Atuagagdliutit - 19.10.1961, Blaðsíða 13

nunane tamane tingmissartorneK
nunavta isumangnaitdlisaivfigå j
silasiornermut tungassunik K’eKertarssuainarmit Angmagssali-
narmitdlo nalunaerutaussarlut nunavtinit tamarmit Køben-
havnimut telegramiutit agfarait
ukiut kingugdlit Kulit ingerdlaneri-
ne inuiaKatigingnut tamanut tunga-
ssumik tingmissartortitsinermut ikiu-
tigssarpagssuit Kalåtdlit-nunåne su-
liarineKarsimåput. silasiornermut, a-
ngatdlånermut sumissusersiornermut-
dlo tungassuput, suliamutdlo tamatu-
munga aningaussartutit amerdlaner-
ssait akilerneKartarput ICAO-mit, In-
ternational Civil Aviation Organisa-
tion, 1947-me Montrealime pissortaKar-
feKardlutik pilersineKarsimassumit.
peKatigigfiup pilersineKarneranut pi-
ssutaunerussoK tåssauvoK tingmissar-
tutigut angatdlåneK agdligalugtuinar-
tOK åmalo nunane tamane tingmi-
ssartortarnermut sorssungnermut tu-
ngassungitsumut inuiaKatigingnut ta-
manut atortugssanik isumangnaitdli-
sauteKarnigssanik kigsauteKarnerit.
Danmark ICAO-mut ilaussortauvoK;
Kalåtdlit-nunånutdlo tungatitdlugo
sorssungnermut tungassungitsutigut
tingmissartortitsissarnermut ikiutdlu-
ne sulineK GTO-p nalunaerasuartau-
seriveKarfine isumagineKarpoK. 1959-
ime GTO 8,3 miil. kr.-nik ICAO-mit
taorsivfigineKarsimavoK ICAO-mut
sulissussinerminut. tåssa Kalåtdlit-
nunåne ICAO-mut sulissussineK taima
angnertutigaoK.
“GTO pivdlugo påsissutigssat“-ne
B. Wulffsberg agdlagaKarsimavoK
Kalåtdlit-nunåne ICAO-mut sulineK
pivdlugo. Wulffsberg agdlagpoK påsi-
narsisimassoK Kalåtdlit-nunåta Kulå-
ne silap pissusé Atlanterhavip avang-
nåtungå tamåkerdlugo silap KanoK i-
kumårnigssånik nalunaerniarnerme
taimalo Atlanterhavikut tingmissar-
tornerme pingåruteKardluinartussut.
taimåitumik Danmarke Kalåtdlit-nu-
nåt tamåkerdlugo OKartugssautitauni-
ne pivdlugo inuiaKatigingnut tamanut
tungatitdlugo tingmissartortitsinermut
silasiorfigssat pissariaKartut isumagi-
niartariaKarsimavai tåukulo nunat ta-
malåt isumangnaitdlisainiarnerinut
sarKumiutdlugit. suliagssap angissuse-
rujugssua pissutigalugo åmalo suliaK
tåuna tamåt Danmarkip nangmineK
taimågdlåt kigdlilingmik iluaKUtigisi-
naungmago inuiaKatigingnit tamanit
aningaussalersorneKarpoK tåssa ani-
ngaussartutit 95 %-iat ICAO avKuti-
galugo nålagauvfingnit Atlanterhavip
avangnåtungånitunit taorslssutigine-
Kartarmat. .
