Atuagagdliutit - 15.06.1961, Blaðsíða 7

put. ilånile efterskole Kulautinardlu-
go realskolemut pissonartarpoK, ta-
månale KanutigorpoK. efterskolemut
pissarput erKåmioKarfingnitaoK av-
dlanit pissut, eritåmioKarfit ilaging-
matigik Sisimiut Manitsordlo. K’anor-
tume Ausiangnilo efterskolet Kujatå-
ne Avangnånilo iliniartugssanik ti-
goi’Kaissarput. efterskole ukiut mar-
dluk atuarfiussarpoK, iliniartutdle
Kavsialuit efterskolerne ukioK atausi-
naK atuariardlutik 1. realimut pissar-
put.
realskolerne iliniartut Kalåtdlit-nu-
nanit tamaimit pissuput. atuarfik u-
kiune sisamane atuarfiussarpoK dan-
skit realskoleénut pårdlåutumik, dan-
skit realskoleat atuarfik pivdlugo i-
natsisitoritat maligdlugit mellemsko-
lerne ukiut sisamaussugssaungmata
realklasse ilångutdlugo. angussagssat
åssigigput, Danmarkimut nalendut-
dlugo ukiumik atautsimik sivikineru-
ssumik angussagssarititaussut angu-
neKarsinaussarnerånut pissutauner-
pauvoic iliniartut månitut Kavdlunåt-
nunåne iliniartunit ukiunik mar-
dlugsungnik utoricaunerussarmata.
danskit oitausc Danmarkime
diniarncKar taler put
— realskolerne Kavdlunåtut pisinau-
ssut KanoK ipat?
— iliniartut Kavdlunåtut påsivdlu-
artarput, ukiune sujugdlerne mar-
dlugsungne Kavdlunåtut oKalungniar-
neK aj ornakusortilårtarunaraluarpåt,
tamånale iluaKuserneKartarpoK 2. real
Kåumatit pingasut Danmarkimut a-
ugalatineKartarmat. sujugdlermik
bus-imik angalaorKåratdlartarput a-
tuarfigitigalugulo tangmårsimavfing-
ruut ama pisinauvdlutik. nalencutu-
ugorsagautsiarérångamik Kavdlunå-
nut ilaKutaringnut pisineKartarput,
Kavdlunåt ilaKutarit ardlaligpagssuit
tamatuma tungåtigut ajungisårtigi-
ssarsimavavut. kisalo naggatågut
Kåumat atauseK danskit atuarfinltar-
Put. soruname iliniartut sumut ta-
maunga avigsårtortineKartarput uv-
dlut tamaisa ingmingnut takussarsi-
naunatik. tamatumunga atatitdlugo
mérKat 25-t 6. åma 7. b-mit pissut
Danmarkiliartiniardlugit misiliniar-
toKarmat danskit atuarfine atuartine-
Kartugssat måne Nungme realskole-
Paut pinigssånut piarérsautitut itumik.
25 pct seminarisme nangitarput
kisalo seminariame ukiut pingasut
atuarfiussume iliniartut iliniartitsi-
ssugssatut, imalunit ingmikut ilinia-
gaKartut, ajoKigssatut iliniartineKar-
tarput. realskolemit Nungmitumit so-
raerumérsimassut kisimik tåssane ili-
niartussarput taimaingmat atuaKati-
git amerdlasorssusinaunatik. klassene
tamane 5—6 iliniartugajugput. una
tungavigalugo issigalugit tåssa 4. real-
imiut 25 pct.-erigait iliniartut amer-
dlåssusé ajoringeKåvut.
ukiut sujugdlit mardluk Nungme a-
tuartarput, ukiutdle pingajuat atuar-
titsinermik sungiusarfigssaråt — ili-
niartitsissut Kavdlunåt danskit atuar-
fine igdlOKarfingne mingnerussune
Kåumatinut sungiusarnermut atorta-
gåinut migssiliutumik.
seminariame atuartitsissutigineKar-
tarput atuartitsinermik iliniarneK, ili-
simassagssat tarnip pissusinut tunga-
ssut, atuartitsissutit ugperissarsior-
nermut tungassut, inuiaKatigit årKig-
ssussaunerånut tungassut, inup pi-
ngortitamut pissusia kalåtdlitdlo kul-
turiånut tungassut nunat kitdliussut
kulturiånut.
perningnermut kuisinermutdlo
agdlagartat nagsartariauarput
— kikut Kalåtdlit-nunåta realsko-
letuåne seminariatuånilo iliniartusi-
nåupat sutdlo piumassarineKarpat?
