ssat kiagsautigssatdlo ilångutariaKå-
savdlutik. åmalo inunerme pingitsor-
neKarsinåungitsut avdlat ilångutaria-
Kåsavdlutik. taigugkåka issigeriardlu-
git OKarusungnaraluarpoK kalåleK a-
torfilik sulissartoK aulisartoK piniar-
tordlo ilaKutane isumangnaitsumik i-
nutisagunigit ukiumut KanoK ani-
ngaussarsiaKartariaKaraluartOK.
soK-uname Kulåne taigugkama ilait
ukiume tugdlerme pisiaringitsorne-
Karsinåuput ningiussup pårssivdluar-
neratigut atissanik iluarsaissarnerati-
gut.
inuit Kulingiluat uvdlormut 14 kro-
ner nerissaKartarnerat angnertugi-
ssagssåungilaK. nerissagssat penring-
nartut Kavdlunåtut pisiarissarsinau-
ssugaluaruvtigit (pisiarikulassugalua-
ruvtigit) taimak mikitigissariaKåså-
ngikaluarpoK.
mérKat peroriartortut perKingnig-
ssåt pissutigalugo nerissagssaisa ati-
ssagssaisalo tungaisigut ajungineru-
ssumik tunerusugpavut. suna kingu-
nerisavå inuniarnerput iluamik ani-
ngaussatigut nalilerneKarsinåungig-
pat. OKartoKartarpoK inuiangnut ki-
nguarsimanerussunut ilaussugut, sag-
dlungilaK. sulivfigssuit atuarfitdlo
sagdliutikumaneKarput tamåkua pe-
rérpata inuniarnerput OKinerulisa-
Kingmat, kukungilaK. tåukunångalo i-
nugtagssat amigauteKardlutik inger-
dlarussårtuéinåsagpata tamåkua pi-
lerssårutit angnertunerussumik ki-
nguneKarnigssatsiarssuata ilå pingit-
sortugssauvarput. nalungivigkavtigu-
me inuk pissutigalugo tamåkua sa-
naortorniarneKartut.
ukiune måkunane aningaussarsia-
Karnerup tungåtigut årKigssussissar-
tut kalåtdlip atorfigdlip aulisartup pi-
niartup sulissartuvdlo mérarKortu-
ssusiat nautsorssutigingipatdlåKait.
tamånalo piårtumik issiginerulersari-
aKarpåt.
silamiut OKalugtuarissaunerat atu-
arsimagåine påsissagssat sussut nalu-
ngilavut. atugardlorsimagåine måkua
pingitsorneKarsinåungitdlat; perKi-
neK, soKutigigtåineK, tigdligtungor-
neK åmalo umigssuilemeK il. il.
taimåitugssanut Kanigdlisautausi-
naussunut avKutigs.siuinavérsårniar-
ta.
Kulåne taigugkavnik ugperingningi-
kuvse arfineK mardlungnik Kitornar-
tårniapatdlangniaritse.
Thomas Berthels K’ornoK
naleritutumik akilersuisa
K’aKortup avisiane Peter Davidsen agdlagpoK:
Kangarssuardle sujulivta inutigssar-
siutigissåt KajaK sule uvdlumikut u-
kioK kaujatdlagdlugo inutigssarsiu-
tauvoK.
„K’aKortoK Kujatåmiumut" agdla-
gaKarniarnivnut pissutigåra boligstøt-
temit igdluliamik igdloKarnivne uki-
umut akiliutigssama amerdlåssuser-
ssuisa noKineK ajulersingmånga. —
nalungilara OKauserpagssuit atoralua-
råinilunit avdlångornaviångitsut, åma
nalungilara kommunit kæmnerilunit
OKaloKatigigaluaråine avdlångortisi-
naunagit. uvangale nangmineK isuma-
liutigissåka ersserKingikaluamik sar-
Kumiutisavdlugit pissariaKartisimava-
ra, nalunginavko uvavtut inutigssar-
siutilik uvdlumikut artorssauteKar-
dlune akilersuiniarnine nåmagsivdlu-
arsinåungikå.