ak uner i t pingasukutårdlugit
uvdlup unuavdlo ingerdlaneråne a-
kunerit pingasut Kångiunere tamaisa
ukioK kaujatdlagdlugo nunap Kåne
misigssorneKartarput kiåssuseK issi-
ssuserdlunit, silåinaup naKitsinera, i-
sugutåssuseK il. il. nalunaerasuartau-
serivingne amerdlanerne åmalo aku-
nerit 12 Kångiunere tamaisa silasior-
nertigut ississuseK kiåssuserdlunit,
silåinaup naKitsinera, misigssorneKar-
tardlutik Nord-ime, Danmarkshavn-
ime, Kap Tdbin-ime, Angmagssaling-
me, Narssarssuarme Ausiangnilo sila-
siorfingne. silasiornernut kingugdler-
nut atorneKartarput KUtdlartitagkat
brintinik imagdlit ingmikutdlo itunik
elektronisk-iussunik ugtortauteKartu-
nik. silasiornerit kinguneralånguati-
gut silasiornerup inernere obs-tele-
gramitut, tåssa kisitsisit ingmikortue
ingmikut påsiniartariagdlit, nagsiu-
nekartarput Kitåta avangnåtungåne
nalunaerasuartauserivingnit K’eKer-
tarssuarmut åma nalunaerasuartause-
rivit avdlat Angmagssalingmut. Ang-
magssagdlip K’eKertarssuvdlo nalu-
naerutit tigussatik taortigigtarpait
tauvalo atautsimortitdlugit nagsiune-
Kartarput Angmagssalingmit Køben-
havnimut tuaviortumik tortaivdlune
autdlakåtitsinikut K’eKertarssuarmit-
dlo Gander-imut tortaiginarnikut ta-
matumalo kingorna ICAO-p tigonra-
gainut ilångutardluti'k. akunerit arfi-
nigdlit Kångiunere tamaisa nalunae-
rutit pingårtumik angnertussaKaut
tåssa nalunaerasuartauserivfit ilåinit
Kutsigsume anorinik misigssuinerit i-
lautineKartarmata.
1960-ime Angmagssalingmit K’eKer-
tarssuarmitdlo kisitsisit ingmikut på-
sinarsagagssat sanileringnik tatdlima-
nik kisitsisitagdlit 1,1 mili. migss. nag-
siuneKarsimåput tamåna migssiliut-
dlune Nungmit Københavnimut nag-
siuneKartartut agfåinut. silamik nalu-
naerutit ICAO-mut tungassut Køben-
havnimut nalunaerutigineKartarnerisa
saniatigut Angmagssalik arritsumik
tortaineK atordlugo pivfigssane aula-
jangersimassune døgnimut 8-riardlu-
ne sumukarfé ingmikut aulajangerna-
git (CQ) frekvensit pingasut atautsi-
kut atordlugit nagsiussuissarpoK.
atåssuteKartitsineK
Prins Christian Sund-ime, Dundas-
ime, Nord-ime Angmagssalingmilo i-
låtigutdlo Narssarssuarme isumang-
naitdlisainermik sulineK (atåssute-
Kartitsinermik sulineK) ingerdléneKar-
poK tingmissartortitsinermut inuiaKa-
tigingnut tamanut tungassumut sor-
dlule nålagauvfiup tingmissartortitsi-
nermik suliaKartutitaisa Danmarkime
suliaK tamåna ingerdlåtaråt. Kalåt-
dlit-nunåne sulineK nålagauvfiup
tingmissartortitsinermik suliaKartuti-
tai, nangmingnérdlutik Mester Vig-
ime (aKerdlorsiorfingme) ilåtigutdlo
Kangerdlugssuarme isumangnaitdli-
sainermik isumagingnigtussut, suleKa-
tigivdluinardlugit.
isumangnaitdlisainiardlune sulineK,
tuluit OKausé atordlugit ilåtigut o-
Kautsit ingmikut påsiniartariaKartut
atordlugit ingerdlåneKartOK ingmikut
itumigdlo iliniagaKarsimavdlune ait-
såt ingerdlåneKarsinaussoK, tåssau-
ssarpoK Atlanterhavip avangnåtungå-
ne tingmissartut ingerdlaortarfisa
frekvensine nålaornøK suliarineKar-
tartoK døgnimut akunerne 24-ne u-
kioK kaujatdlagdlugo. nalunaerutit ti-
guneKartut nalunaerasuartauseriving-
nut avdlanut inuiaKatigingnut tama-
nut tungatitdlugo tingmissartortitsi-
nerme isumangnaitdlisainiarnerup i-
luanitunut: taimaisivdlune Prins
Christian Sund-ip Reykjavik atåssu-
teKaKarfigå, Dundas-ivdle Nord-ivdlo
suleKatigalugit tugdleringnerisigut
Resolute Bay Isfjord-ilo, Bodø il. il.
