Atuagagdliutit

Ukioqatigiit

Atuagagdliutit - 15.06.1961, Qupperneq 3

Atuagagdliutit - 15.06.1961, Qupperneq 3
Den historiske sandhed om ministerens husarrest Fra grønlandsminister Mikael Gam har vi modtaget følgende til belys- ning af de nærmere omstændigheder i forbindelse med „husarresten" under regeringsdannelsen sidste år: I „Grønlandsposten“s nr. 9 fra 20. april 1961 læser jeg, at jeg gennem de mange år har udøvet min valgret i Grønland. — Ja, og kun i Grønland! Det er i dag, den 30. maj, første gang, jeg skal afgive min stemme her i Danmark — ved folkeafstemningen om 21-års valgretsalderen! Man har i „Grønlandsposten11 anført dette (om min stemmeafgivning i interesse, fordi der næppe kunne nå resultater igennem fra Grønland. Onsdag den 16. november blev jeg om morgenen kl. 9 ringet op af kon- torchef N. O. Christensen, der nu hav- de modtaget de første valgresultater fra Grønland. Under telefonsamtalen spurgte han mig, om jeg kunne blive hjemme ved telefonen hele dagen, da der jo nok stadig ville komme valgtal fra Grønland. Det bekræftede jeg, og vi talte sammen flere gange i løbet af onsdagen, „N. O." og jeg. — Torsdag morgen den 17. november gentog det samme sig kl. 9, og jeg blev stadig ved telefonen! Ud på dagen, ca. kl. 13,30 ringede Kampmann første gang, og han var ude hos mig i vores hus i Sø- borg kl. 15,30. Jeg var stadig i hus- arrest" — men rigtignok ikke sat der af Kampmann, men sådan set af N. O. Christensen! Og af en helt anden grund, end man skød Kampmann i skoene! Overvejelserne — Kampmann med de radikale og jeg med Nikolaj Ro- sing og med mig selv (iblandet tele- foniske samtaler med Kampmann hver 6. time), og fredag formiddag så det nærmest ud til, at jeg ville sige nej til ministertilbudet, men på grund af Kampmanns forhandlinger med de radikale, der trak ud, fik jeg endnu en 5—6 timers respit, og i den tid kla- redes problemerne (som jeg ville have klaret først), så tilfredsstillende, at jeg kl. 13 kunne sige ja — og (NB!) før de radikale havde sagt endeligt ja! — ja, og før jeg var endeligt valgt som folketingsmand! Jeg blev anmodet om at komme ind i statsministeriet straks (kl. 14 var jeg der) og fik da at vide, at mod forvent- ning var forhandlingerne mellem Kampmann og Skytte endnu ikke slut, og jeg kunne jo gå lidt igen eller bare vente i statsministeriet, til nævn- te forhandlinger var tilendebragte. Det skete vist henved kl. 16, og så var min uskyldige og især ganske fri- villige „husarrest" tilende, og begiven- hederne tog en meget voldsom fart den dag og et par dage efter! „Tungen på vægtskålen" var man jo særlig — fra anden side — inter- esseret i, men også på dette delikate punkt gik glansen jo noget af Sankte Gertrud, da det gik op for alle, at det var en meget lille tunge, når det fak- tiske forhold var 88 mod 88 stemmer i folketinget (de 2 grønlandske og den slesvigske undtaget). Jeg har da heller ikke været „tun- gen" een eneste gang endnu — for at fuldstændiggøre dette lille „historiske billede". 