Atuagagdliutit - 15.06.1961, Blaðsíða 26

MÉRARTAVTINUI^^^^
arferit issitik atortarpait
iluaKuteKarpat avdlanik
Marineland Seaquariumime, Floridamitume, arferit pigineKartut mikissut
ilåt sildinarmititdlune tagpivigsukasiusscnc nalunångilaK aulisagan nerissag-
ssane isåuneKarångat uniungivigdlugo kissarmago.
ilisimatup dr. E. J. Slijperip, Ams-
terdamime iliniarnertut atuarfiåne
arfangniarnermut tungassunik mi-
sigssuivfingme atorfenartup, ag-
dlagå norgemiut arfangniartartut
atuagagssiåne „Norsk Hvalfangst-
Tidende"me agdlarxingneKarsima-
ssok naforKutaralugo una nugti-
gauvoK.
tamavta nalungilarput umiarssuit
nunavtinukartautit imarpikut ikårå-
ngamik avKutiginiagartik KanoK iliv-
dlutik aulajangertaråt. umiarssuar-
pagssultaoK avdlat silarssuarme ta-
marme angalaortut orningniagartik
uniungivigdlugo ingerdlasinaussarma-
ta pissutauvoK senineK uvdlorissat-
dlunit iluanutigalugit sumissusersior-
tarnerat. ukiune kingugdlerne sumi-
ssusersiornermut atortut sordlo ra-
diop maligaussai autdlakåtitsivingnit
aulajangersimassunit ardlalingnit pi-
ssut pejlerdlugit — angatdlåmit su-
merpiaK autdlakåtineKarnere påsini-
ardlugit ajornångitsuararssuarmik su-
missuseK påsineic ajornarungnaerpoK.
taimaingmat umiarssuit nålagaisa a-
jornartorsioratik umiarssup aKugtuisa
pujorsiume najorirutagssait nautsor-
ssueruj ugssuarnåratigdlo aula j anger-
sinaussarpåt.
arferitdle ingerdlaortitdlutik avKU-
tigssartik KanoK ilivdlutik aulaja-
ngertarpåt? sikuiuitsume kujatdlerme
avangnardlermilo aussaunerane sikut
erKåine umassuararpagssuit aulisagå-
rarpagssuitdlo nerissartagkamik na-
jugait ilivdlutik nanissarpait. Kanor-
dlo ilivdlutik kiagtune ukiunerane pi-
arKivfigissartagkatik åma nanissar-
pait. tamåna piaritsornerinåkut pineK
ajorpoK. arferit ingerdlaornermingne
STJERNEN*
ANANAS SQUASH
- m ■fake((/uk UM/h&Mi
avKUtinåtik atuartuartarpait. sordlo
KiporKait nunavigssuit sineriait avar-
Kusungardlugit ingerdlaortarput, Eu-
ropavdle sineriåta sinernerane tunu-
ligtutdle Tuluit-nunåta kimut sineriå
avarKutdlugo ingerdlassardlutik. ta-
matumunga ugpernarsautitut oaauti-
gineKarpoK KiporKamik tunulingmig-
dlunit (blåhval) Hollandip Belgiavdlo
sineriainut ikardlitoKångisåinarnera,
tunugdlitdle ilait finhvalit ilait (blå-
hvalinit mingnerulårtut) ikingnerpå-
mik 45 ukiut ingerdlaneråne sineri-
ssanut tåukuminga tipissarsiméput.
arferit imarpigssuåkorångamik or-
ningniagkamingnut ingerdlatitdlutik
suna najorKutarissarpåt? umiarssuar-
tut pujorsiuteKångitdlat, seKineK uv-
dlorissatdlo åma najorKUtarisinauna-
git.
arferit angalaortarneråne påsinia-
gagssat aulisagkat angalaortarneråne
påsiniagagssatutdle isassut ilimagine-
KarpoK. erKarsautiginariartigo enaluit
kapisigdlitdlunit ukiorpagssuarne a-
ngalaornermingne kuk inungorfigisi-
massartik ungasigdlerujugssuarsima-
galuarunikulunit suvfissugssångor-
dlutigdlo KanoK iliordlutik pinerpoK
kukungivigdlutigdle tikerKigtarpåt?
tamåna aulisagkanik misigssuissut u-
kiune amerdleKissune misigssugarisi-
mavåt — sordlo nalunaeKutsersuim-
kut. påsiniaineK sule iluamik påsissa-
KarfiusimångilaK, ilisimatutdle ang-
nertungikaluanik påsissaKariartuler-
put. aulisagkat påsissaKarfigineKarpa-
ta imaita åma arferit angalaortarne-
rat pivdlugo påsiniarneKartut ajornå-
nginerussumik påsineKarsinauleru-
mårput.