— åssersuteKariarta. nukagpiaraK
Upernavingme mérKat atuarfiåne u-
kiut 7 atuarsimavoK atuancigkusug-
kaluardlunilo. sule angajorKåKarpoK
Kitornamik atuarKingnigssånut aker-
dlilersuissunik, tamånale KaKutigor-
neruleralugtuinarpoK. nukagpiaraK i-
liniartungornigssaminut misiligtisaoK
misiligutit sinerissamut tamarmut å-
ssigingmik atortut atordlugit, misilig-
tineratalo inernera Ausiangne efter-
skolemut nagsiuneKåsaoK. tamatuma-
ne ajussårnartoKarpoK tåssa eftersko-
lerne iliniartungorniat agfaisa mig-
ssait taimågdlåt tiguneKarsinaussar-
mata.
— iméipa sivnerutut efterskolerne
atuarnigssamut pisinauvdluaraluar-
tut?
— åp, ilarpagssue!
iliniartOK åssersutigissarput tåssa
efterskolerne atuartugssångortineKar-
poK Ausiangnutdlo ingerdlanera atu-
arfiup akilerdlugo nakorsamit agdla-
gartaK kuisinermutdlo agdlagartaK
nagsataralugit tåukualo saniatigut a-
tissat atugkane sivningårdlugit nagsa-
taKarane. nerissaminut ineKarnermi-
nutdlo akilineK ajorpoK åmalo atuar-
titaunera atuagailo akeKaratik. åma
atissagssatigut ikiorneKarsinauvoK,
sap. akuneranutdlo kaussarfingmiug-
ssaminik 1,50 kr.-mik pissarpoK. tåssa
imåipoK nukagpiaraK efterskolemut
piniariarpat angajorKaisa aningau-
ssartutigiungnåisavåt. tamatumunga
tungatitdlugo maKaissinartugssaK tå-
ssatuauvoK ilaKutarit nukagpiaraK
DftA/MffRK
Kalåtdlit-nunune atuartitsineK Danmarkime
“tuartitstnermut naleruiutdlugo påsiumi-
narsardlugo titartarneKarsimassoK. tupåt-
“‘autigssaunerussoK tåssa kalåtdllt atuartut
^arfingme inerångamtk danskinit atuar-
«ntt ukiunit mardlungnit sisamat tiklt-
a-tugu angajugdliussarmata. tamatumunga
mssutaunerpaussoK tåssa iliniartut mar-
OKauseKardlutik iliniartitaunerat,
,r}ut Wugugdlit mardluk dansklsut atuar-
gueKartardlutik,
■ni„tdlit~nunåne atuartitslnerup erssersl-
*}urneKarnera sujugdllutdlugo takuneuar-
tu*tiVHK' tåssane måruat atuarfine atuar-
ualt ukioK atausinaK efterskollmisinau-
skni?U- tnumukartup dipdi åmale efter-
dlun ,lnane realskolimut pissoKarslnauv-
ttgd' ta^male plssoKartarnera sule koku-
En skematisk oversigt over skolegangen i
Gronland sammenlignet med Danmark. Det
mest iøjnefaldende er, at de grønlandske
elever er fra to til fire år ældre end de
danske elever, når de kommer ud af sko-
len, hvilket naturligvis i første række skyl-
des, at de er to-sprogede, og at undervis-
ningen de sidste dr foregår på dansk.
Den første række i det grønlandske skema
angiver den ordinære skolegang, men en
stor del elever kan nøjes med 1 år i efter-
skolen (anden række). Endelig viser tredie
række, at der også er mulighed for helt at
springe efterskolen over, men det skal i
den forbindelse pointeres, at det er yderst
sjældent endnu, at elever går den vej.
tåuna ikiortigisinaujungnaeratdlar-
måssuk.
efterskolerne iliniarnera inerpat nu-
kagpiaraK realskolemut nungmltumut
pissugssångortineKarsinauvoK. tåssa-
ne iluagtisimaneruvugut iliniartut pi-
ukuneKartut tamajusaisa tigusinau-
ssaravtigik.
