Atuagagdliutit - 19.10.1961, Blaðsíða 20

Nordafarimut tunissat
9 million krunit naligait
aussaK måna aulisagartoKardluartoK, måssa autdlartinerdliora-
luartut nuagtoKarsimagaluartordlo
sapåtip akunera KångiutoK Nordafar
Kangerdluarssorutsime matugatdlar-
måt ukiunerane matorKåsavdlune. au-
lisartut angerdlakåput ukissugssat
mardluk kisimik pinatik. aussarmåna
pigssarsiat sule iluamik nautsorssor-
nere im'ngikaluarput pissortaussordle
Niels Mortensen OKarpoK aanganut
nalerKiutdlugo ipigssarsiviuvdluarsi-
massoK sordlume sinerissap angner-
ssåne åma taimåisimassoK.
katitdlugit aulisagkat 3500 tons tu-
nineKarsimåput, tåukunångalo 100
tons kalåtdlinit aulisartunit pissari-
neKarsimavdlutik. kisalo Nordafari-
mut 90 tons handelip pigssai tunine-
Karsimåput, KaKortormiut umiarssuå-
råta „K’aKortup" 30 ,tons tarajugkanik
tunisimavai tåukulo saniatigut 85 -tons
nun’anut avdlanut tunissagssatut nio-
rarsimavdlugit.
aulisagarsianit tåukunånga 3500
tonsinit 820.000 kg nerpinautitdlugit
KeritineKarsimåput, 485.000 itonsit ta-
rajorterneKarput, avdlatdlo 450.000 kg
KajussaussiarineKarsimavdlutik. nior-
Kutigssiarineirarsimassut tamarmik
tunineKarérsimåput. nerpinait Keriti-
tat amerdlanerssait Amerikamut tu-
nineKarsimåput ilamerngilo Tuluit-
nunanut. nerpinait Kerititat kg-mut 3
krunilersitdlugit tunineKarsimåput,
tåssalo pigssarsiarineKar.tut tåukunå-
ngåinaK aningaussarsissutausimav-
dlutik 2.460.000 kruninik.
tarajugkat amerdlanerssait tamé-
kusissartunut tunineKarsimåput pi-
ngårtumik Italiamut Esbjergikortit-
dlugit tuniniarneKarsimavdlutik. tara-
jugkat akiat ukiOK månåtaoK migdli-
atdlagsimavoK, taimåitordle kg-mut
1,80 krunisissutigineKarput taimalo ni-
orKUsiorneK ingmingnut akilersinausi-
mavoK. aulisagkanik Kajussaussiat
kg-mut 1 krunilersitdlugit tuninexar-
simåput akiussordlo ajungitsutut o-
KautigissariaKardlune. kingugdlermut
tåssunga pissutauvoK Nordafarime
Kajussaussiat pitsaussorujugssusi-
mangmata. aulisagkanik niorautigssi-
at 'katitdlugit 3,8 mili. kruninik ilua-
nårutausimåput, kisalo niuvertarfia-
nit niorKUtigssat tunineKarsimassut
5 mili. krunisissutausimavdlutik, téssa
nautsorssutit sule inivigsimångikalu-
artut inautsorssutigåt ukioa måna ilu-
anåruteKarnigssartik. sujorna ajunå-
ruteKarsimåput.
aulisartut 5000-init 9000-it
anguvdlugit iluanårsimåput
iluanåruteKardluarnermut pissutau-
ssut ilagisimavåt nerpinarnik Kerititat
sujornamut nalermutdlugit amerdle-
riarsimangmata, téssa 200 tonsinik,
nauk aussarmåna umiatsiait 37-inait
atorneKarsimagaluartut sujorname 45-
usimagaluarput. aulisartutdle nang-
mingneK ama iluanåruteKardluarsi-
måput.
— aulisartuinait iluanårutait 5—
9000,-krunit akornéniput, Nordafarip
pissortå Niels Mortensen OKalugtuar-
poK. kisiånime ama sulerulugtaKaut.
umiatsiait mingnerit 35-,t atorpavut
tamarmik tatdlimat migss. inugtaaar-
tut umiarssuårKatdlo angnerit mar-
dluk 50 tonsigdlit tamarmik ardla-
lingnik inugtaKartut. aussaK tamaviat
aulisartut uvdlåkut pingasut autdlar-
figissarpait amerdlanertigutdlo unu-
kut Kulingiluat migssåne aitsåt iner-
tardlutik. tåssa atautsimut issigalugit
aulisartut døgnimut nal. akunerine
sisamåinarne sinigtarput, kisiåne so-
runame aulisarfigssamingnut avåmu-
kartitdlutik ilait sinitsiarsinaussarput.
aulisartut tamarmik akigssarsiait so-
runame aulajangerneKartarput umi-
atsiait KanoK pissaKartigissarnerånit.