fjernskrivere sermerssuåkut
Prins Christian Sund-ime nalunae-
rasuartauteKarfit silasiorfiuvdlo tåu-
ssuma ingerdlatineKarnera nunanit
tamalånit aningaussalersorneKarpoK
ICAO avKutigalugo. Dundas-ime,
Nord-ime Angmagssalingmilo nalu-
naerasuartauserivfit danskit akili-
gåinik sananeKarsimåput ingerdlati-
tauneratdlo åma Danmarkip akiler-
tardlugo tåuko sulissussilernerånut
pissutaungmat SAS-p Los Angeles-
imut Tokyo-mutdlo tingmissartut av-
Kutåinik angmaineranik. avKutit tåu-
ko åma måna nunat avdlat tingmi-
ssartortitseKatigivinit tingmissartor-
figineKartalerput, tamatumalo kingu-
nerisagunarpå sukutdlunit silasiorfit
sårugdlérutit amerdlanaut
kisiåne pitsauvdluinaratik
ukioK måna sårugdlit tarajugkat 5500 tons Grækenlandimut,
Italiamut Spaniamutdlo tunineKarsimåput
handelime direktøre Hans C. Chris-
tiansen Grækenlandime, Italiame
Spaniamilo angalarérdlune septem-
ber;p 20-ata migssåne Københavnimut
uterpoK sårugdligit nunavtine tara-
jugkat katitdlugit 5500 tons tunisi-
mavdlugit. direktørip ilimagå sårug-
dligit tarajugkat u'kioK måna 8000 tons
pigssarsiarineKåsassut. sujorna sujor-
någdlo sårugdligit tarajugkat ukiumut
7000 tons pigssarsiarineKartarsimåput
— ukiune tåuko sujuline 5000 tons
pineKartarsimagaluardlutik.
— aitsåt taima amerdlatigissunik
sårugdlingnik tarajugangnåpugut, a-
joraluaKaordle pigssarsiarineKartut
aitsåt taima pitsautigissutut oKautigi-
neK saperaVko. pitsaunerussunik tuni-
ssagssiortoKarsimagaluarpat sårugdli-
git månarnit akisunårneruvdlugit tu-
nisimåsagaluarpavut, direktøre OKar-
POK.
— sårugdligit tarajugkat ukioK må-
na pitsåungeKaut. tunissagssiavta
75—80 pcté I. klassimitaraluarput
20—25 pct. II. klassimitdlutik ukior-
dle måna 60 pct. migssiliuinardlugo
I. klassimlput 40 pctilo migssiliortut
II. klassimitdlutik. tunissagssiat taima
pitsåunginerussortaKartigingmata ani-
ngaussarpagssuarnik ånaissaKarpu-
gut.
— soK-una tunissagssiat taima pit-
såungitsigissut?
— tamatumunga mardluk pissutåu-
put. sujugdleK KanoK ilioriarneK ajor-
naicaoK — tåssa sårugdligtarineKartut
ilarpagssuisa mikivatdlårnerat. 1957-
ime sårugdligit amerdlasorparujug-
ssuvdlutik pingortut ukioK måna a-
mussarineKartunut suniuteKartoru-
jugssuput — sårugdlérKat ukiune tug-
dlerne agdlinerugpata iluanårutigiv-
dlualigagssavut. ukioK måna sårugdli-
git tarajugkat portat 50 kg-kutåt ilait
500 tons sårugdlingnik mikissunik 80-
init 100 tikitdlugit imaKarput portug-
katdlo avdlat 1000 tons sårugdlérKa-
nik 100-nit 120 tikitdlugit portugaK a-
tauseK imaKartardlune.
— pissutaussup åipå?
— sulissut tamane tamåne perKig-
sårtuåinarsimångitdlat. tamatumale
saniatigut OKautigissariaKarpoK bund-
garnerssordlune sårugdlingniarneK u-
kiune kingugdliunerussune autdlune-
KartorujugssuångorsimassoK. sårug-
dligitdlo bundgarnerssordlune pissari-
neKartut pitsaussuneK ajorput. auli-
sagkat bundgarninik pissaussut tai-
ma amerdlatigissut pivfigssaK siviki-
nerpåK atordlugo tuniniarneKartarne-
risigut pitsauvdluinartunigssåt angu-
neKarneK ajorpoK. sårugdligit bund-
garninit KaKinøKarniariartut KaKer-
dluiarnigssåinut aulisartut .pivfigssa-
KarneK ajorput. imaKa sårugdliup ta-
Karssua kipineKarsinaussaraluartoK
sårugdlivdle niaKua katagtiussavig-
dlugo KaKerdluingikåine pukusuane
tarKat kipingitsortariaKarput. taimai-
lioråine sårugdliup aua tamåkerdlugo
pérneK ajornaKaoK, taimalo sårugdlik
pitsaunerpåtut tunineKarsinaujung-
naertardlune.
