Atuagagdliutit - 15.06.1961, Blaðsíða 4

Højskole anersåkut xtulerinerniit ersseririgdluångitsumit alia-
naitsorsiorniåinardlunilo OKaloKatigingnermit avdlauneruvoK
pingårneruvdlunilo
agdlagtoK palase Mads Lidegaard
Sisimiut avisiåne „PaortoK“me 19.
april amutsivingme sujulerssuissoK
Orla Christensen agdlagaKarsimavoK
sujunersutigalugo Sisimiune højsko-
legssamut atugagssat 2 miil. kr. ili-
niartunut igdlugssamut atuarfingnut-
dlo suliagssanik ingmikut iliniarfiu-
ssunut atortariaKaraluartut — una tu-
ngavigalugo suliagssanut tungassuti-
gut iliniarnigssaK pissariaKarneru-
jugssungmat højskolelo uvatsérat-
dlarneKarsinauvdlune tunissagssior-
nermut tungassut suliagssatigutdlo i-
liniartitaunerup åndngneKarnigssaisa
tungånut. åmåtaoK skoleinspektør
Hans Ebbesenip ukion kingugdleK
Atuagagdliutine agdlagkamigut sila-
tukut kigsautiginartisimavå højskolep
pingårtumik suliagssanut tungassuti-
gut ingerdlatsinigsså måna tungavi-
galugo højskolemik encarsaut inuit
sule pigiliutivigsimagunångingmå-
ssuk, atuarfiuvdlo sujunertå pivdlugo
navsuiaut ersserKigsoK maKaissinarti-
på.
isumanik tamatumunga tungassu-
nik ukiune kingugdlerne sarKumine-
rit tåssatuåungitdlat agdlagarissat
tåuko mardluk kisimik. taimåitumik
højskolep bestyrelseanut sujuligtai-
ssunera pivdlugo navsuiainiaraluå-
saunga påsinarsarniardlugo atuarfik
pivdlugo Kanon eritarsauteKartugut.
sujugdlermik taineKartariaKarpoK
OKatdlineK taima itoK højskolep oKa-
lugtuarissaunerane nutåjungingmat.
ukiut 100 sivnigdlit matuma sujorna-
gut Danmarkime højskolet autdlar-
tingmata Kavsérpagssuarnit såkortu-
mik piumassaKartoKartarsimavoK su-
liagssanut iliniarfingorterKuvdlugit —
tåssa nunalerinermut atuarfingortit-
dlugit — tungavigssat mana måne
Kalåtdlit-nunåne erKartorneKartut tu-
ngavigalugit. tamåna pivdlugo ag-
ssortuneK kinguårit atautsit inunerat
tamåt sivisussuseKardlune ingerdla-
juarpoK måssa højskolet sume tamå-
ne napartiterneKartut sulilerdlutig-
dlo. ukiut ingerdlanerisa påsitipåt
højskolet ilumortumik ingerdlatsissut.
uvdlumikut kialunit pissutsinik ilisi-
mangnigtup miserratigisinåungilå
danskit nunalerinerata Kanganisarpa-
lugtumit sulivfigssuit atordlugit tuni-
ssagssiornermut suj uariarsimangårtu-
mut folkehøjskolep pingåruteKardlu-
inarsimåssusia. højskolep akerdliler-
suissuisa nunalerinermut atuarfit
nangmingneK isumartik maligdlugo
pissariaKartutuausorissatik nåparti-
pait, tåukulo iluanutauvdluarput pi-
ngitsorneKarsinausimanatigdlo. atuar-
fit tåuko mardluk ingmingnut nåmar-
Kusersuput inerikiartortitseKatigig-
dlutigdlo. måssalo danskit tamatuma
tungåtigut inatsisiliait naussorigsai-
ssunit Kagdlikorsiuinarnerussutigut i-
sumanartunit sulissartunitdlo sule
Kagdlikorsiornerussunit pilersineKar-
simagaluartut uvdlumikut højskole i-
ma ajungisårfigitigalugulo akuerssår-
tigåt avdlanit tamanit angnerussumik
takutitdlugo højskole anersåkut itu-
lerinermit ersserKigdluångitsumit ali-
anaitsorsiorniåinardlunilo OKaloKati-
gingnermit avdlauneruvdlunilo pi-
ngårnerussoK.
