Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 14.12.1961, Blaðsíða 36

Atuagagdliutit - 14.12.1961, Blaðsíða 36
Kununguakut mérauvdlutik Ilulissane jutdlisiortarnerat Knud Rasmussenip natångutata Mie Møllerip mauna onalugpa- igdlorssuane inuneu, jutdlerangat lårå Kanga nunavtine palasip ingagdlune nuånersissartoK Kavdlunåt palasikormiut Kalåtdlit- nunåne inunerat OKalugpalårilårnia- leravko erKarsautima isumamingnig- dlusoK ernlnaK torårpåt avanerssuaK Ilulissane palasip igdlutoKå, ukior- pagssuarne atåtama palasiuvfigisima- ssåne, uvanga mérauvfingne. igdlo nangmineK kussanarsågarssungilan, åsit igdlutoKaK orssutitigaK, såmigut nautsivingualik, alianaitdluinartumile inigssisimassoK Koreume naggorigsu- me KåKanik ungalussame ikermut ilu- lialigssuarmut puigunaitdluinartumut issikiveKardlune, samane kigdlingu- ssåme K’eKertarssuaK tungujorsimå- litdlardlune. — uvdlut ilane ikeK Kat- sorsimassaraoK aKerdlutut augtitatut sukut tamauna iluliarasårdlune, tai- maeriartordle kangerdluk anisimari- artOK sikersimariarångame imarner- ssånguamigdlunit tåkuvigssaussångi- laK, asume nimaKarfik, Ilulissat ka- ngerdluata. igartartumik sermiligssup påvanitoK. mérauvdlune tamåkorpag- ssuit issigilerdlugit erKarsautine sor- pagssuit pingorakålersaraut, sordlu- miuko igdlussårssuit pugtassut kussa- nartunik patdligtailissartagdlit uma- ssorujugssuitdlunit ersinartut. atåtama palaseKarfia angnertoKaoK, aussame ukiumilo sivisumik angala- ssariaKartardlune palaseKarfigssuar- minitut tikikumavdlugit. aussåkut a- ngalagångat ilanutai tamavta ilauga- jugpugut. umiatsåmik ipugtariåinå- nguamik arfinilingnik arfineK pinga- sunigdlunit anguarteKardluta, tupi- lissardluta taKuarfilissardlutalo pi- ssariaKarnerpåginarnigdlo atissagssa- lissardluta nunaKarfit åssigingitsut a- tåtama angatdlavigssai avKUsårtortar- pavut. ilåne inoKarfit ingmingnut u- ngasingårmata ikerinarme inoKångit- sume unuissariaKartarpugut tuperme. inoKångitsorssugaluaK tikitdlugo ait- såt tåssa umassorsiagssaileKinartå- ngitsoK, tingmiarpagssuit, naujat, i- merKUtailat mititdlo KeKertane erni- ortut. aitsåme tåssa mérauvdlune Ke- Kertat tamåko tingmissat erniorfé nu- énertartoK. nuna tungmardlugulo av- dla erKaerKårtångilarput ménigsar- nigssardliuna, nagsatåvtinik majussu- iniartut, tupertorniartut iggasersorni- artutdlo isumåkiginardlugit uvagut mérKat tuavinarssuaK månigsariårau- ssaraugut, måneKarmatdlume! avdlo- riarfigssaussångilardlunit imerKutait- dlat månigpagssuinik. ilåne uvdlut o- Korunardluinarttu nåmagtoriardlugit, Sk månit anginåtsiartaråvut, mitit månigssue. imerKutaitdlat aporiar- ssaissorssuit soKutiginagit KeKertaK kaujatdlagkiårtuartarårput månigsår- pagssuavut kinerfigdlugit, uvfa atdlit Kårartorssuit atissavtinut kugårtui- nauvdlutik. — sugssardliuna. Kasutag- dluta ilavut tikitaråvut tupertorérsi- massut, nenerssuit ualarérsut kigdlut unguvdlugit igsåvdlutik, aunalo kav- ferssuaK KalaortoK tiperssuane Kimu- galugo. taimane radionångikatdlarmat ti- ngerdlautåinaleKaratdlarmatdlo