Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 15.06.1961, Blaðsíða 7

Atuagagdliutit - 15.06.1961, Blaðsíða 7
put. ilånile efterskole Kulautinardlu- go realskolemut pissonartarpoK, ta- månale KanutigorpoK. efterskolemut pissarput erKåmioKarfingnitaoK av- dlanit pissut, eritåmioKarfit ilaging- matigik Sisimiut Manitsordlo. K’anor- tume Ausiangnilo efterskolet Kujatå- ne Avangnånilo iliniartugssanik ti- goi’Kaissarput. efterskole ukiut mar- dluk atuarfiussarpoK, iliniartutdle Kavsialuit efterskolerne ukioK atausi- naK atuariardlutik 1. realimut pissar- put. realskolerne iliniartut Kalåtdlit-nu- nanit tamaimit pissuput. atuarfik u- kiune sisamane atuarfiussarpoK dan- skit realskoleénut pårdlåutumik, dan- skit realskoleat atuarfik pivdlugo i- natsisitoritat maligdlugit mellemsko- lerne ukiut sisamaussugssaungmata realklasse ilångutdlugo. angussagssat åssigigput, Danmarkimut nalendut- dlugo ukiumik atautsimik sivikineru- ssumik angussagssarititaussut angu- neKarsinaussarnerånut pissutauner- pauvoic iliniartut månitut Kavdlunåt- nunåne iliniartunit ukiunik mar- dlugsungnik utoricaunerussarmata. danskit oitausc Danmarkime diniarncKar taler put — realskolerne Kavdlunåtut pisinau- ssut KanoK ipat? — iliniartut Kavdlunåtut påsivdlu- artarput, ukiune sujugdlerne mar- dlugsungne Kavdlunåtut oKalungniar- neK aj ornakusortilårtarunaraluarpåt, tamånale iluaKuserneKartarpoK 2. real Kåumatit pingasut Danmarkimut a- ugalatineKartarmat. sujugdlermik bus-imik angalaorKåratdlartarput a- tuarfigitigalugulo tangmårsimavfing- ruut ama pisinauvdlutik. nalencutu- ugorsagautsiarérångamik Kavdlunå- nut ilaKutaringnut pisineKartarput, Kavdlunåt ilaKutarit ardlaligpagssuit tamatuma tungåtigut ajungisårtigi- ssarsimavavut. kisalo naggatågut Kåumat atauseK danskit atuarfinltar- Put. soruname iliniartut sumut ta- maunga avigsårtortineKartarput uv- dlut tamaisa ingmingnut takussarsi- naunatik. tamatumunga atatitdlugo mérKat 25-t 6. åma 7. b-mit pissut Danmarkiliartiniardlugit misiliniar- toKarmat danskit atuarfine atuartine- Kartugssat måne Nungme realskole- Paut pinigssånut piarérsautitut itumik. 25 pct seminarisme nangitarput kisalo seminariame ukiut pingasut atuarfiussume iliniartut iliniartitsi- ssugssatut, imalunit ingmikut ilinia- gaKartut, ajoKigssatut iliniartineKar- tarput. realskolemit Nungmitumit so- raerumérsimassut kisimik tåssane ili- niartussarput taimaingmat atuaKati- git amerdlasorssusinaunatik. klassene tamane 5—6 iliniartugajugput. una tungavigalugo issigalugit tåssa 4. real- imiut 25 pct.-erigait iliniartut amer- dlåssusé ajoringeKåvut. ukiut sujugdlit mardluk Nungme a- tuartarput, ukiutdle pingajuat atuar- titsinermik sungiusarfigssaråt — ili- niartitsissut Kavdlunåt danskit atuar- fine igdlOKarfingne mingnerussune Kåumatinut sungiusarnermut atorta- gåinut migssiliutumik. seminariame atuartitsissutigineKar- tarput atuartitsinermik iliniarneK, ili- simassagssat tarnip pissusinut tunga- ssut, atuartitsissutit ugperissarsior- nermut tungassut, inuiaKatigit årKig- ssussaunerånut tungassut, inup pi- ngortitamut pissusia kalåtdlitdlo kul- turiånut tungassut nunat kitdliussut kulturiånut. perningnermut