arferit misigssuivfigineKangåtsia-
rérsimangmata ilåtigut påsissaKarto-
KalårérsimavoK. KularutigissariaKå-
ngivigpoK arferit malugissutsimik ar-
dlait atordlugit avKutigssamingnik
aulajangissartut; arferitdle malugissu-
tait KanoK inerisimatiginersut misig-
ssulårKåriartigo.
arferit tamarmik milumassuput, mi-
lumassutut amerdlanerpåtut naimasi-
naunertik iluanutigalugo nerissag-
ssarsiortardlutigdlo sumissutsiming-
nik ingerdlavigssamingnigdlo påsini-
aissarput aulajangissardlutigdlo. auli-
sagkåtaoK naimassaKarsinåuput, téssa
Kingamingne nivgussaK iluaKutigalu-
go naimassaKarsinåuput. — encarsau-
tigeriartigik nunavtine enalugssuar-
niartartut aulisautåinarmik ningitag-
kanigdlunit eKalugssuarnialerånga-
mik „narajagtitsissarnerat" orssunik
neKinigdlunit orssutalingnik tipivig-
sorssuarnik eKalugssuarniarfigssa-
mingnut kivisitsissarnermikut. — tai-
maingmat arferit taimatut naimassa-
Karnermikut påsissagssarsiortarnig-
ssåt ilimagisinauvarput. arferitdle
sorKagdlit angnerit tamangajangmik
kisimik naimassaKalårsinåuput, arfe-
ritdle kigutigdlit, sordlo kigutiligssuit,
årdluarssuit nisatdlo naimasinåungi-
vigput.
milumassut inugtutdle orKamingne
nerissamik susungningnerénut malu-
gissuteKarput. arferit taimatut malu-
gissuteKarnigssåt ilimanaraluarpoK.
arferitdle sorKagdlit taimatut malugi-
ssutait nunguvigsimånguatsiarput, ar-
feritdlo kigutigdlit malugissutait a-
torneK ajornarsisimagaluardlutik sule
pigineKartut påsineKarsimavdlutik.
sianiut arferit nerissamik susungning-
nerånut malugissutigissartagåt åma
sungitdluinartuvoK. tamåna tuping-
nångilaK. arferit Kåsugtuput nerissag-
ssamik KanoK itunera misigssorKår-
nagit pikusoKalutik nerissartut. Kå-
sugtut nunamiutat åma taimåiput.
tåuko pissamingnik nerilerångamik
igdlingnarnersiungivigdlugit nerissar-
put, naussortortut kisimik toKunartor-
talingnik nerinigssamingnut ånilånga-
tigssaKarmata Kåsugtutdle toKunar-
tortalingnik nerissagssaKångingajag-
dlutik. ilimanarpordle arferit imap
KanoK tarajoKartiginera erKorKigsår-
dlugo påsisinaussaråt.
arferit angalaornermingne avKutig-
ssamingnik aulajangissarneréne nai-
masinaunerat nerissamigdlunit su-
sungningnerinut malugissutimingnik
atortoKartarnerat påsisitsisinåungit-
dlat. takungnigsinauneråtaOK isumav-
dlutigssåungingajagpoK. issit silåinar-
me takungnigdluarsinaugaluit imap
iluane iluamik takungnissutigineK a-
jornartaKaut. imånitdlune åpariar-
tortitdlune Kaumanerup migdliartor-
tarnera malungnartaKaoK, sordlo Hol-
landip Belgiavdlo sineriåta avatåne
isigkanik 115-inik ititigissumut Kau-
marngup 1 pct-inå ångutarpoK imanilo
tamane isigkatut 1755-itut ititigissu-
mit itinerussumut tårtuinavigssuvdlu-
ne. ikétume agdlåt umassut sutdlunit
isigkat 56-inait ungasigtigissumut ta-
kungnigsinausorineKarput. taimaing-
mat arferup angisup sarpinilunit ta-
kuneK sapisavå. taimaingmat arferit
taima issikitsiginerat tupigusutigine-
KarsinåungilaK. taimåikaluartoK arfe-
rit issitik imap iluane silåinarmilo ta-
kungnissutigisinaugunarpait. imap i-
luanititdlune tagpitdliornartuvOK i-
ssaruaKardlune aitsåt iluamik takung-
nigsinaussariaKardlune. arferit Kåra-
jugtunik issaruaKartuartutut iput i-
ssaisa igalårtaussait milumassunit nu-
namiutanit Kårajungnerujugssuvdlu-
tik. arfeK silåinarme tagpitdlissarpoK,
puisimatitdlunilo iluamik takungnig-
sinåusagune issime igalaussartå av-
dlångorartisinaussariaKardlugo.