Ka- låtdlit-nunane inuneK åssigiåginanga- jauvoK, taimanime åma pujortuléra- KångilaK Kujatåne Avangnånilo niu- vertoKarfit KaKutigorssuåinaK atåssu- teKarfigineicartardlutik. åssersutitut tåisavara anånaga Katångunilo ukiut 18 takusimångitsut, måssa tamarmik Kalåtdlit-nunånikaluardlutik. kalålimerngit amigåsångitsut palasip igdlorssuane åma angumik kivfaKarpugut, pingårtumik imertar- nermik suliaKartussumik. ukiume Ki- mugsimik ungasigsumit imertartoKar- tarpoK aussamilo nåpartåraK nang- magdlugo nilagtautigineKartardlune. Gulumåt — tåuna kivfarput imåinåu- ngitsoruna — sulilo encaimavdluaKåra igavfiup matuatigut iserångat nåpar- tåraK nangmagdlugo, umé sermersi- mavdlutik pujortåune kingmiveKå- ngijøK eKimiordlugo, tåssalo isinar- dlune oKalualåK agpitardlugo. entai- massarparåtaoK arnaK utorKaK, åsit issaisa sinai augpalugtuinait, tingmi- ssamik erisariartortartoK. Kaliane Kut- dlerpåne erisartoK niperujorutigalune erxå merKorssuarnik piuneKarane, mérauvdlune takuvdlugo avdlausså- ngilaK ilisitsoK, erKaimassarparalo tagpikane erissartitdlugo OKariartor- tineKarångama Kuilertavigsortarama. taimane neKigssailatsissångeKaugut, pingårtumik ukiume, erKaimassarpa- ralo peausivigput tingmissanik Keri- ssorpagssuarnik ulivkårtoK, aKigssit, mitit naujatdlo Kilertarpagssuit, ukat-^ dlit tugtuminerssuitdlo. taimanime å- ma kalålimerngit akikikatdlarmata a- KigsseK 8 ørenardlune, ukaleK 50 øre, Kaleraligssuit sårugdligssuitdlo atau- seK 10 øreKardlune. tamåkorpagssuit mérKat tuniniartarpait igavfiup matu- atigordlutik, aningaussardle pingine- ruvdlugo igfiamik akilerKunerussar- dlutik, tåssa taimane timiussiaK, sor- dlo avangnåmiussugut OKartartugut, kalåtdlinut niorKutéungikatdlarmat. erKailåratdlardlavka inuvdlutigivdlu- agkavut puissit neKerssue måtagssuit- dlo. uvdlut tamardluinaisa uvavtine neKitorpugut, ilåne unukorsiorérnikut tamulutigissardlugo. KaKutigorssuaK neKitungitdlatuaruvta, sordlume tåssa sumik amigauteKartugut, issigtunime nerissat neKe ilagssarivdluinarmåssuk. åmalo måtak pilårKårssuaK, KerissoK utardlunit mamatdlaraissoK. nutårtu- gagssailatsinguånginavtalo KaerKU- ssitdlagtårtarpugut imalunit niuverto- Karfingme Kavdlunårtaussunut av- dlanut neriartorKUSsaussardluta. uvdloK seKiniarfik KaerKUssivdluarfiussartoK tåssa I- lulissane seKiniarfik, januarip 13-iåne seKerngup nuerKårtårfia. uvdloK tåu- na atdlåraeriartoK kikut pisinau- jungnartut tamarmik seKiniålssarput, Kåumatit ardlalerdlugit seKerngup nu- isaersimavdlune tåkuterKårnera nag- dliutorsiorniartardlugo. Kavdlunåt ta- marmik uvdloK tåuna palasip igdlua- nut katerssutarput Kamuterpagssuv- dlutik Kimugsimik PitorKermut sei<i- niåssardlutik. uvagut mérKat tugdlu- simårutigissarparput uvdloK tåuna ingmikut KimugsertineKartaravta, ait- såme tåssa nuånertartoK. angerdlamut tikinivtine palasip igdluane sukulåti- tutarpugut nererérångavtalo angutit natdlukåtåutardlutik. erKaimanardluartumigdle åma nag- dliutorsiortoKartarmioK junip autdlar- tinerane aputaitdlarångat, seKineK ki- ssagtorssuångordlune, tamatumunå- kutdle