umiatsiait tatdlimanik inugtagdlit pi-
ssaKarnerpåt 130 tonsersimåput, .tå-
ssalo inugtai tamarmik 9000 krunit
migssiliordlugit aningaussarsisimåput.
nunamisaoK sulissut, sordlo nerpi-
aivingne avdlanilo aningaussarsivdlu-
arput. aningaussarsiait Kåumåmut i-
nungmut atautsimut 1500 krunit mig-
ssåiniput, tåssalo sulivfiat Kåumatinit
pingasunit sivisuneruvoK. nerpiaisso-
ralugit sulissuvta ilait 17-it kalåliu-
put Upernavingmit Umånamitdlo pi-
ssut, tåukulo avdlatutdle akigssarsia-
Karput.
— kalåtdlit 'sulissorinerat nåmagig-
taitdliutigssaKarfigingilisiuk?
— ilauna. kalåtdlit sulissuvut av-
dlatutdle akigssarsiaKartipavut, tå-
ssalo imåipoK avdlatutdle ama piu-
mavfigisinauvavut. piumassavutdlo a-
jungitsumik nåmagsisimavait. kalåt-
dlit sulissuvut sulitdlarKigsuput oKar-
sinausorångalo fabrikime sulissuvti-
nit nunanit avdlamiunit ajungineru-
ssut. nalunångeKaoK kalåtdlit aulisag-
katigut sulinigssamut piukunauteKar-
dluartut.
kinguartornerit
nuagdlugsiornerdlo
ukiormåna ajornartorsiuteKarsima-
vise?
— miserratigisångilara kalåtdlit su-
lissugssarsiavta kingusigpatdlåmik å-
ngunerat pakatsissutigisimagavtigo. i-
sumaKatiglssut maligdlugo 15. juni ti-
kiutugssaugaluarput aitsåtdle 24-éne
tikisimavdlutik agdlåme ilait Kåumat
nåssordlo tikitdlutik. tamåna kalåtdlit
kisimik pissussutigingilåt, pissutau-
vorme kalåtdlit nunåta sineriåne a-
ngatdlatit nalerKisåssusiat. påsinerdle
ajornångitsoK unauvoK uvagut nior-
Kutigssiornivtitut itut, tåssa uvdlune
aulaj angersimassuinarne ingerdlåne-
Karsinaussup angutit 15-it kinguartor-
dlutik tikiunerat niorKutigssiornermut
nåkautigiinginaviångikå. aulisarnerput
inilersordlo åma pakatsissutigissavti-
nik kalåtdlit sulissuvut angerdlarni-
alerput uvavtinit sujugdliuvdlutik,
tåssa ånilångagileramiko tarKavane u-
kissornialerasugalutik. taimaisissor-
nigssåme uvagutaoK kigsautigingika-
luaKalugo pitsaunerutisimagaluarpar-
put pivfigssaK tamåkerdlugo najor-
tugaluarpatigut. kalåtdlit sulissoralu-
git sungiusaeKatåusaguvta piumassa-
rissariaKarpoK sulisitagssavut isuma-
Katiglssut maligdlugo autdlarKautånit
naggatånut majutåsassut.
OKautigisavara GAS-ip utarKiså
Nungmit sulissugssarsiunialeraluarsi-
magåtigut 'kisiåne taimanikut autdlar-
terérsimavugut.
— kinguartorsimanivse niorKutig-
ssiornerse kinguarsarsimavå?
— taimåingikaluarpoK. kisiåne ki-
nguartornertik kalåtdlit sulerulutigi-
ngåtsiaKaut. ajornerussordle tåssa
nuagdlungmik erKorneKarmata. suli-
ssuvut 20-kutårdlutik nalassariaKar-
siméput sulisinaussutdlo uvdlormut
nal. akunerine 16-it anguvdlugit suli-
ssarsimångi'kaluarpata aulisagarsiara-
luavta ilait asiussarsimåsagaluarput.
uvdloK unuardlo 17 tons
sårugdlit
ukioK måna inuit Kavsit sulissorai-
sigit?
— fabrikime 70-uput aulisartutdlo
26-uvdlutik. uvdlup unuavdlo inger-
dlanerane 17 tons suliarissarparput
fabrikivdlo suliarisinausså angnerpåK
20 tonsiuvOK døgnimut. torKorsivig-
ssailøKingikaluaråine niorKUtigssior-
neK angnerulersineKarsinaugaluarpoK.
— åipågumut kalåtdlit Kavsit suli-
ssoriniarpisigit?
— sule naluvanput....
Malersvend
Gift dansk malersvend søger ar-
bejde og lejlighed i Godthåb fra 1.
november.