Ausiangnit K’aKortumitdlo iliniar-
fingnit iliniartorissartagkavut umå-
rigsugajugtarput. suliumatuput tama-
viåtdlarKigdlutigdlo. akornutigissara-
luarpåt iliniaKatitik Nungme efter-
skolemisimassut Kavdlunåtut pisinau-
nerussarmata, Nungmile iliniartusi-
massut ilåne ilungersorumångineru-
ssarput. najugkamingne sungiussivat-
dlålerérsimassarput. pissutsit tåuko
mardluk ingmingnut OKimaeKatigig-
sitsissarput iliniartut åssigigsilerdlu-
git.
pissutsit aningaussat tungaisigut
realskolerne seminariamisutdlo Inar-
put. iliniartut kaussarfingmiugssatut
aningaussarsiarissartagait agdliartu-
lårtarput, tåukua saniatigut ingmikut
sulialungnermik tapertaKarsinaussar-
put. taimågdlåt atuarfiup piumassarå
ingmikut suiialungneK iliniagagssanut
ajoKutåusångitsoK.
danskit mérainut maligtarissag-
ssat
— kalåtdlit mérartåinut nungmiu-
nut igdlumingne najugaKartunut pi-
ssutsit KanoK itut atortineKarpat?
— kaussarfingmiugssamingnik ani-
ngaussarsisinåuput, avdlatigutdlo atu-
aKatitik åssiginarpait. agdlåt igdlu-
mingne nerissaKarnertik pivdlugo a-
ningaussarsissarput.
— Kavdlunåme mérartait?
— Kavdlunåt suliartortitat mérait
Danmarkime pissutsinut nalerKutu-
mik atuarfingne atuartitausinåuput.
manale — OKarsinaulanga — „kalåli-
ngortitausimassut", tåssa Kavdlunåt
Kalåtdlit-nunåne akigssarsiarineKar-
tartut åssinginik akigssauteKardlutik
inussut, Kitornait tiguneKartarmata.
mérKat kalåtdlit mérartåinut naligi-
titauvdlutik atuarfingmut pissarput
taimågdlåt aningaussamik kaussar-
fingmiugssamingnik pineK ajordlutik.
taimåitOK OKautigineKåsaoK mérKat
tiguniagkat atautsikåt tamarmik au-
la j anginiarfigineKartarmata.
imåiporme atuarfik kalåtdlit mé-
rartåinut nautsorssussauvoK kalåtdlit
mérartait avdlanik iliniarfigssaKå-
ngingmata. Kavdlunåt uvguna iluaKU-
teKarput mérKatik Kavdlunåt-nunåne
atuarfingnut atuariartortisinaugami-
kik. kalåtdlit taimaisiorsinåungitdlat
aningaussagssaileKineK pissutiginar-
nago åmale mérKat oKautsitigut ajor-
nartorsiutit pissutigalugit Kavdlunåt
atuarfine malingnausinåungingmata.
taimåitordle tamatumunga atatit-
dlugo taissariaKarpara atuarfingme
sut tamarmik akeKånginerat issornar-
torsiorneKarsimangmat atuarfik piv-
dlugo OKartugssautitaussut pilerssåru-
siortut kalåtdlitaoK atuartitauneK
pivdlugo akilissalernigssanik. Kular-
néngitsumik angajorKåt agdlagarta-
mik imigagssineKartugssauj umårput,
angajorKåtdlo akilisinaussut akilisi-
neKartalerumårsimavdlutik ilaKuta-
ritdle akigssaKéngitsut pinginavérKU-
tåinarmik akilissarumårdlutik imalu-
nit agfåinarmik akilissåsavdlutik i-
malunit Kitornait akeKångitsumik a-
tuartineKåsavdlutik tamatigut pissa-
riaKartitsineK nåpertordlugo.
peKatigigfingne sungivfingmilo
angnertumik sulineKarpoK
— iliniartut sungivfeKartarpat?
— iliniartungordlåt sivikitsumik
f■ -
REJSEGRAMMOFONER
brugte • med 10 grammofonplader
oxalugtartut angatdlétagkat
afornikut — OKalugtarfuvdlo
nOfal 10
85,00 kr. + nagsidnerata akia llångutdlu-
go tigunerane aklllgagssångordlugit
nagsidnenasåput.
kr. 85,00 + porto, sendes pr. efterkrav.
The Old Record,
Elmegade 10, København
—-------------------------- , , __>
BRYDESEN
Jernstærk sort og
brun box herre-
sko in/skindfoer
og Army såler.
Alle nr. fra 35-45 .kr. 392!
90 dages garanti
^Danmarks bedste sko til prisen
Provinsordrer pr. efterkrav
med returret.
H. C. BRYDESEN
Smallegade 12-14 , KJbhvn. F.