miserratigisinåungilara boligstøtte-
mit igdloKardlune ukiup agfåinånut-
dlunit akiliutigssaK artornartorujug-
ssussok piniartuinartut inutigssarsiu-
tilingmut. ukiumut 1,212 kr.-nik aki-
liutigssaKåsagpat piniartumut akiler-
niåsavdlugit artornarpatdlåraluaKaut,
sorunaluna ukiumut nåmagtitdlugit
akilerneKéngitsortaKilit. kialunit Ka-
låtdlit-nunåne nunaKartup nalungit-
dluarpå sinerissap anordlerajungner-
ssua silavdlo avdlångoriatårnere, ki-
salo piniagagssat ukiut ardlåne ajor-
narnerussarnere piniartup pigssarsi-
ornerane ajornakusorutaorujugssuar-
tartut. piniartOK sila ajortitdlugo uv-
dlune ardlalingne uningasinaussar-
poK. ukulo mardluk erKaeriartigik: 1.
atorfilik uvdlut tamaisa aningaussar-
siorpoK. 2. piniartOK piginaunine ta-
måt atordlugo uvdlormut ilaKutane
igdlumutdlo akiliutigssarssuane piv-
dlugit pigssarsiorniartoK, ilånilo pig-
ssarsingitsuvigtardlune. tåukulo åssi-
gingmik igdlumingnut akiliutigssa-
KartineKasåpat? tamåna uvanga nå-
pertuivdluarnermik taisinåungilara.
nalungilara igdluliat akisorujugssu-
ssut angnertungåtsiartumigdlo akili-
ssarnikut akiliutigssat sukanerussu-
tusarparput
ThuletorKame OKalugfiusimassoK
månale nunaKarfiup tåussuma inung-
minik inoKarungnaersimalernera pi-
ssutigalugo napåinalersimassoK kujå-
mut nungneKarnialersoroK. OKalugfi-
nguaK tåuna ThuletOKaK inuerusima-
leraluarmatdlunit nunaKarfiusimassu-
mut tåssunga pilersumut takussag-
ssat sujugdlit ilagiuarsimavåt, åmame
OKalugfit avdlat åssigalugit sarKumiv-
dluartumut inigssineKarsimagame. ig-
dlunitdlo inugssuit igdluinit niuverto-
Karfingmut ingerdlanerme sujugdliut-
dlugo alåkartariaKartarsimavoK ni-
paitsumigdlusoK nivtarterdlune nang-
mineK igdloKarfingme tåssane napa-
game inuit anersåkut pisussutånik
kisime tunioraivfiusinauvdlune. inigi-
ssamine nåparneKarKårnerminitdle
ornigarneKardluartarsimavoK, tåssa-
nime Nålagarput nåpineKarsinaussar-
mat. ilaginguit kalåtdlit nunavtine ki-
ngugdliuvdlutik kristumiungorsima-
ssut Kujaniardlutik unersiutigingnig-
dlutigdlo tugsiarnerinik igai akisuati-
neKartarsimåput, tåssanilume åma
nunavtine kuisimångitsut kingugdler-
såt kuineKarsimavdlune taimailivdlu-
nilo oKalugfinguame tåssane OKau-
seK: „kuivdlugit" nunavtine nåmagsi-
neKarsimavdlune. kårfanitordlo suja-
neK KaerKUSsivdlune angilugtungisåi-
narsimavdlunilo avanerssup nunar-
ssuartåne akisuatineKartarsimavoK
kaperdlaup tårssuata nalåne, issip så-
kortuserugtorfiane, taimatutdlo åma
avanerssup aussåne alianaitdlerugtor-
tume seKinerssup tarrisaerdlune pa-
vuna Kutsinarssuåkut kåvinalerfiane.
kisime avanerssuarme OKalugfiu-
gatdlarame—ilame agdlåt avdlanik o-
KalugfigtaKaleraluarmatdlunit — er-
Kåmiunit OrKordlernit Nigerdlernitdlo
pingårtumik nagdliutorssuit nalåne
ornigarneKardluartarsimavoK oKalug-
fingmut iserdlutik nagdliutorssuit uv-
dluinik atugaKarumassunit. erKaimav-
dluaKåralo 1953-ip upernåvane — tå-
ssa taimane ThuletOKaK inoKarung-
naertugssångormat — pinsisiornerput!
nunaKarfigput upernardlune åsit alia-
naitdlerugtortOK Kimugserpagssuit i-
laKutatik ilagalugit erKåmiuvtinit ti-
kerarsimåput nunaKarfitoKarssup må-
na inuerutugssångortup OKalugfingu-
ane naggåmik nagdliutorssuarme ka-
terssoKatigigkiartordlutik. taimanilu-
me nagdliutorssuarme OKalugfinguav-
tine nålagiaKatigigtarsimanivut misi-
gissausimåput puiorneK uvavne ajor-
nartut.