NIELS MØLLER,
Julianehåb
tipigigsumik anersårtarusugkuvit tauva PERLETAND
Demosthenesip angalanera tupingnartoK
agdl. Loke
L_______________________________________________________________________________j
(nangitaK).
taimaitdlune ministere anitdlagpoK.
kinågut nalunångilaK pingårtorssuar-
mik aulajangigaKarsimassoK.
„aulaj angerpunga såkortoKatånik a-
kississoKåsassoK. såkutoKarfik Kangi-
linguit erninardluinaK kalerrisiuk!"
--------sorssungniåinaleKaut.
unuardlo ivna RUB STUB-ilo tama-
viåginaK KUtdlitik Kavterutdlugit pi-
kigtitsissut pissortaisa najugaKarfiå-
nut Nungmut autdlarput.
nunasiaKarneK pivdlugo sorssuneK
erKumitsoK tamåna ivssusumik atu-
agkiarineKarsinaugaluarpoK. Kularnå-
ngitsumigdlume atortugssat tamarmik
pinenarsinaulerpata agdlangneKaru-
mårtoK. uvane inigssaK pissutigalugo
akiunerne pisimassut pingårnerit er-
Kartulåginåsavåka.
Skinderhvalime sorssuneK
ministeriap sorssutaisa pikigtitsissui
sujungnaersikiartordlugit igdlOKarfit
pingårnerssånut ingerdlaornerånik
tusagaK Nungmut ångungmat m/b H.
J. Rink m,/b Poul Egedelo Umbabum-
bap isumaKatainik nangmingneK piu-
måssutsimingnik nalunaertunik inug-
talerdlugit akentanut parssiaisineKar-
put. akerarit Skinderhvalime nåpiput
ingmingnutdlo erKautilerdlutik. sor-
ssutinut RUB STUB-imutdlo angat-
dlatåinait saperssautiginåsangatinå-
ngikaluaaaut, umbabumbåkormiutdlo
aj ugaunigssåt perKusersusårnerinar-
mik pissuteKåsaoK.
imåkut sorssunerme såkugssa-
nik iluamérsunik suteKångineK pissu-
tigalugo Nungmit autdlalersinatik
Umbabumba perKuneKarsimavoK ig-
dloKarfiup Kamutilikasé tigorKUvdlu-
git, tåssalo tåukua Kångortarnerånit
pujorssuånitdlo — såkutåt imarsior-
tut moderniussut naluvdluinagåinit —
RUB-imitut STUB-imitutdlo tåssugu-
inaralåkasik nålagkersorneK ajornar-
sisitausimåput. minutit 35 akiuneKa-
rérsordlo admiralip umiarssuåne er-
falassoK KaKortoK nåparumut amune-
KarpoK sorssutitdlo tåuko mardluk
kaligalugit NuliåuneKardlutik.
silåinåkut sassussineK.
tingmissartutileicatigit EPA-p ting-
missartutaisa pikigtitsissut KUtdlersa-
Karfiat Kaertartunik nåkåtitsivigåt
uvdlåp tungågut sutorniutilerugtortut.
ardlaleriardlutik Kångulugtuinauv-
dlutik igdloKarfik Kulåutarpåt usitik
navianangårtut nåkåtitigalugit. ku-
janartumik angnikitsuinarmik ajoKU-
sissoKarpoK Kaertartut nåkåtitaugaluit
KaertOKångingmata igdlunigdle atausi-
åkånik aseruilåginardlutik, sordlo O-
les Varehusip Kalia Kårtartut ardlåta
putusimavå. uvdlup ilågut kingusing-
nerussukut pilersugaKångitsut „Kåi-
ngitsortut" ilåt ajoKUsisinaujung-
naersisavdlugo tikeriatdlarå — hé! —
sunauvfauna KårtartungitsorssuaK,
sunauvfauna pok agdlagkanik imalik
Ausiangnut pissugssaK. tusaramiko
Kangame iluåtdlak. sassussineK tamå-
na sorssungnermut KanoK tungåssute-
KartiginersoK taimane påKartineKå-
ngivigpoK, KaKUgumutdlume påsine-
Karnaviarnane.
K’aKortume misilivdlune atomimik
Kaertitsinerit.
Kalåtdlit-nunåne tamarme nunagi-
ssamik igdlersuerusungneKalerpoK.
taimailivdlune K’aKortume peKatigé-
KalerpoK atomimik såkugssiornerme
aningaussagssaKartitsiniartugssamik.
ilisimatutdle nunaKarfingmitut ato-
miliornermik påsisimassaligssunging-
mata umbabumbåkut såkutoKarnikut
sujunersuissartuat seminarielærer A.