kalåtdlit nuånåtineKartardlu- tik, tåssa anima Kunup inuviane. si- låinarme K’åKånguame nuånåtitsi- ssarpugut niuvertoKarfingme kalåtdlit tamardluinarmik akussardlutik, ka- låtdlit nerissangnåvinik suaussagdler- torssuvdlutik, tåssalume kavfitaKå- ngitsusanane. uvdloK tåuna uvdlåp Ki- leruanit K’åKånguame ulapålerérsar- put igarssuit kångusait kigdlulioriar- dlugit suaussat értaligssuit utdlugit, kavfitagssålo åma tåuna puigorsima- niarnago unaivigssuit kångusat ma- jussorneKartardlutik. pigdliutigssat a- migåsångitsut uvdloK tåuna savssar- neKartaraut, kalåtdlit tamardluinar- mik Kårsitdlartugssaungmata, méko perKuteKardlutik aggersinåungitsut å- ma pajugtorneKartardlutik. ilame a- lianåitåssusia takulerdlugit kalåler- pagssuit åssuvfåtut nuånårtut K”åKå- ngup sarKåne seKinarigssuarme Kat- sunganerssup atåne igaussarfigpag- ssuit erKåinut katerssusimassut. aput augdlune uvdlortusitdlarångat autdlålugtalersarpugut, uvagut mér- Kat nuånarivdluagkavtinik. silarKeri- atdlartOK uvdlånguamit anåna kalåt- dlitdlo arnat ardlalialuit ilagalugit nunap timånut autdlartaraugut uki- ugssamut ivssortariardluta, ivssoK a- Kilivdlune piaruminarserugtorångat. uvdloK isuvkårdlugo ivssortartarpugut akornatigut jtimanavigsumik taKU- ssavtinik nerritutardluta, unaivig- ssuaK kavfiliut KalårtutsiarssuaK u- nguvdlugo igsåvdluta. ivssortåvut u- jarKanut Kaersumutdlo manilertar- pavut, ukiagssalerångatdlo Kalerigsi- ssarpugut mikissuaråungitsunik, uki- orpat Kimugsimik aissagssångordlugit. ukiåkut paornat nalåt paornaKalitdlarångat ilaKutarit ta- mavta umiatsåmik Kangerdluarssup Kinguanukåssarpugut, sapåtip akune- ra migssiliordlugo tuperdluta nuniag- tardluta. å, ilame alianaitåssusia ta- måne tupertorångavta, nunarssuaK nuånerdluinartOK tikitdlugo. kup Ka- pugtup erKånut tupertarpugut. asulu- me åma kuk tåuna enaluligssugame iluagtitseriardlune tiguinardlugit pi- ssaKarfigssaussardlune, åmåkulo Kå- Kap sivingarne kigutaernarpagssuar- nik ulivkårtut, KiviagaK tamarme tu- nguj orsimålitdlardlune. tåssa tamau- nga inginardlune KanorssuaK kigu- taernartorumagéine nuniånigdlunit a- merdlanerKisåukumagåine. kalåtdlit kigutaernait måmåssusisigut avdlanit nalisingilåka, pingårtumik sukuler- dlugit imulerdlugit augtuinau- ssarput jordbærinit inornerungitdlui- nardlutik. — nuniakatagkångavta u- miatsåmut ateriardluta aulisartarau- gut, sordlo ingmaminérarssuaK tulag- Ungdomsbillede af Knud Rasmussens sø- ster, Mie Møller, gift med folketingssekre- tær Jens Møller. Knud Rasmussenip uatångutå Mie Møller, folketingime sekretærip Jens Møllerip nu- lia inUsugkatdlarame. taraugut sårugdligpagssuarnik pissa- Karsimavdluta. — Kalåtdlit-nunfine autdlårsimaneK nuånertaraluaKissoK avångunaKutå tåssa ipernarpagssuit, pingårtumik orKuartane ingassagdlui- nartartut. ipernat sualugdluinalerå- ngata kisianiuna paornaKutinik iku- atdlaivdlune nigorsimårtiniarssaralu- git, pujordlume soKutiginago taimai- liortarpugut ipeKivatdlålerångavta. oktober Kåumataulerångat ukior- tarpoK