måna OKalugfinguaK tåuna isater-
neKardlune kujåmut nungneKartug-
ssångorpoK. måssale igdlorssuarpag-
ssuit avdlat amerdlaKissut Thuletor-
Kame måna sananeKarsimaleraluartut
nunaKarfitoKarssusimassOK tåuna ti-
kitdlugo OKalugfingua maKaissinartå-
saKaoK måssa ukiune kingugdlerne
soruname atorneKarungnaersimalera-
raluardlune tåssane sulisimanerup pi-
ngårtortaKangårssusianik åma erKai-
mik ingerdlasinaussut. kisiåne imåi-
tariaKarsorinaraluarpoK: igdlume aki-
lersuissOK artugkernago, akigssarsiai-
sa angnertussusiat nautsorssutigalugo
akiliuteKartineKartardlune, tauva bo-
ligstøttemit igdlulianut akiliutigssat
akilerneKarérsugssaugaluit tusångu-
narsinaviångikaluarput.
nalungilarput boligstøttemit igdlug-
dlit ima OKarfigineKartartut: „akiler-
suinigssamungoK piumåssusikipat-
dlårdlutalo påsingnerKalårpatdlåKau-
gut“. imaKame inuit ilait taimåisinau-
galuarput, kisiåne ilungersordlune a-
kilersuiniaraluartunut OKautsit taima
itut erKarsauteKarnaKaut inersima-
ssunut isumaliorsinaulersunut. akiliu-
tigssat tamaisa akilerusungnartara-
luaKaut 1000 kr. sivnersimaneK ajor-
tugaluarunikik. 600 kr. piniartumut
nåmagtaraluarput 1000 kr. sivnersi-
managit tauva ukiumut akiliutigssaK
nåmagsineKartarsimésagaluarpoK. au-
marssuime, petroleo uvdlormutdlo i-
nussutigssat akisukuloKaut pingårtu-
mik ukiutitdlugo.
miserratiginago ingassagtajårinanga-
lo OKarsinauvunga igdlup peKutigssai-
nutdlunit akigssaKarnångilaK akiliu-
tigssap angissusia pissutauvdlune. na-
lungilarput akilersuinerdlugtoKarå-
ngat sujorasårneKartartut igdlumit a-
nisitausinaussut. tamåna ajungilaK
akilersuissup akiliutigssane nåkutigi-
nerulersinåusangmagit. unale aperKU-
taulerpoK. anisitagssat amerdliartui-
nåsagpata KanoK kinguneKåsava? ki-
ngumut takussalerumårnerpavut ka-
låtdlit igdlungue ivssunik ujancanig-
dlo Karmagdlit? nutartererugtuler-
fingme tusagkap ajoraluåssusia. aki-
liutigssaK migdlineKarsinåungigpat
kalåtdlit tunissaisa åssigingisitaune-
rat soraerdle. inuit tamarmik åssi-
gingmik akilersugagssaKarput, uvdlu-
mikume niuvertoruseKarfingne asimi-
OKarfingnilo kalåleKatit artorssaKaut
igdlut akilersorniarnerinut.
Peter Davidsen,
K’agssimiut
sitsissujuarsimagame. Kanortoruna a-
vanerssuarme atorneKarsimaneranut
nalerKutikånersumik sanarKingneKa-
rune atorneKarniarile, igkat tugsiar-
tut Kujaniutånik akisuatineKartarsi-
massut, åmalo silarssup perpaluinit
ingmikortitausimasimassut tåukunu-
nga Kanikånersumik atorneKarsinaor-
Kuvdlugit, oKalugfingusimavorme a-
sanartoK unganartordlo.
naggatåtigutdlo OKalugfinguame tå-
ssane sulissussarsimassut palasit ajo-
Kitdlo måna Kalåtdlit-nunåne sumi-
lunit sulissulersimassut, åmalo utor-
Kalinertik pivdlugo suliungnaersima-
ssut tamaisa Kujavdluta inuvdluarKU-
vavut! Peter Jensen, K’anåK.
sunauvfa
aussaK 1960 landsrådip atautsimine-
rane dr. Wambergip kingmit tuloriait
pivdlugit erKartuineKartitdlugo OKau-
serisimassai Avanerssuarmut (Thule-
mut) tungassut OKauseKarfigilårsima-
ssåka angumit tåussumånga narKiu-
serneKarput taima OKauseKarsimångi-
nerartumit. akissumine naitsume ki-
siåne påsinardluartume taimane o-
Kauserisimassamisut erKaissai lands-
rådit atautsimissutåne OKausisa åssi-
lineKarnerånit avdlaunerugåramik
KanoK påsissariaKarnerput. månale a-
kissutit tungavigalugo — utorKatser-
tariaKarpunga taima OKarsimasoralu-
tit erKortoK sarKumersiniaraluarsima-
gavko.