højskolep isumavia
højskolep suna anguniagarå? suna
isumavigå?
isumaKarpoK ilisimassaKarnerit su-
liagssanigdlo iliniartitauneK tamar-
mik atorfigssaKartut pisinaussatdle
tåuko isumamingnik ingerdlåinarsi-
nåungitsut. iluaKUtigisagåine pi-
umåssuseKartariaKarpoK. piuméssu-
seK — iliniagkat sumut atorneKarnig-
ssåinik ersserKigsumik påsingningneK
— atorneKarnigssåinut tungaviusaoK.
iluaKUtåungilaK inuit ilisimassarpag-
ssuaKalersikaluaråine iliniartitdluar-
dlugitdlo sulivfiliordlunilo amerdla-
sunik akisunik inuit nalugpåssuk Ka-
noK atorneKåsassut atomeKarnigssåi-
nutdlo piumåssuseKångigpata.
isumaKarpoK inuit taimaiginaralu-
ardlutik — niuvertoruseKarférKane a-
simioKarférKanilo — åma iliniartitau-
simanatik sujumukarnigssamut ili-
manautilerujugssuit inuiaKatigingnik
inussutigssarsiutinigdlo ineriartortit-
-ngeuimd Mouguiuigueu — inssnauisis
nik Kanordlo iliornigssartik påsiguni-
ko. danskit naussorigsaissut sungua-
migdlunit ikiorserneKaratik sulivfig-
ssuaKarfigssuit, sordlo imulerivfit il.
il. pilersisimavait, tåuko iliniartitau-
simångitdlat suliagssanutdlo tunga-
ssutigut ilisimassaitardluaratik. kisiå-
ne piumåssuseKarput, ikiukumatuv-
dlutik sapiserusugdlutigdlo — nåla-
gauvfingmit sulivfiliuneKångitdlat —
nangmingneK sulivfiliorput piumå-
ssuseKaramik.
Danmarkimit maligagssaxt
uvdlumikut ineriartorneK taimåitOK
takusinauvarput Indiap, Philippinerit,
Israelip, Ghanap Nigeriavdlo igdlo-
Karférarpagssuine. nunat tåuko suju-
mukarumåput — atortorisinaussatig-
dle avatimingnit pissut angnikening-
mata nangmingninangajak ingerdlat-
siniartariaKarput. ajornartorsiutitdlo
KångerniarneKarput igdloKarfinguar-
miut eKérsarniardlugit nunap nang-
mineK iluaKUtigssartai atorniarKUV-
dlugit inuiaKatigissuseK inussutig-
ssarsiutitdlo ilumingnit pitsauneru-
ssumik ineriartorsinaorKUvdlugit. na-
lautsornerinåungilaK nunat tåuko må-
nåkorpiaK danskit maligdlugit høj-
skoleliortitermata ineriartornerme ta-
matumane såkugssauvdluarnerpau-
ssutut. atuarfingne taimåitune inusug-
tut igdloKarférarmiut sujunigssamut
piginångorsarneKarput, ajornartorsiu-
tinik sulinigssamut piumåssuseKaler-
sineKardlutik tungavigssaussumigdlo
ilisimassaKalersineKardlutik KanoK i-
liornigssamingnik. inusugtutdlo tåuko
igdlOKarfinguamingnut utertarput —
suliagssanik iliniarsimassutut iliniar-
tineKarsimanatik, kisiåne piorsainer-
me sujulerssuissuvdlutik avKutigssi-
uissuvdlutigdlo.
inussutigssarsiutinik piorsaerKår-
dlune aitsåt kingornatigut højskole a-
nersåkulerinermut tungassuinaussug-
ssatut issiginenardlune inigssiniarne-
Kåsagpat tåssa OKartariaKarpoK høj-
skole inigssineKartartoK — Danmark-
ime silarssuarmilo — inussutigssarsi-
utinik piorsaineK sujorKUtdlugo inu-
ssutigssarsiornermut tungavigssaung-
mat pingårtorujugssuaK. isumana-
tauvdluinarpunga Kalåtdlit-nunåne
inussutigssarsiorneK aningaussarsior-
nerdlo piorsartariaKartut — isuma-
Karpungale ineriartorneK tamåna pit-
saunerussumik ingerdlåneKarsinau-
ssok aitsåt højskoleKalersitsinikut.