— åmåtaoK taimatut pingårtigaoK
sårugdligit erninaK erdlavérneKartar-
nigssåt. sårugdlik KaKineKarneranit
nalunaeKutap akunera nåtinago er-
dlavérsimassariaKarpoK, taimailiungi-
kéine erdlavé arrulisangmata erdla-
vitdlo arrornere nefpianut siaruauti-
sangmata. sårugdligit erdlavingming-
nik arrortorsimassut åma pitsauner-
påtut tunineK ajornaKaut. sårugdligit
tarajugkat taima amerdlatigissut II.
klassiussarmata agdlåme III. klassiu-
ssarmata tamåko pissutaussunut ilåu-
put.
nunat taissatit pingasut KanoK a-
merdlatigissunik pisiaKarpat?
— Kernertortaiagkat 2600 tons Ker-
nertortagdlitdlo 1200 tons Græken-
landip pisiarai, Italiap Kernertortaiag-
kat 200 tons Kernertortagdlitdlo 400
tons Spaniavdlo KernertortaKångitsut
1100 tons. KernertortaKångitsut Itali-
amut tunissartagkavut ikileriarput pi-
sissartut suna pissutigisimanerdlugo
sårugdligit tarajugkat kalållnarnit
taimatut niorKutigssiarineKartartut
pisiariumarpiarungnaersimangmati-
gik. 400 tons Savalingmiunut inger-
dlåneKartugsséuput tåssane panerser-
neKariardlutik Brasiliamut tunineKå-
savdlutik. sivnerutut tåssa ajornerpåt
tugdlilo 2000 tonsingajait — åmalo
sårugdlérKat 500 tons sule tuningisa-
vut Brasiliamut tuniniåsagaluarpavut.
— tunissat aké?
— tunissavut akilersitdluarpavut —
pitsaunerit sujornarnit 4—5 pct-imik
akisuneruput; taimåikaluardle tuni-
ssagssiornerme aningaussartutit ag-
dleriarujugssuarput tunissat akitsu-
tåinit matuneKarsinaunatik. nunane
ardlaKångitsuinarne tunissagssiorner-
me akigssaiautit Kalåtdlit-nunånisut
agdliartupilortigiput. tunissagssiat
pitsåunginerssaisa tarajortigkat ta-
maisa erKarsautigisagåine amerdlaKi-
ssut akit pitsångoriarnerigaluat åmut
nusutagssaråt.
Janus.
tåuko pivdlugit aningaussartutigine-
Kartut ilait nunanit tamalånit pissu-
nit taorsissutigineKarsinåusagunarma-
ta. piumassat isumangnaitdlisainer-
mut tungassut suliagssaritineKartut
agdligalugtuinarput tamånalo ukiune
tugdliutune kinguneKarumårdlune ag-
dlisitsinernik sanaortugkanigdlo Kav-
sinik. taimalo 1962-ime Prins Chris-
tian Sund Canadap Islandivdlo akor-
nåne nalunaerasuarnermut telefoner-
nermutdlo imap iluatigut avKusiarssu-
armut (ICECAN-kablet) atåssuserne-
Karumårdlune, 1961-imitdlo 1964-imut
Dundas-ime Nord-imilo angnertune-
russunik sanaortugaKarumårpoK isu-
anit-isuanut torKéinardlugo atåssute-
Kartarnigssamut. taimåtaoK nalunae-
rasuartauserinermut tungatitdlugo
agdlagfeKarfiup nautsorssutigå nalu-
naerasuartautit skrivemaskinetut a-
torneKartunut mardlungnut avKutau-
ssartut mardluk radareKarfiliane ka-
ngitdlernltut erninaK atulersinåusav-
dlugit tamatumuna Angmagssagdlip
Kulusuk avKutigalugo Kangerdlug-
ssuaK atåssuteKaKatigilersinåusavdlu-
go.
sumissusersiornerme ikiutit
Kalåtdlit-nunåne nalunaerasuartau-
seriveKarfit iléine radiofyrit iverti-
neKarsimåput umiartornermut ting-
missartornermutdlo iluaKutauvdlutik:
Narssarssuarme, Simiutame, Nungme,
Sisimiune Upernavingmilo åma Prins
Christian Sund-ime, Angmagssaling-
me Nord-imilo.