sisorarfiusinångordlune Ki- mugserfiusinångordlunilo. Kingmer- pagssuaKarpugut 40 inorajungnagit, tåuko agfait migssiliordlugit atåtama angalanermine Kingmerissarpai. siv- nere uvagut mérKat atortarpavut. Ka- tångutigit tamavta ingmikut Kingme- Karpugut nangmineK Kimoriarsartag- kavtinik, taimailiornerdlume OKitsui- naussångilaK. kalåtdlinuko Kingmé å- sit nalunartumik pissusigdlit. Kimug- sersaussoK pikordlugkångat ernlnaK påserértarpåt ikatiginialersardlugulo. igdlinerssuit atuardlugit ingerdlaneK nuånerKiserugtorniardlugo, una sori- atdlartoruna kaujatdlapilortaraut Ki- mugsersoK katatautitdlugo, tåssalo pa- ngalinarssuaK angerdlamut autdlar- dlutik. avdlatut ajornatdlåraoK, kisiå- niuna utipatdlariardlune Kingmit aut- dlarterKigdlutik, ikunangnialeKingma- ta nålagartik soKutigiungnaerdlugo. ardlaleriardlunga erKaimassarpara Kingmérsertarsimagama, kamangner- mit upinerssualiutdlugo pisungmik a- ngerdlartariaKarsimavdlunga ilåne a- limasiartukasingmut perérdlunga. Kingmitdle nålagtisinauleråine téssaKa avdlamik nuånernerussoKarpa Kamu- tine igaumiatånguardlune ingerdlaor- dlune igdlinerssuarne mångertitdlutik Kivdlarinångortune orsit kasussauter- palånguat tusåvdlugo. jutdlilitdlarangat jutdle ornilerångat palasip igdluane ulåpusertaraut, pingårtumik tunissu- tigssanik, tåssame Danmarkimisut tu- nissutigssat inerérdlugit pisiagssåu- ngingmata, tamarmik agssangnik su- liarissariaKardlutik. suliagssat amer- dlissortitdlugit pivfigssaileKinarsissa- KaoK, kisianiuna unuarpagssuit pigår- anånap nunå puivkartutut issip såne nuna perulerKårfiga, takordlortaravkit tamåne, nuånersoK mérauvfiga. kaperdlangme issilerångat siko Kivdlarigtitdlune, atdlårKingme arssarnerångat imingnarserugtordlune. upernåme kunguit kugtut nuånåuminartåssusé, narssarmiuata Kitivitut nipaisa tusarnissusé. nuna Korsorigtitarångat sivkerdlutik naussunguit, avuna seKtnertarångat Kingordlugit KåKarssuit. akerput asingalerångat amigkatut pinerdlune, unuk tårtuarssårtarångat KOKårigsinarsivdlune. anånap nunå asanartoK tamanit pingårtitara, ungåumernera ilumortoK ilingnut torårtipara. Jørgen Fleischer dlune sulerussårdlune. jutdle Kanig- dliartortitdlugo ulåputigssat åma ila- gissarpåt kågiliornerssuaK. uvdlorpag- ssuit kågiliortoKartarpoK, uvagutdlu- me mérKat kajarniartångilagut. er- ngautaussamik kågiliagssanik tunine- Kartarpugut, åssigingitsorpagssuarnik ilusilersordlugit utardlugit. erKai- mavdluaKåra arKaluånguåka kangu- jarterutdlugo kågiliorssuårtut påpia- ranik iligserusiat najorKUtaralugit ar- narKuåssåt, hestit pulukitdlo naKitag- kamit sivssorussårdlugit. jutdlimutdle piarérsautinit tåssa nuånernerpau- ssartoK orpiliagssaK paornasutsersor- neKarångat. ilame ine orpiliagssamik paornaKUtsersuivfik Kimåkuminartå- ngissusia, taimane orpiliagssat tikisi- neKartångikatdlarmata, paornaKutit kussanaratdlarneråne Korsuneråne pi- arneKardlutik apume torKortarineKar- tardlutik. jutdlilerångat paornaKuti- tåt apumit agssangneKartarput, orpi- liagssardlo kanårtaleriardlugo avale- Kutigssailo