Kalåtdlit-nunåne pisxnaussagssat
Kalåtdlit-nunåne iluagtisimagalu-
arpugut suliagssat sanaortugagssat i-
larparujugssue nålagauvfingmit suli-
arineKartarmata. tamatumale imaigi-
nalersingilå inuit suliagssanik iliniar-
tineKåinåsassut tunissagssiornermut-
dlo peKataulerdlutik. inuiaKatigit må-
na ineriartortineKartut tåssåusagpata
kalåtdlit nangmingneK nangmineri-
»sagssåt — ineriartortineKåsagpatalo
kalåtdlinut nalerKutungordlutik — i-
nuitdlo amerdliartornerånut nunavdlo
anånaussup nangmineK ineriartorne-
ranut malingnainiarniåsagpata — tau-
va kalåtdlit nangmingneK tamatuma-
ne nuliussariaKarput ingerdlatitsissut
sutigutdlo tamatigut pilersitsisstisav-
dlutik — månåkornit avdlauneruv-
dluinartumik. tamatumanile påsine-
KardluartariaKarput sut pissugssau-
ssut sunalo pivdlugo pissugssaussut i-
nuitdlo atausiåkåt KanoK iliusassut —
åma suliagssanik sungiusarsimångi-
kaluartut. aitsåt taimailigpat pisinau-
ssat tamarmik atorneKarsinåusåput.
taineKarsinauvortaoK silarssup ilainit
nunanit avdlanit misiligtagkat takuti-
kåt igdloKarfinguarmiut pitsut kingu-
arsimassutdlo eKérsagauvdlutigdlo
nangmingneK sulinialerångamik Ka-
noK angussaKardluarsinautigisima-
ssut. sorme taimatut måne pissoKar-
sinåusångila?
tamåkule nutaussut tamaisa OKa-
lugtussissutigissariaKarput, aningau-
ssat atornigssaitdlo, inuiaKatigissutsi-
mut pingitsorane iliusigssat, inuiaKa-
tigitdlo ingerdlassausiat tamåt. inuit
påsissariaKarpait ajornartorsiutit Ka-
uok ilungersunartigissut, sordlo inu-
ngortartut amerdlåssuserujugssuat,
ukiut nutåt ilerKorigsårnigssap tu-
ngåtigut aseroriartortitsinerat akior-
niartariaKarpoK, Kavdlunåt OKausinik
iliniartitsineKåsaoK. tamåkunungalo
tamanut autdlåviusaoK kalåtdlit inui-
aKatigissutsikut pissusiat — tåssa su-
le ilåtigut piniartussusermisaoK —
påsivdluarneKåsavdlune kulturitorKap
pissusé asiginagagssåungitsup nutåt-
dle ineriartortineKåsagpata tungavi-
galugit atortariaKartut.
højskole taineKarsimavoK inuneK
pivdlugo atuarfingmik — inugtut i-
nuneK pivdlugo — inuiaKatigingnilo
inugtaoKataussutut inuneK pivdlugo.
tamånalo tåssåungilaK atuarfingme i-
liniarsimassat puioncajatat erKaer-
KingniarneKarnerat kisime.
åmåtaoK iliniagagssat
sulinerxnut tungassut
imaKa pitsåusaoK matumuna ersser-
Kigsumik OKautigigåine OKauserine-
Kartutigut soruname sungitsutiniar-
neKångitsoK Kalåtdlit-nunåne suliag-
ssanut tungassutigut iliniartitaunig-
ssap pingåruteKåssusia — pingårtine-
KarpoK. inuit. iliniartitaussariaKarne-
rånut isumaKatauvdluinarpunga —
narrujuminåinarporme tamatuma tu-
ngåtigut måna tikitdlugo suliniarne-
Kångipatdlårsimangmat. igdloKarfit
tamarmik teknisk skoleKartariaKara-
luarput — imalunit igdloKarfingne
Kavsigsunguane angnertorssuarnik
agdlåt peicartariaKaraluardlune! høj-
skolevdlo atulerneratigut tamåna pi-
ssariaKånginerulernaviéngilaK. ag-
dlåme højskolep inusugtut taima ili-
niartitaunigssamut ilåne kajumigsiti-
tåsavai. åmame højskolep — danskit
højskolerissaisa iliorneråtut — atuar-
titsissutit suliagssanut tungassut uv-
dlormut atuartitsinigssamik pilersså-
rusiame ilångutugssåusavai, anguti-
nut aulisarneK amanutdlo igdlume
sulineK il. il. iliniartunilo ilungersor-
tumik kåmagtortugssauvai ilisimassa-
Karnigssamut tungaviliussatik ineri-
artorterKUvdlugit.