Et kik ind i et af værelserne på pigekolle-
giet. Det er ikke så sært, at pigerne er be-
gejstrede for de dejlige omgivelser, og lige
så forståeligt er det, at drengene glæder
sig, til deres kollegium bliver færdigt.
niviarsiaruat initåvisa ildt. tupingnångilan
niviarsiamat taima pitsautigissunik ineKa-
lernertik nuånårutigingmdssuk nukagpiar-
Katdlo initågssamik inernigsså Kilanåring-
måssuk.
aulajangersimassumik iliniagagssa-
mingnik iliniarfigssaKartarput, atua-
rérnermigdle kingornatigut pivfigssaK
nangmingneK atortarpåt. uvdlut 14-
igssåne atuarfingme pingåruteKardlu-
artunik OKalugiartOKartarpoK. ilåne i-
liniartut nangmingneK OKalugiautig-
ssanik sarKumiussissarput. tauvalo i-
kingutigingnigssaK pivdlugo peKati-
gigféKarpoK, Ikingut, iliniartut avise-
Karput K’arssoK, timerssoKatigit
G. S. S., nipilerssortartoKatigit G.S.M.
åmalo nukagpiarKanik niviarsiarKa-
nigdlo spejdereKardlune.
åma atuarfik sanalugtarfeKarpoK
naKiteriveKardlunilo. tamatumunga
sujuleKUtauvoK K’eKertarssuarme na-
Kiteriviup atorungnaernigsså, månalo
maskinet uvavtinut atugagssångorti-
neKarsimåput. ukiarme maskinet iku-
ssorpavut, iliniartutdlo kussanartunik
naKiterissalerérput.
OKautigissagssaminertut taineKarsi-
nauvoK atuarfiup eKaersårfia Kangat-
siånguamut igdloKarfiup tamarme ka-
terssutarfigigaluarmago taimane ig-
dloitarfingme init angnerssarigatdlar-
méssuk. atorneKartarsimavoK sarKU-
mersitsinernut, landsrådip atautsimi-
tarfiatut filmertarfigtutdlo taimanilo
sujuligtaissussoK filmertarfingmut pi-
ssortauvdlune.
— Kavdlunåt mérartaisa kalåtdlit-
dlo mérartaisa atuarfingme ingming-
nut pissusiat KanoK ipa?
— ajungitdluinartumik ingerdlavoK.
åmip Kalipautå pissutauvdlune ajor-
nartorsiuteKångilaK ingmikortitsiniar-
toKaranilo. pigssaKåssutsikut ani-
ngaussarsiornikutdlo åssigingitOKar-
tarpoK, åmivdle Kalipautå pivdlugo é-
ssigingitoKartarpoK, åmivdle Kalipau-
tå pivdlugo åssiglngisitsineKarane.
Kavdlunåt kalåtdlitdlo akornéne ilåne
tusarnitsuliorneKalårtarneK åssersu-
neKåinarsinauvoK Danmarkime igdlo-
Karfingmiut nunåinarmiutdlo ing-
mingnut pissusinut.
2-takts Semi-Diesel med vendbare Skrue-
blade og elektrisk Start
2-takts Semi-Diesel sarpé ulortineKarsinau-
ssut elektricitetimigdlo autdlartautilik.
25—330 HK-lik pineKar-
sinauvoK 1-, 2- åma 3-
nik cylinderilik titartar-
nera piniarniaruk.
GRENAAMOTOREN
Leveres fra 25 til 330
HK i 1-, 2- og 3-cyl. ud-
førelse
Forlang prospekt
Grenaa Motorfabrik
Grenaa
mamartortorumaguvit . . .
sukulåt amitsukujoK mamartoK RjGI OKå-
tårérpiuk — aitsåt tåssa sukulåt pitsauner-
dåK kinialårtumik nougatertalik!
SDiS
noget
lækkert
3®*
M “ T3
o ® a>
■g S B
<D C
>-t (D r-«
" <o
c ®-a
^ ®|
I I 1 =
S &
S
åiil
RIGI —sukulåt Galle & Jessen’imit
pissuvoK — aitsåt tåssa inersi-
massunut mernanutdlo
mamarssautigssaK!
s/s GALLE & JESSEN
Leverandør til Det kongelige danske hof — kungikormiunut niuvertartoK
RIGI-stangen er
fra Galle & Jessen — det
er en rigtig lækkerbid for store
og små ... og så smager den efter mer’ 1
7