ikussoriardlugit paorna- KUsersorneKartardlune. soruname or- piliavigtut itångikaluarpoK, kussanar- taKalunile tipigigtaKalunilo ’ naneru- térKat ikiterneKarångata. ikingutigiv- dluagarput Luka, orpiliagssavtinik paornaKutsersuissartoK tåkukångat paornaKuterpagssuit natermut siårti- tersimassuf kussanarnersiuatålerdlu- git, uvagut mérKat sordlo kisimik pi- ssugssat. Lukamiuna oKalugpalåtdlar- KigsorssuaK ussersuatårutigalune ki- nilo tamanut iliortitdlugo piviussorpa- låvigsumik OKalugpalårtardlune. ersi- nartulerssåleriartoK uvagut mérKat Lukamut milugusimaniåinaK pilersa- raugut. ersiorpatdlåleriartugut pisa- nganavigsunik piniagkerssålerångat alatariaKångivigdlune ersiniåsaKaluta avdlamuf sålertortaraugut. jutdlip unukutåne suaussat KaKor- tunik kinertortutarpugut, tugtunik a- Kigssinigdlunit sujatartutardluta, ki- ngornalo ikineKartaraoK orpiliarujug- ssuaK, sulunanik umataussanik aug- palårtuarKanigdlo pinersarsimassoK nanerusersorulordlugo. — Kalåtdlit- nunånile jutdlisibrtarnivnit erKaimav- dluarnerpaussara tåssa jutdlip unuåne kalåtdlit silatangiaissarnerat, ilerKOK sule atorneKartoK tåmartariaKångit- sordlo. inusugtut unuaK tåuna anga- laortarput igdlut tamardluinaisa sila- tangiardlugit utorKaunerssåtdlo tåssa Lukartarput jutdlip ivangkiliuanik a- tuartarpoK. tugsiarKeriardlutik apume Kerårpaluat åungariartuårtaraoK av- dlamukartut. ukiut taima amerdlati- gissut Kångiukaluartut sule tusågiga- Iusok palasip igdluata nautsiviane matup sånerutåta pérneKarpatdlag- dlune nérKulugpalugtarnera, silata- ngiaissut tikiukångata, tarKamanilo Kerårpaluk apume. silatangiaissut ti- kiuniariartut igalåt såne nanerutit å- nama ikitertarpai, erKumassugut på- siniåsangmåssuk. tauva inusugtut ni- påt ersserKarigsoK tusarnersordlo tut- siutaraoK, Lukavdlo nipå KåssarigsoK jutdlip ivangkiliuanik atuarpalugtoK, unuame atdlårKigssuarme uvdloriar- pagssuit uisorilavfiéne — eniaimassaK alianaitsorssuaK puigunaitdluinartoK. naggatåtigut erKainialårdlara OKa- lugfigssuarput alianaeKissoK, naneru- terpagssuit ikitersimassut nagdliutor- ssuarne nålagiarfigissartagarput. ila- me nuånertåssusia OKalugfigssuaK KåumarsardluarsimaKissoK kalåtdlinik åssuvfåtorpagssuarnik ulivkårtoK i- serfigalugo, Kimagtartorpagssuit tug- siartitdlugit.. kingumut avKusininguit ilikardluar- simassåka avKutigigivkalusoK KåKa- mut Kutdlarterdlunga, tåssångånit i- ssikivik alianaitsorssuaK méraunivne kångartugssåungitsumik iluvne åsse- KalersimassoK Kimerdlordlugo, nuna perulerKårfiga erKarsautima najortua- gagssåt. tamåko erKailerdlugit Kuja- niarneK angisdK uvavne pilersaraoK, taimatut nalau'taKarsimagama pivdlu- arneK misigalugo. nugt. Jørgen Fleischer TOMS FABRIKKER A/S Leverandør til det Kgl. Danske Hof '/omJ' GULD BARRE Den lækreste De kan tænke Dem! Danmarks mest solgte chokolade mamardlulnåssusia usseriåsagit aitsåt tåssa! Danmarkime sukulåtit pisiariumaneicarnerssåt I________________________________________________________________________I 37

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.