Kalåtdlit-nunåne atugagssanut
ilångautåungitdlat
isumale kukussuvoK isumaKartoKå-
sagpat højskolep pilersineKarnerati-
gut atuarfit suliagssanik iliniartitsi-
viussut ikingnerussariaKåsassut — i-
sumaKartoKåsagpatdlo ardlåinåt pi-
ssariaKåsassoK.
sujugdlermik kalåtdlit ukioKatigit
uvdlumikut 1000 sivnersimassarpait.
tåukunånga 100-t kisimik — amerdla-
nerpåmik 150-it mérKat atuarfiat Ki-
måkångamiko atuarfingnut avdlanut
pissarput. tauvalo ukiut tamaisa
8—900-t sivnerutarput. atuarfingnilo
suliagssanut iliniarfiussune imaKa ag-
dlåt ukiut sisamat iliniartussarsinåu-
put. atuarfigparujugssuit sanassaria-
Késåput mérKat tåuko tamarmik inig-
ssaKartineKésagpata — tatdlimanik
aulisartunut atuarfilioraluaråine åma-
lo taima amerdlatigissunik tekniki-
mut tungassutigut åmalo nunap av-
gornere tamaisa højskoletårtitdlugit
sule sivnerutoKåsaoK.
åipagssånik aningaussat højskole-
mut atugagssat tåssåungitdlat Kalåt-
dlit-nunåne sujunertanut avdlanut a-
tugagssaugaluit. højskole inuinait pi-
gissaråt taimaisivdlunilo nangmineK
V2 millioningajangnik aningaussag-
ssarsisimavdlune. højskole pivdlugo
inatsisit maligdlugit tamatumuna nå-
lagauvfik pissarnermisut tapissute-
KarsinautitauvOK aningaussat atugag-
ssat sivnere tamåkingajagdlugit a-
merdlåssusilingnik — aningaussat
Kalåtdlit-nunånut atugagssiåungitsut,
kisiåne aningaussat pissarneK malig-
dlugo højskolenut akuerssissutaussar-
tut. pissutsit ingmikut itut akitdlo av-
dlångorarneratigut akitsutit kingug-
dlit pissutigalugit tapissutigssat ing-
mikut itut pissariaKalersimåput, kisi-
åne aningaussat tåuko 2 miil. kr. té-
ssåungitdlat Kalåtdlit-nunåne suju-
nertanut avdlanut atugagssaugaluit.
sujunertarineKartOK unauvoK inuinait
nangmingneK aningaussat Kalåtdlit-
nunånut akuerssissutaussartut saner-
Kutdlugit Kalåtdlit-nunåt atautsimik
atuarfigtårtiniaråt. aningaussat tåuko
ukiut 8 matuma sujornatigut Kalåt-
dlit-nunåne Danmarkimilo katerssor-
neKartut højskolegssamut katerssor-
neKarput, taimaingmatdlo måna OKar-
toKartariaKångilaK aningaussat atuar-
fingmut suliagssanik iliniartitsivigssa-
mut atorneKartariaKaraluartut.
pissar iaKartincKarpoK
kisalo nalunaerutigineKarsinauvoK
atuarfik 20-nik iliniartoKartugssatut
ilusilerdlugo sanaussugssaugaluartoK,
ajornartorsiuteKaranile 30-t tåukulu-
nit sivnerdlugit atuarfingme najuga-
Karsinåuput; taimatutdlo amerdlatigi-
ssut iliniartujumésagpata tiguneKaru-
mårput.