Prins Christian Sund-ime radiofyre
ingerdlåneKarpoK ICAO-mit taperser-
sorneKardlune. Sisimiune Uperna-
vingmilo radiofyrit pilersineKarsimå-
put Amerikame såkutoKarnermut tu-
ngassutigut tingmissartortitsineK pi-
ssutigalugo, ingerdlåneKarneratdlo
tåuko akilertarpåt. radiofyrit avdlat
ingerdlatineKarnerat danskit nåla-
gauvfiata akilertarpå. Kitsigsune så-
kortusaiveKarfingme radiofyre nao-
ralaortitsivilerissunut atavoK, nalu-
naerasuartauseriveKarfingmit inger-
dlatitaunera sujulerssorneKarpoK nao-
ralaortitsivilerissunit akilerneKartar-
dlune.
tåukua saniatigut nalunaerasuar-
tauseriveKarfit tamarmik piumavfigi-
neKarunik nalerKersautikut nalunae-
rutinik nalunaerasuartauserivit umi-
arssuarnut frekvensé atordlugit aut-
dlakåtitsislnåuput.
loranstationitigut sumlssusersior-
nermik årKigssussineK tingmissarior-
nermut inuiaKatigingnut tamanut tu-
ngassumut åma soKutiginartorujug-
ssuvok. tamånalo pissutigalugo Dan-
mark åma aningaussatigut taperser-
sorneKarpoK Narssame Kujatdlerme
loranstationip ingerdlatineKarnera
pivdlugo, loranstiatione naoralaortit-
sivilerissunut atatineKarpoK. nalunae-
rasuartarnermik sulivfeKarfiup Nipi-
sane loranstatione sanatisimavå ame-
rikamiut sinerissame sigssuertoxartit-
sinermik sulivfeKarfiata akiligånik,
tåssanilo ingerdlatsinerme aningau-
ssartutit åma taorsivfigineKartarput.
årKigssussineK akikitsoK
sordlo sujulinit takuneKarsinaussoK
apingaussat amerdlasorparujugssuit i-
nuiaKatigingnut tamanut tungatitdlu-
go tingmissartortitsinermut ikiuniar-
dlune suliniarnerme atorneKarsimå-
put. suliniarneK tamåna inungnut tu-
ngatisångikaluaråinilunit OKautigine-
KarsinauvdluarunarpoK aningaussat
tungaisigut isumaliutigingningnerit å-
ma tungavigssaKardluarsimassut.
tingmissartut ilaussortåussuit moder-
neussut ilåta atautsip akia (40 millio-
ner kr. tikitdlugit) erKarsautigigåine
isumangnaitdlisainiardlune åncigssu-
ssinikut ajunårnigssaugaluit ikigtu-
nguéinait kisisa pingitsortineKaralu-
arpatalunit årKigssussineK ingminut
akilersinaulerlsaoK. atåssuteKarniar-
nerme pissutsit pitsånguatdlangneri-
nåtigutdlunit KanoK pingåruteKarsi-
nautigissut Prins Christian Sund år-
Kigssussinerme ilåungikatdlarmat At-
lanterhavip avangnåtungåne pissut-
sitigut ersserKigsarneKarsinauvoK.
tingmissartut Gander-imilo tingmi-
ssartut mitarfiata akornåne atåssute-
KarneK ima ajortigaoK ilane døgni-
mut 12-nik tuaviortunik årdlerisåru-
teKartarpoK tingmissartunit nalu-
naerutit amigautaunerat pissutiglnar-
dlugo. nalunaerutit tåkutingitsornera-
tigut énåussiniartarnerme ajornartor-
siulernermilo sulinialernerit atautsi-
mortut autdlarnerneKartarput. tai-
maisivdlune Prins Christian Sund-ime
aningaussartutit ilarujugssue Gander-
ime ånåussiniartarnermut ilevKåru-
taorujugssuarsimåput.
samme smagfulde
indre!
kussanavinømUc pOrtugaK nutåmik
— iluanttOK Kangatut ila mamatcl
lllngnut Kimasårtlgit —
atago mlslllguk „Succes".
anglsflK tungujortumlk pflllk, tu-
ngusungnltdluångltsoK ... 2 kr.
mikissOK tungujortumlk pQllk, tu-
ngusungnltdluångltsOK .. 1 kr.
mikissOK augpalugtumlk pdllk, 1-
mulik................... 1 kr.
„Succes" nutfiK kS tunlssutlgdk, a-
nglsflt, miktssut agsut tugdlQtfklt.
Vs GALLE & JESSEN
Leverandør til det kgl. danske hol