USA-me imarnerssaliarujugssuarne
arferit mikissut umassutigineKarput
inungnit issigingnårneKarsinauvdlutik
arferitdlo KanoK iliuseKartarnersut
tåukunane åma ilisimatunit misig-
ssorneKarsinauvdlutik arferit taima-
tut imarnerssaliarujugssuarne pigi-
neKalerångamik agsut nujuitdlissarsi-
måput agdlåt åssigingitsorpagssuarnik
iliuseKartinigssåinut iliniartineKarsi-
nauvdlutik. arferit mikissut ilåt auli-
sagkanik silåinarme nerdlersorneKar-
titdlune kissagssaminik uniujuitsung-
mat, sujanertineKarsinaungmat, sor-
Kartagssamik silåinarme nivingassu-
mik putorKussisinaungmat arssamig-
dlo pinguarsinaungmat siléinarmitit-
dlune takungnigdluarsinaunera Kula-
rutigissariaKångilaK. arferit ilaisa i-
ngerdlaKatigissatik sunersut åma på-
sisinaussarpait. Californiame tasi-
ngortaussaliarujugssuarme arferit mi-
kissut ilåta puisimatitdlune KanoK
tagpigtiginera takusimångikåine arfe-
rit åssigingitsut nipiliornere najorKU-
taralugit arfeKataisa ilisarissarait ili-
manåsagaluarpoK. Californiame arfe-
rit nujuitdlisagkat inånitut ilait miki-
ssut arKariardlutik inimik nanrane
ujarårKat kériardlugit issigingnårtu-
nut „mitdlutigissarsimavait“ „Kiser-
dlutik". arferit mikinerit ilåta palase
katugdlit romalerissut palasiat pala-
situt atissaKardlune inimik erKånut
pigångat såkortunåvigdlune „mitdlu-
lertarsimavå". arferup palasimut a-
kerdliunertut itumik takutitsissarnera
iluamik påsineKarsimångikaluarpoK
erssersitsivdlunile puisimatitdlune
tagpigsuneranik. ilåne pasitsåuneKar-
tarsimavortaoK arferit angisut pui-
simatitdlutik Kinertartut. årdluarssuit
imap iluane nerisineKartarnerine på-
sineKarsimavortaoK nerissagssaming-
nik kisinermingne issitik atortarait.
Kulåne erKartorneKartut maligdlu-
git arferit issitik Kanigtulnarmut ta-
kungnissutigissarpait ungasigsumitu-
nutdle iluaKutigingåsanagit. arferit
sianiutait ineritdluarsimaKaut, pi-
ngårtumik Karasaisa ilåine sianiutait
ineritdluarsimassorujugssussardlutik.
umåssuseKartut sutdlunit amimikut
Kanordlunit mikitigissumik agtorne-
Karångamik malugssartartut påsine-
KarsimavoK timitik aulatitarmatigik
uisorersartardlutigdlunit. årdluarssuit
umassutigineKartut arfeKatimingnit
avdlanit agtualårneKarnigssartik nuå-
narissarsimaKåt. arferit suvdlulingnit
imermik såkortumik serKigtartinig-
ssartik nuånarisimaKåt amermigdlo
sumutdlunit tagiunigsså nuånarissa-
Kalugo. ajoraluartumik sule ersser-
Kigsumik påsineKarsimångilaK arferit
imap iluane sarfartitsinerit sajualår-
titsineritdlo amermikut malugisinau-
nerait taimalo påsissagssarsiorner-
mingnut iluaKutigissarnerait ilisima-
neKarane. taimaitdluarsinauvordle, i-
maKame taimaingmat siggungmik er-
Kåine taimarssuaK amerdlatigissunik
sianiuteKartut.
(nangitagssa k)
arferit mingnerpåt ilåt „sorKartaussamik“ putorKutårissoK — Marineland
Seaquariumime, Californiame.
ALT I JULETRÆSPYNT
OG DEKORATION S ARTIKLER
orpiup pinersautigssai såt-
di unit pinersautigssatdlo avdlat
amerdlasungordlugit aitsåt pine-
Karsinåuput. saniatigut piniartu-
nut niorKuteKameK ajorpugut,
taimågdlåt tamåkuninga nior-
KuteKartartunut.
G. Ahrenkiel
Hvidovrevej 74,
Valby.
FERD’NAND
Hurtig udrykning
tunuartitauga-
suarneK
(S)