kuisinermutdlo agdlagartat nagsartariauarput — kikut Kalåtdlit-nunåta realsko- letuåne seminariatuånilo iliniartusi- nåupat sutdlo piumassarineKarpat? — åssersuteKariarta. nukagpiaraK Upernavingme mérKat atuarfiåne u- kiut 7 atuarsimavoK atuancigkusug- kaluardlunilo. sule angajorKåKarpoK Kitornamik atuarKingnigssånut aker- dlilersuissunik, tamånale KaKutigor- neruleralugtuinarpoK. nukagpiaraK i- liniartungornigssaminut misiligtisaoK misiligutit sinerissamut tamarmut å- ssigingmik atortut atordlugit, misilig- tineratalo inernera Ausiangne efter- skolemut nagsiuneKåsaoK. tamatuma- ne ajussårnartoKarpoK tåssa eftersko- lerne iliniartungorniat agfaisa mig- ssait taimågdlåt tiguneKarsinaussar- mata. — iméipa sivnerutut efterskolerne atuarnigssamut pisinauvdluaraluar- tut? — åp, ilarpagssue! iliniartOK åssersutigissarput tåssa efterskolerne atuartugssångortineKar- poK Ausiangnutdlo ingerdlanera atu- arfiup akilerdlugo nakorsamit agdla- gartaK kuisinermutdlo agdlagartaK nagsataralugit tåukualo saniatigut a- tissat atugkane sivningårdlugit nagsa- taKarane. nerissaminut ineKarnermi- nutdlo akilineK ajorpoK åmalo atuar- titaunera atuagailo akeKaratik. åma atissagssatigut ikiorneKarsinauvoK, sap. akuneranutdlo kaussarfingmiug- ssaminik 1,50 kr.-mik pissarpoK. tåssa imåipoK nukagpiaraK efterskolemut piniariarpat angajorKaisa aningau- ssartutigiungnåisavåt. tamatumunga tungatitdlugo maKaissinartugssaK tå- ssatuauvoK ilaKutarit nukagpiaraK DftA/MffRK Kalåtdlit-nunune atuartitsineK Danmarkime “tuartitstnermut naleruiutdlugo påsiumi- narsardlugo titartarneKarsimassoK. tupåt- “‘autigssaunerussoK tåssa kalåtdllt atuartut ^arfingme inerångamtk danskinit atuar- «ntt ukiunit mardlungnit sisamat tiklt- a-tugu angajugdliussarmata. tamatumunga mssutaunerpaussoK tåssa iliniartut mar- OKauseKardlutik iliniartitaunerat, ,r}ut Wugugdlit mardluk dansklsut atuar- gueKartardlutik, ■ni„tdlit~nunåne atuartitslnerup erssersl- *}urneKarnera sujugdllutdlugo takuneuar- tu*tiVHK' tåssane måruat atuarfine atuar- ualt ukioK atausinaK efterskollmisinau- skni?U- tnumukartup dipdi åmale efter- dlun ,lnane realskolimut pissoKarslnauv- ttgd' ta^male plssoKartarnera sule koku- En skematisk oversigt over skolegangen i Gronland sammenlignet med Danmark. Det mest iøjnefaldende er, at de grønlandske elever er fra to til fire år ældre end de danske elever, når de kommer ud af sko- len, hvilket naturligvis i første række skyl- des, at de er to-sprogede, og at undervis- ningen de sidste dr foregår på dansk. Den første række i det grønlandske skema angiver den ordinære skolegang, men en stor del elever kan nøjes med 1 år i efter- skolen (anden række). Endelig viser tredie række, at der også er mulighed for helt at springe efterskolen over, men det skal i den forbindelse pointeres, at det er yderst sjældent endnu, at elever går den vej. tåuna ikiortigisinaujungnaeratdlar- måssuk. efterskolerne iliniarnera inerpat nu- kagpiaraK realskolemut nungmltumut pissugssångortineKarsinauvoK. tåssa- ne iluagtisimaneruvugut iliniartut pi- ukuneKartut tamajusaisa tigusinau- ssaravtigik. Ausiangnit K’aKortumitdlo iliniar- fingnit iliniartorissartagkavut