N. Sjovis telegramikut sujunersiorne-
KarpoK, tåunalo erninavik akivoK: u-
ran atorsiuk.
ajoraluartumik — taimame pisso-
Karsinaussarmat — telegramime na-
Kinermik kukussoKarsimavoK, agdlag-
simagame: urin atorsiuk. tamatuma
kingunerå K’aKortume nalunaeKutap
akunerpagssue akisut atorsimangma-
tigik iluagtitsigaluåsanatik Kaertar-
tunik atombombenut atugagssåungit-
dluinartumik imerpalassumik — issi-
gingnårtussuvdlo OKalugpalårnera nå-
pertordlugo: agsut igdlingnaitsumik
— imalingnik KaertitseKåtårdlutik.
paitsuisimaneK tamåna ajussårutigi-
niarpara, nauk uvanga pissussutigi-
ngikaluariga, pissutigalugule nunagi-
ssap iluaKutigssånik ajungitsumik i-
sumaKardlune OKétårinerit tåuko tai-
ma piniånginiardlugit ilåtigut Kuiag-
ssuautigissagssåinångortisimangmagit.
åipåtigutdle KujanåinarpoK iluag-
titsisimångingmata, Katéngutigime
ingmingnut sorssuneråne atomimik
sékugssiat atorneKaleraluarpata si-
larssuaK porske tikitdlugo atanaviå-
ngerKoraluarmat.
kapitale 23
so, nalungilara, nalungivigpara, a-
tuartika asassåka! — sorssugtut nipi-
liortutdlo Katsutivigpase, ikinguter-
putdle Demosthenes Teriangniaksen
pivdlugo nutånik tusagaKarusungne-
ruinalerdluse. isumavdluåinaritse! tå-
ssugo påsisavarse METEORE-p nor-
moruane uvane sorssungneK soraerér-
simassoK, sutdlo tamarmik kingumut
pitsångorsimassut, tauvalo Korortunit
atombombenitdlo avdlamut såsarné-
rutdluta kingumut sangmilisavarput
tåuna erKartorniagarpiarput Demos-
thenes, misigissai, aliasutigissartagai
nuånårutigissartagailo —
ukioK tåuna — ukioK sorssuvfik —
arritsunguamik ingerdlavoK. sordlo
tåssa KångiutisångitsoK ukiordlo ta-
måna Kalåtdlit-nunåt Danmarkilo i-
sseKaut. anisanane pitsaunerussarpoK.
— takordloruk, tåssamigoK Søborgi-
me Københavnip saninguane igdlut
ilånut isilerpugut. (mianerssordlutit,
tungmerai KuasaKaut!)
— tarKamane igsiavoK nålagauvfiup
atorfeKartitå soraerningorsimassoK
aorrup tugåvanik saveruerussårdlune
— sumigdlunime suliaKartariaKarpoK.
„Helga,“ arnaK saniminttoK pilerpå,
„aKigsserniarnermut kipilivigpunga-
ila.“
nipaKångimersorput.
„erKaimaviuk 39-me aKigsseKat-
dlarmat — encaimavara uvdlut ilåne
Umbabumba nukagpiarKatdlo ilåt 50-
erårsimavdlutik tikingmata," atuar-
fiup nålagarssuarisimasså Kérssårtu-
ngorsimassoK nangigpoK perérsunigdlo
erKarsauteKarpalugtutut issikoKaler-
dlune.
nipaKångimersorput.
„ilå, UmbabumbånguaK taima inu-
pajungorsinaussoK!" nulia OKarpoK.
„pikigtitsissarinardlune, månalo uki-
orssussoK — ila, kångusugtariaKa-
KaOKl“
nipåimersorKigput. nipaitdlissarne-
rit soraerningortut akornåne akulikit-
dlutigdlo sivisugajugtarput.
taimaitdlutigdle tarKama nipilior-
paluleKaut Kanigdliartorpalugdlutik.
tåssamiuko inugpagssuit suaortartut,
Kanormiå taimak pissoKarame. suaor-
tautåt tusåleratatdlarpåt:
„de Garn pissortångorniardle — de
Garn påtsivérunerdlunit — de Garn
kisermåussivdlune nålagkersuissutut
piginåussuseKartitaulerniardle — Ka-
låtdlit-nunåne sorssuneK de Gamip
kisime kipitisinauvå — de Garn mi-
nisteringortitauniardle — de Garn i-
numersordle!"
inusugtut perorsaissuat tauva ni-
kugterpoK aninganerssamutdlo anit-
dlagdlune. mikissuvoK, nujaisale ti-
kortut angissutsimigut amigautå nå-
mausersimavåt.
sarKumermat inugpagssuit (8.—
10.000 migssåine amerdlåssuseKardlu-
tik igdlorssup såne ivigåraanik nau-
ssoKartartume månale apumik Kag-
dlersimassume katerssusimassut) ni-
paeruput. kisiåne nipaerutivingmata
jyllandimiorpalugdlune ausiangmior-
palugdlunilo nipine åungaitdlivdlugo
OKarpoK:
(nangitagssaK).
20