30. maj 1961. M. Gam. sok minister Gam Gam i husarrest Game anerKussåungitsoK Grønland) i slutningen af en artikel i det ovennævnte nummer af bladet. Artiklen har til overskrift: „Da Gam var i husarrest" — med undertitlen: »Og bagefter blev gemt i statsministe- flet> indtil man vidste, hvad de radi- kale ville" (!) »Det interessante kulissespil" — ja vist så! Men lad mig da selv lige have lov at udrede gangen i dette „spil" — „af hensyn til fremtidige historikere", som der står i nævnte artikel. Jeg havde — rigtignok — „hus- arrest" — men af en anden grund og Pa en helt anden måde (og ganske fri- villigt!), end man altså har troet! »Spillets" gang var følgende: Tirs- dag den 15. november var valgdag, og kun resultaterne hernede kunne have aJQalarfigtut su- Junertarput tåssa atortugssanik ati- ssagssanlgdlo pit- saunerpånlk aki- kitsunfgdlo tunl- ssivfiglniardlutit. at forsyne Dem med de bedste rekvisiter til AL SPORT Bestil Deres ski- udstyr NU! sisorarnermut atortugssatit måna pi- niarniåkit ten^i,cut Vlglvdluag'kavut arcoif — badminton — bordtennis — saunermut atortut — volleybold — håndbold atortugssaitdlo. Specialiteter Badminton — Bordtennis — fodbold Volleybold - Håndbold — Beklædning og Fodtøj STADION SPORT Østerbrogade 79 — København 0 anerKussåungitsoK Kalåtdlit-nunånut ministerimit Mikael Gamimit imåitOK tigu- simavarput, sujorna nålagkersuissunik pilersitsinialernerme a- nerKUSsingmermik oKauserissaussumut navsuiautitut: Atuagagdliutit nr. 9-me aprilip 20- åne 1961 atuarpara, ukiorpagssuit i- ngerdlaneråne Kalåtdlit-nunåne Ki- nersissarsimassunga. — tåssame Ka- låtdlit-nunåninaK! uvdlume majip 30- åne Danmarkime pernåumik taissi- ssugssauvunga — 21-nik ukiugdlit Ki- nersisinautitaulernigssånik taissisitsi- nigssame! Kinersissarnera normorume tåssane agdlautigissap nålernerane ilångune- KarsimavoK. agdlautigissaK KuleKuta- Karpok: „Gam igdlumit anencussau- jungnaermat", atåtigutdlo agdlagsi- mavdlune: „kingornalo statsministe- reKarfingme torKorneicaratdlardlune radikalit sulinerata påsinekarnigssåta tungånut“(!). ata nangminérdlunga tamana piv- dlugo navsuiauteKariardlanga, ag- dlautigissame taineKarsimassutut „ki- ngorna historiamik agdlautigingnig- tartugssat pivdlugit". ilumoraluarpoK igdlumit aninavér- sårsimagama, isumalionmtigineKarsi- massumitdle avdlauvdluinartumik pi- ssuteKardlunga åma pingitsailineKå- ngitdluinardlunga! „pisimassut" måkuput: mardlungor- neK novemberip 15-iat KinersiviuvoK, uvdlordlo tåuna Danmarkime Kiner- sinerup inernere kisisa soKutiginarti- simavavut, Kalåtdlit-nunanit Kinersi- nerup inernerisa ernlnaK tutsiunigssåt ilimanéngingmat. pingasungornerme novemberip 16- iåne uvdlakut nal. 9 telefonerfigine- Karpunga kontorchef N. O. Christen- senimit, tusardlerneKardlunga Kalåt- dlit-nunåne Kinersinerup inernere su- jugdlit ångusimassut. OKaloKatiging- nivtine tåussuma aperånga uvdloK ta- måt angerdlarsimavdlunga telefone Kimagtaisersinåungineriga, Kalåtdlit- nunanit Kinersinerup inernerinik tu- sardliutoKartuartugssaugunarmat. tai- mailiorsinaussumik unerpunga pinga- sungornermilo uvdlup ilågut ardlale- riardluta OKaloKatigigpugut, tåssa „N. O." uvangalo. sisamångomerme no- vemberip 17-iåne uvdlakut nal. 9 åma taimatut aperendgpånga tåssalo åma telefone Kimagtaisilerpara! uvaliartu- lersoK nal. 13,30 Kampmann sujug- dlermérdlune telefonikut OKalussivoK, igdluvtinutdlo Søborgimitumut ornig- dlunga nal. 15,30. tåssa sule igdlumit anerKUSsåungilanga Kampmannimit taima pineKarnanga N. O. Christen- senimitdle, åmale