umå- rigsugajugtarput. suliumatuput tama- viåtdlarKigdlutigdlo. akornutigissara- luarpåt iliniaKatitik Nungme efter- skolemisimassut Kavdlunåtut pisinau- nerussarmata, Nungmile iliniartusi- massut ilåne ilungersorumångineru- ssarput. najugkamingne sungiussivat- dlålerérsimassarput. pissutsit tåuko mardluk ingmingnut OKimaeKatigig- sitsissarput iliniartut åssigigsilerdlu- git. pissutsit aningaussat tungaisigut realskolerne seminariamisutdlo Inar- put. iliniartut kaussarfingmiugssatut aningaussarsiarissartagait agdliartu- lårtarput, tåukua saniatigut ingmikut sulialungnermik tapertaKarsinaussar- put. taimågdlåt atuarfiup piumassarå ingmikut suiialungneK iliniagagssanut ajoKutåusångitsoK. danskit mérainut maligtarissag- ssat — kalåtdlit mérartåinut nungmiu- nut igdlumingne najugaKartunut pi- ssutsit KanoK itut atortineKarpat? — kaussarfingmiugssamingnik ani- ngaussarsisinåuput, avdlatigutdlo atu- aKatitik åssiginarpait. agdlåt igdlu- mingne nerissaKarnertik pivdlugo a- ningaussarsissarput. — Kavdlunåme mérartait? — Kavdlunåt suliartortitat mérait Danmarkime pissutsinut nalerKutu- mik atuarfingne atuartitausinåuput. manale — OKarsinaulanga — „kalåli- ngortitausimassut", tåssa Kavdlunåt Kalåtdlit-nunåne akigssarsiarineKar- tartut åssinginik akigssauteKardlutik inussut, Kitornait tiguneKartarmata. mérKat kalåtdlit mérartåinut naligi- titauvdlutik atuarfingmut pissarput taimågdlåt aningaussamik kaussar- fingmiugssamingnik pineK ajordlutik. taimåitOK OKautigineKåsaoK mérKat tiguniagkat atautsikåt tamarmik au- la j anginiarfigineKartarmata. imåiporme atuarfik kalåtdlit mé- rartåinut nautsorssussauvoK kalåtdlit mérartait avdlanik iliniarfigssaKå- ngingmata. Kavdlunåt uvguna iluaKU- teKarput mérKatik Kavdlunåt-nunåne atuarfingnut atuariartortisinaugami- kik. kalåtdlit taimaisiorsinåungitdlat aningaussagssaileKineK pissutiginar- nago åmale mérKat oKautsitigut ajor- nartorsiutit pissutigalugit Kavdlunåt atuarfine malingnausinåungingmata. taimåitordle tamatumunga atatit- dlugo taissariaKarpara atuarfingme sut tamarmik akeKånginerat issornar- torsiorneKarsimangmat atuarfik piv- dlugo OKartugssautitaussut pilerssåru- siortut kalåtdlitaoK atuartitauneK pivdlugo akilissalernigssanik. Kular- néngitsumik angajorKåt agdlagarta- mik imigagssineKartugssauj umårput, angajorKåtdlo akilisinaussut akilisi- neKartalerumårsimavdlutik ilaKuta- ritdle akigssaKéngitsut pinginavérKU- tåinarmik akilissarumårdlutik imalu- nit agfåinarmik akilissåsavdlutik i- malunit Kitornait akeKångitsumik a- tuartineKåsavdlutik tamatigut pissa- riaKartitsineK nåpertordlugo. peKatigigfingne sungivfingmilo angnertumik sulineKarpoK — iliniartut sungivfeKartarpat? — iliniartungordlåt sivikitsumik f■ - REJSEGRAMMOFONER brugte • med 10 grammofonplader oxalugtartut angatdlétagkat afornikut — OKalugtarfuvdlo nOfal 10 85,00 kr. + nagsidnerata akia llångutdlu- go tigunerane aklllgagssångordlugit nagsidnenasåput. kr. 85,00 + porto, sendes pr. efterkrav. The Old Record, Elmegade 10, København —-------------------------- , , __> BRYDESEN Jernstærk sort og brun box herre- sko in/skindfoer og Army såler. Alle nr. fra 35-45 .kr. 392! 