Thulevdle erKåmiuinit tuloriaiaine-
KarsimassoK OKautigissat pivdlugo o-
Kåinarsinauvunga nunaKarfingme a-
tausinarme piniartut mardlugsuit ki-
simik tuloriaiaisimangmata. tåssalo,
KimugtOKatigingnik ardlalingnik tulo-
riaiaissoKamane.
uvangale piniartutdlo måne nuna-
Kartugut Kalåtdlit-nunåta kitåne (A-
vangnåne) Kingmit tuloriaiarneKarta-
lersimanerat arajutsisimångilarput, u-
ngasigkaluaKalutame Kalåtdlit-nu-
navtine atugaussunik arajutsisima-
ssaKarpatdlårneK ajortaravtigo atua-
lårsinaussukavsångorsimagavtame,
åmalo radio tusarsinautitdlugo aut-
dlakåtitaussartut arajutsisimassånge-
Kalugit.
Peter Jensen,
K’ånåK.
åssigingitsumik pineKarnex
imåitoK tigusimavarput:
Venstret inusugtortaisa atautsimi-
neråne Randersime den 8. marts Ka-
låtdlit-nunånut ministere Garn OKalu-
giarpoK. OKalugiarérmat najutut ilåt
aperivoK Kalåtdlit-nunåne Kavdlunåt
kalåtdlitdlo akornåne åssigingisitsine-
KarnersoK — OKarpoK taimåitoKartoK
tusarsimavdlugo — Gamile akivoK
KangaunerussoK taimågdlåt taimåito-
KarsimassoK nalivtinile Kalåtdlit-nu-
nåne taiméingitsoK. soruname nipa-
ngerdlunga akissutå akueråra; nalu-
ngilara sapingisaminik påsitiniarai
kalåtdlit Kavdlunåtdlo akornåne pi-
ssutsit agssuarnartusimångitsut sulilo
agssuarnartunatik åmalo ukiut inger-
dlanerine sule pitsaunerulerumårtut.
måna Kavdlunåt Kalåtdlit-nunåt
pivdlugo angnerussumik iliniarsinau-
lerput peKatigéKalermat, nuna tamå-
kerdlugo peKatigigfik Grønland, ka-
låtdlit Kavdlunåtdlo påseKatigingne-
rulernigssånut ikiusinaussoK — Ka-
låtdlit-nunåninaK pinane åmale måne
Danmarkime. Kavdlunårpagssuit au-
ssamut Kalåtdlit-nunånut sulivfig-
ssarsiugssamårput. ilaisa oKalugtupå-
nga Kalåtdlit-nunåt ilisimalerérdlugo
— isumaKarput apumik igdluvigkiane
najugaKarnerussugut atåtavutdlo pui-
ssimik pissaKarsimavdlutik tikilerå-
ngata sigssamut arpaliutartugut unar-
nerane uneKångitsumik tingugtoriar-
tordluta! — soruname sapingisavnik
navsuiåuniartarsimavåka Kalåtdlit-
nunåne inunerup ingerdlanera uvdlu-
mikut avdlauvdluinartOK.