Ebbesenip højskole pivdlugo erKar-
séumut inuit påsingnigdluarsimagu-
nånginerånik årdlerisungnera pivdlu-
go ilumorneraratdlarsinauvara høj-
skolemik erKarsaut pilersimångitsoic
inuit angnertumik soKutigingnigdlu-
tik takutitsineratigut. tamånale isu-
maga maligdlugo pingårnerungilaK a-
tuarfiup pissariaKartineKarneranit ili-
niartitsinigssånitdlo. Kalåtdlit-nunå-
ne asimioKarfingmiunut tatdlimariar-
dluta uvdlunik ardlalingnik sivisussu-
siilingnik højskolemisut kursuseKar-
titsisinardluta atuartitseKatika uva-
ngalo OKarsinauvugut ilumut taimåi-
tumik pissariaKartitsineKartoK — ag-
dlåt pissariaKartitsineKartorujug-
ssuaK. atuarfik inerpat pissariaKartit-
sineK tamåna sukutdlunit erssersine-
KarumårpoK ornigarneKarneratigut.
Blomster siger det bedre end ord ...
Vælg Deres egen
blomsterhandler
når De vil sende en duftende
hilsen hjem — Kun Gave-Radio
tilbyder Dem denne service!
Kun GAVE-RADIO samarbejder med
Danmarks 1.300 førende blomsterhandlere
via • Blomsterringen - Sig det med Blom-
ster«. Foretrækker De en bestemt blom-
sterhandler, kan De derfor finde ham i
medlemsfortegnelsen hos telegrafisten I
GAVE-RADIO sikrer Dem altid hurtig
og sikker ekspedition. Uanset om De el-
ler vi vælger blomsterhandleren, garan-
terer vi Dem omhyggelig levering af
friske og smukt arrangerede blomster,
som havde De selv besøgt forretningen!
GAVE-RADIO
I »omarbejde med Blom»t«nring«a
Sig det med Blomster!
uvdlut tamaisa kigutitit Macs a-
tordlugo børstertarniåkit. Macs sa-
UssarpoK.. inQmarigsiatdlagtitsi-
ssardlune.. kigutitdlo KaKortitltar-
dlugit. mamaKaoK uvdlOK nåvdlu-
go suniusimassardlune.
tænder
hvide
Hans Ebbesen erKortumik oKarpoK
måna tikitdlugo højskole angnertumik
inungnit tapersersorneKarsiméngit-
sok. taiméitordle taineKartariaKarpoK
aningaussat tungaviliussagssat sujug-
dlit 15.000 kr. Kalåtdlit-nunåne kater-
ssorneKarsimangmata, landsrådetdlo
Kalåtdlit-nunåta aningaussautainik
tigumingnigtut mardloriardlutik ang-
nertumik aningaussanik tuniussaKar-
siméput månamit okartOKarsinauler-
sitdlugo atuarfik tåuna atuarfingnit
måna tikitdlugo Kalåtdlit-nunånitu-
nit tamanit kalåtdlinit pigineKarneru-
ssok. soruname pingåruteKardluinar-
tuvoK atuarfiup igdloKarfingne taper-
sersorteKarnigsså, månalo autdlarti-
nigsså Kanigdlingmat tamåna sule pi-
ssariaKa'rnerulerpoK. iluarsartutigssa-
nigdlo suliagssaKåsaKaoK; naugdlo ig-
dlutagssat atuartutdlo nerrivigssait
autdlarKautånitdle pigineKarlsagalu-
artut uvdluinarne sulinermut atuar-
fiuvdlo issikorigsårnigssånut iluaKU-
tausinaussorpagssuit atuarfiup taima
itup amigautigisavai sordlo: påtagi-
ssat noKartigdlit, filmertitsissutit, a-
tuagkat, erKumitsuliat kussanarsau-
titdlo, åssilissanut Kåumartitsissut,
båndoptagere, radio avdlarpagssuit-
dlo.
i ilisimajumassat bestyrelsemit pine-
Karsinéuput. neriugpunga taimaisiv-
Idlunga atuarfiup sujunertå erssentig-
Isisisimavdlugo — kigsautigineKarpa-
talo avdlanik navsuiauteKarnigssamut
piarérsimavunga.
4
Mads Lidegaard.