90 dages garanti ^Danmarks bedste sko til prisen Provinsordrer pr. efterkrav med returret. H. C. BRYDESEN Smallegade 12-14 , KJbhvn. F. Et kik ind i et af værelserne på pigekolle- giet. Det er ikke så sært, at pigerne er be- gejstrede for de dejlige omgivelser, og lige så forståeligt er det, at drengene glæder sig, til deres kollegium bliver færdigt. niviarsiaruat initåvisa ildt. tupingnångilan niviarsiamat taima pitsautigissunik ineKa- lernertik nuånårutigingmdssuk nukagpiar- Katdlo initågssamik inernigsså Kilanåring- måssuk. aulajangersimassumik iliniagagssa- mingnik iliniarfigssaKartarput, atua- rérnermigdle kingornatigut pivfigssaK nangmingneK atortarpåt. uvdlut 14- igssåne atuarfingme pingåruteKardlu- artunik OKalugiartOKartarpoK. ilåne i- liniartut nangmingneK OKalugiautig- ssanik sarKumiussissarput. tauvalo i- kingutigingnigssaK pivdlugo peKati- gigféKarpoK, Ikingut, iliniartut avise- Karput K’arssoK, timerssoKatigit G. S. S., nipilerssortartoKatigit G.S.M. åmalo nukagpiarKanik niviarsiarKa- nigdlo spejdereKardlune. åma atuarfik sanalugtarfeKarpoK naKiteriveKardlunilo. tamatumunga sujuleKUtauvoK K’eKertarssuarme na- Kiteriviup atorungnaernigsså, månalo maskinet uvavtinut atugagssångorti- neKarsimåput. ukiarme maskinet iku- ssorpavut, iliniartutdlo kussanartunik naKiterissalerérput. OKautigissagssaminertut taineKarsi- nauvoK atuarfiup eKaersårfia Kangat- siånguamut igdloKarfiup tamarme ka- terssutarfigigaluarmago taimane ig- dloitarfingme init angnerssarigatdlar- méssuk. atorneKartarsimavoK sarKU- mersitsinernut, landsrådip atautsimi- tarfiatut filmertarfigtutdlo taimanilo sujuligtaissussoK filmertarfingmut pi- ssortauvdlune. — Kavdlunåt mérartaisa kalåtdlit- dlo mérartaisa atuarfingme ingming- nut pissusiat KanoK ipa? — ajungitdluinartumik ingerdlavoK. åmip Kalipautå pissutauvdlune ajor- nartorsiuteKångilaK ingmikortitsiniar- toKaranilo. pigssaKåssutsikut ani- ngaussarsiornikutdlo åssigingitOKar- tarpoK, åmivdle Kalipautå pivdlugo é- ssigingitoKartarpoK, åmivdle Kalipau- tå pivdlugo åssiglngisitsineKarane. Kavdlunåt kalåtdlitdlo akornéne ilåne tusarnitsuliorneKalårtarneK åssersu- neKåinarsinauvoK Danmarkime igdlo- Karfingmiut nunåinarmiutdlo ing- mingnut pissusinut. 2-takts Semi-Diesel med vendbare Skrue- blade og elektrisk Start 2-takts Semi-Diesel sarpé ulortineKarsinau- ssut elektricitetimigdlo autdlartautilik. 25—330 HK-lik pineKar- sinauvoK 1-, 2- åma 3- nik cylinderilik titartar- nera piniarniaruk. GRENAAMOTOREN Leveres fra 25 til 330 HK i 1-, 2- og 3-cyl. ud- førelse Forlang prospekt Grenaa Motorfabrik Grenaa mamartortorumaguvit . . . sukulåt amitsukujoK mamartoK RjGI OKå- tårérpiuk — aitsåt tåssa sukulåt pitsauner- dåK kinialårtumik nougatertalik! SDiS noget lækkert 3®* M “ T3 o ® a> ■g S B <D C >-t (D r-« " <o c ®-a ^ ®| I I 1 = S & S åiil RIGI —sukulåt Galle & Jessen’imit pissuvoK — aitsåt tåssa inersi- massunut mernanutdlo mamarssautigssaK! s/s GALLE & JESSEN Leverandør til Det kongelige danske hof — kungikormiunut niuvertartoK RIGI-stangen er fra Galle & Jessen — det er en rigtig lækkerbid for store og små ... og så smager den efter mer’ 1 7

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.