pissutigitiniagau- ssumit avdlauvdluinartumik pissute- Kardlunga! Kanon pinigssamik aulajanginiarne- rit — Kampmannip radikalinit ataut- siméKateKarnere uvangalo Nikolaj Rosingimik oKaloKateKartarnika (Kampmannip akunerit 6 Kångiukå- ngata uvavnut telefonertarnere ilå- ngutdlugit) — ingerdlåneKarput tat- dlimångorneK novemberip 18-iat ti- kitdlugo (åma Kinersinerup inerneri- nik N. O. Christensen tusardliussa- Kartardlune), tatdlimångornermilo uv- dlup KerKata sujorna ilimanarsisima- galuarpOK ministeringoncuneKarnera akuerisångikiga, Kampmannivdle ra- dikalinik atautsiméKateKarnera pi- ssutigalugo, sule akunerit 5—6 erKar- sardluarnigssamut pivfigssaKalersi- mavunga, tamatumalo nalåne ajor- nartorsiutit (KanoK isanersut påsencå- rumassåka) ima nåmaginartigissumik erssericarigsisimåput, nal. 13 akuer- ssisinaulersimavdlunga, radikalit sule akuerssivdluariångitsut! agdlåme fol- ketingimut Kinigaunera sule ugper- narsineKångitsoK! Kinuviginenarpunga erninardluinaK statsministereKarfingmukarKuvdlu- nga, nak. 14-lo tåssunga apukama tu- sarpara Kampmannip Skyttevdlo a- tautsiméKatigingnerat sule nåmagsi- neKarsimångitsoK, taimaingmat ani- naratdlatsiarsinausimavunga imalunit atautsimineK inersisså statsministere- Karfingme utarKisinausimavdlunga. nal. 16 migssåne atautsimineK nå- magsineKarpoK, taimalo igdlumit a- nerKUSsau j ungnaerni vnik OKautigi- ssaussoK pingitsailissutåungitdluinar- tOK Kångiutdlune, uvdlutdlo mardlug- suit Kångiutut angnertorujugssuarmik pissOKarpoK! f olketingime aula j angissarnigssane aperKutauvdluinalernivnik oKauseri- ssaussoK åma KugssineKakujugsima- gunarpoK påsineKarmat tamatumane aperKUtaunera KanoK angnikitsigi- ssok, nålagkersuissunit partit folke- tingime ilaussortait 88-ungmata, nå- lagkersuissunutdlo isijmaKatåungitsu- nit ilaussortat åma 88-uvdlutik (ka- låtdlit ilaussortat mardluk ilaussor- tardlo slesvigimio ilångunagit). sukumissumigdlo ersserKigsainig- ssaK pivdlugo oKautigisavara sule a- tausiardlungalunit folketingime aula- janginiarnerne taissinivkut apencu- tausimångitsunga! 30. maj 1961 M. Gam organist Jonathan Petersen 80-inik ukioKalerpoK organist Jonathan Petersen 80-inik ukioKalersOK radiokut kalerriuneKåi- narane ilisarisimangnigtaisa ilåinit i- nugtå suliailo erKartorneKartut tusar- nåriaravkit Kuj aniutigssaKardlunga misigigama agdlagamininguanik ma- tuminga nåmagsissaKarnigssavnut ka- j umigsisineKarsimagama ilångussaKa- lårniarpunga, uvnit agdlautigissama perérsut erKaimaj ungnaersimagaluar- pagitdlunit. Jonathan Petersen akugtugaluartu- mik erKaissardlugulo erKartortarsi- massara sok Kutsavigssarigiga matu- muna erssersilårniåsavara. inusugte- rugtulerfivne Juntåt ilisarilersimava- ra taimane ilagit sulissuinut ilaugat- dlarama provste, palasit ajOKerpag- ssuitdlo ilagalugit Kujatåliartarat- dlarmat atautsimérssuariartortunut i- lauvdlune. sujugdlermik Agdluitsume takusimavara. takuinångilara. OKalug- fiup påtagiarssuanik Kardlortautiling- mik påtagtoK tusarnåncårpara provst Fr. Balle nålagiartitsisitdlugo. taima- ne atugaisa ilåt puigungilara tugsiar- titsivdlune atormago „Jisusip ajortig- dlit asavai eKérniarta". organistiu- ssutsine maligdlugo ingerdlassuisa Ka- tituisalo tugdlive sangujorålångualer- sarmagit erinamut