SimuaraK
igdluinånguit nutaliatdlo
Ausiait avisiåne Hans Larsen ilåti-
gut ima agdlagpoK:
— månåkut igdluliarineKartartut i-
ssikue (pingårtumik avKUSinermut Ka-
nigdlutik tugdleriårsimagångamik)
kussanartaKaut: kisiåne tåssa igdlu-
tårtut, imaKa amerdlanerpåt, tugdlu-
simåginartångitdlat. sok? — uvagume
igdlunit ivssunit Karmalingnit inui-
nait (sanassungitsut) igdluliåinit må-
na mesterit igdluliåinut isersimassu-
gut issivut atoruvtigik åssigingissuseK
angingåtsiartorssuaK takusinauvar-
put. kussanåssuseK kussanåssusiuvoK
Kagdlinarmisinauvdlunilo issikuinar-
misinaussoK. kalåtdlit igdlue ivssunik
Karmalinguit nalungilåka uvdluvtinut
nalerKutingitdluinartut åmalo per-
Kingnartunik OKautigineKarsinåungi-
vigsut. kisiåne tamåkunane suna isu-
gutak takugssagssauva? imalunit ka-
låtdlit piniartut aulisartutdlunit ig-
dluliångue igaisa silardlit ilordlitdlo
akunere kivfiardluagkat iluisigut si-
migssialeriardlugit simigssiaK Kåtigut
pépiarartaligkat Kalipagdluagkatdlo
igdlup igainik kugtunik takuvfiuneK
ajorput. månale KanoK? igdlut kussa-
nardluinartunik issikugdlit pigåine
Kujanardluinartarput, pingårtumik u-
vavtine sananermik påsisimassaKå-
ngitsune sånativdlunit tiguminigsså-
nik sianigissånguaKångitsune, aker-
ssuilo tusariardlugit isumaKarnarsi-
ssardlune isumaK erKordlugo naju-
gagssarsisimavdlune. kisiåne sunauv-
fa taimåingitsoK. gibsonit gibsonitiu-
vok nunavta ukianut nalerKutingit-
sok, erKornerussumigdlunit OKautiga-
lugo: gibsonitip ilagssavia tåssa kiag-
saut olietortoK. taimåitumik påseré-
ravko gibsonit taimaitineKarsinåu-
ngitsoK kisimilo atortugssatut akueri-
neKarsimalersoK suj unersuteKarusug-
kaluarpunga igdluliat kiagsausersu-
gaulerKUVdlugit, tamåna gibsonitimut
nalerKunerungmat. kissarssutit unua-
mut agdlåt ikumatitaraluardlugitdlu-
nit igdlup ilua nigdloriartulårtartit-
dlugo igdlup kigdlinga, pingårtumik
ilissat tunuat, sermerumåinartorssuaK
kiaup åssigiginartup kisime pitsailior-
sinauvå. imågdlåtdlo unuamut agdlåt
kissarssutit isumagissariaerutisagalu-
arput, igdluvme iluane sermeK miki-
galuartordlunit sungiusimånginavtigo
avångusutigissaravtigo.
ardluit
Atuagagdliutine nr. 2, 1961, Kanger-
me niuvertoruseK Olsen agdlagpoK
KGH-p pajugtautainit årdluit encåu-
neKartarnigssånik åmalo årdluit pi-
ssarineKarsimavdlutik tuléuneKartut
tamarmik angatdléme inugtaussunut
akigssarsissutaussalernigssånik aula-
jangersagkap asimioKarfingnut pajug-
tortarneK kinguarsartåsagå imardlo
magdlertitdlugo autdlainiarneKartå-
sagpat usit Kåmiussut agdlåt aseror-
neKarsinaussut.
agdlagardle tåuna påsinerdluineru-
vok. 23. september 1960-ime atorfe-
Karfit kaujatdlaisitame taimågdlåt
agdlagsimavoK årdluit erKåuneKésa-
ssut (tåssa imåipoK årdluit ersitsag-
tineKåsassut), agdlagsimångilardle to-
KuneKåsassut nunamutdlo kalingne-
Kåsassut. tamåna kaujatdlaisitame er-
sserKigsumik agdlagsimavoK erKåussi-
neK taimågdlåt pissugssaungmat a-
ngatdlatip ing er diaorner måne angat-
dlatdlo sangussariaKarane.
åmåtaoK landsrådip atautsimissu-
tainit påsinarpoK tamånåinaK isuma-
gineKartoK. erKåussineK tåuna iluaKU-
taussoK taimåitumik niuvertoruseKar-
fit angatdlavigineKarnerånut akornu-
taunaviångilaK.
akigssarsiagssaK 200 kr. årdlungnik
pissaKarsimavdlutik tulåussissunut
tuniuneKartugssaK nautsorssutigine-
KarpoK tikågugdlingniutit Kamutilig-
dlit kisimik pisinåusagåt angatdlatit
avdlat årdlungnik pissaKarsinaunig-
ssåt ilimanarpiångingmat.
såkutut imarsiortut angatdlataisa å-
ma årdluit erKåutartugssauvait, isu-
magineKångilardle toKukaluarunikig-
dlunit nunamut kaligtåsagait. tåssa-
me erninaK kivigajugtarput.
Ph. Rosendahl.
2