nuåneKutaoKissu- mik. ila, tugsiarneK sordlume nuåner- nerussoK. taimane sanileråra Isångua- kasik Agdluitsume mingnernik atuar- titsissoK. nuånerssarnermit tinersåu- tarpugut. ilalume inugtå inuserigsoK, atarxinarpalugtoK alagagssaunane. tamatuma kingorna Agdluitsup på- ta OKalugfiata påtagiångua iluar- saungmago ilagåra ineramiugdlo OKå- tårmago tusarnårdluaKalugo. Juntåt takusimavdlugulo tusarnår- dluartaraluariga kisiéne Juntåp ag- dlagkamigut takusimånginerarpånga; taimåitordle iliniartungungitsiartu- ngale nutinik iliniutigssavnik nagsita- lerpånga. nalunångilaK tusatsiarsima- gå påtalårsinaulerérsimassunga. ta- måna ilaginåingineranut pissutausi- nauvoK. taima nagsitsissarnermigut agdlagkamigutdlo ilitsersuissarnermi- gut Narssame K’aKortumilo iliniartu- nivne agsorssuaK iluaKusersimavånga. påtangnerinarmut ug-r~ernivnut Jun- tåt pissutauvigpoK. tamana pivdlugo agsorssuaK Kutsavigssaråra. „taimungåinaK" ilitsersoraminga å- ma arajutsinavérsårsimagånga nalu- nångilaK, påsiniardlugo nutit agdla- gåinaitdlo nagsiutagkane KanoK ilua- KUtigisimanerivka. alapernåinerminut Hendrik Lund avKutigisimasinauvå, tåussuma åma ilaginagaringingmanga. imaKale åma palase Mathiarsiusima- sinauvoK. Narssame iliniartunivne tåuna Kutdlersaungmat. K’aKortume iliniarnivne 1915-ime i- nerama palasip Jespersenip nalunaer- figånga organist Jonathan Petersenip agdlagai tigusimagine, organistivdlo piumassarigå organistitut Danmarki- mut iliniariartornigssara. palase OKar- poK nangmineK taimailiorsinåungikat- dlardlune Igdlorpait ajoKiunerat Kri- stian Chemnitz nåparsimaKingmat ki- ngoråriartusagavko. avdlatut ajorna- Kingmat taima pissOKarpoK uvavnut uvgornaKissumik. nauk Danmarkime iliniångikaluartunga uvdloK måna ti- kitdlugo Jonathan Petersen Kutsavig- ssariuåinarpara, iliniartitsisimanera pissariaKarfiatigut atorfigssaKartiler- saravko uvavnuinåungitsoK avdlanu- taordle — pingårtumik aftenskolerne inusugtunut atuartitsinivne — iluaKU- taoKissumik. tugsiusiai, erinarssusiai eriniailo pi- gissavut atortagkavutdlo pivdlugit or- ganist Jonathan Petersen 80-inik u- kioKalernerane KUtsavigssaralugo mi- sigissugut Kamånga pissumik pivdlu- arKUvarput. inunguaK tåuna takuinar- dlugo mersernartumik pissuseKara- luaK anersåkutdle sångisoK mikissu- ngitsumik pigssarsiaKarfigisimavar- put. OKarsinauvugut tarnivta noKarti- lisigut umarigsautigssanik pigssarsia- Karfigisimagigput. Kanga inusimassut månalo inusugut Juntåt Kutsavigssa- rårput, åmalo KaKugutaoK inujumår- tut nauk takungnigsimångikaluit u- vavtitutaoK erKaissarumårpåt Kujani- arfigalugo. angut pingårutiligssuaK, a- nersåkut nukigtoK tunissuteKarsima- ssok tugsiusiamigut, erinarssusiami- gut eriniamigutdlo silarssuaKartitdlu- go toKUSsugssåungitsunik atorneKar- tuartugssanigdlo. — taimailivdlune Janathan Petersenip suliarssuarmigut pivdluautigssisimavåtigut. tamåna pivdlugo Kutsavigingårdlugo 80-inik ukioKalernerane KujatåmioKativka sivnerdlugit pivdluarKUvara. Isak Nielsen, Agdluitsup på. (nailisalågauvoK, ane.) Benyt Cheeri-0 til læskedrliLke og oooktaile Cheeri-0 lmerusuersautinut imlgagssanutdlo akdgiuinut atortaruk bedst til bedste venner! ikmgutiginerpaussanut pitsaunersiussissariaKarpoK! i

x

Atuagagdliutit

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.