Atuagagdliutit - 14.12.1961, Blaðsíða 36

Kununguakut mérauvdlutik
Ilulissane jutdlisiortarnerat
Knud Rasmussenip natångutata Mie Møllerip mauna onalugpa-
igdlorssuane inuneu, jutdlerangat
lårå Kanga nunavtine palasip
ingagdlune nuånersissartoK
Kavdlunåt palasikormiut Kalåtdlit-
nunåne inunerat OKalugpalårilårnia-
leravko erKarsautima isumamingnig-
dlusoK ernlnaK torårpåt avanerssuaK
Ilulissane palasip igdlutoKå, ukior-
pagssuarne atåtama palasiuvfigisima-
ssåne, uvanga mérauvfingne. igdlo
nangmineK kussanarsågarssungilan,
åsit igdlutoKaK orssutitigaK, såmigut
nautsivingualik, alianaitdluinartumile
inigssisimassoK Koreume naggorigsu-
me KåKanik ungalussame ikermut ilu-
lialigssuarmut puigunaitdluinartumut
issikiveKardlune, samane kigdlingu-
ssåme K’eKertarssuaK tungujorsimå-
litdlardlune. — uvdlut ilane ikeK Kat-
sorsimassaraoK aKerdlutut augtitatut
sukut tamauna iluliarasårdlune, tai-
maeriartordle kangerdluk anisimari-
artOK sikersimariarångame imarner-
ssånguamigdlunit tåkuvigssaussångi-
laK, asume nimaKarfik, Ilulissat ka-
ngerdluata. igartartumik sermiligssup
påvanitoK. mérauvdlune tamåkorpag-
ssuit issigilerdlugit erKarsautine sor-
pagssuit pingorakålersaraut, sordlu-
miuko igdlussårssuit pugtassut kussa-
nartunik patdligtailissartagdlit uma-
ssorujugssuitdlunit ersinartut.
atåtama palaseKarfia angnertoKaoK,
aussame ukiumilo sivisumik angala-
ssariaKartardlune palaseKarfigssuar-
minitut tikikumavdlugit. aussåkut a-
ngalagångat ilanutai tamavta ilauga-
jugpugut. umiatsåmik ipugtariåinå-
nguamik arfinilingnik arfineK pinga-
sunigdlunit anguarteKardluta, tupi-
lissardluta taKuarfilissardlutalo pi-
ssariaKarnerpåginarnigdlo atissagssa-
lissardluta nunaKarfit åssigingitsut a-
tåtama angatdlavigssai avKUsårtortar-
pavut. ilåne inoKarfit ingmingnut u-
ngasingårmata ikerinarme inoKångit-
sume unuissariaKartarpugut tuperme.
inoKångitsorssugaluaK tikitdlugo ait-
såt tåssa umassorsiagssaileKinartå-
ngitsoK, tingmiarpagssuit, naujat, i-
merKUtailat mititdlo KeKertane erni-
ortut. aitsåme tåssa mérauvdlune Ke-
Kertat tamåko tingmissat erniorfé nu-
énertartoK. nuna tungmardlugulo av-
dla erKaerKårtångilarput ménigsar-
nigssardliuna, nagsatåvtinik majussu-
iniartut, tupertorniartut iggasersorni-
artutdlo isumåkiginardlugit uvagut
mérKat tuavinarssuaK månigsariårau-
ssaraugut, måneKarmatdlume! avdlo-
riarfigssaussångilardlunit imerKutait-
dlat månigpagssuinik. ilåne uvdlut o-
Korunardluinarttu nåmagtoriardlugit,
Sk månit anginåtsiartaråvut, mitit
månigssue. imerKutaitdlat aporiar-
ssaissorssuit soKutiginagit KeKertaK
kaujatdlagkiårtuartarårput månigsår-
pagssuavut kinerfigdlugit, uvfa atdlit
Kårartorssuit atissavtinut kugårtui-
nauvdlutik. — sugssardliuna. Kasutag-
dluta ilavut tikitaråvut tupertorérsi-
massut, nenerssuit ualarérsut kigdlut
unguvdlugit igsåvdlutik, aunalo kav-
ferssuaK KalaortoK tiperssuane Kimu-
galugo.
taimane radionångikatdlarmat ti-
ngerdlautåinaleKaratdlarmatdlo Ka-
låtdlit-nunane inuneK åssigiåginanga-
jauvoK, taimanime åma pujortuléra-
KångilaK Kujatåne Avangnånilo niu-
vertoKarfit KaKutigorssuåinaK atåssu-
teKarfigineicartardlutik. åssersutitut
tåisavara anånaga Katångunilo ukiut
18 takusimångitsut, måssa tamarmik
Kalåtdlit-nunånikaluardlutik.
kalålimerngit amigåsångitsut
palasip igdlorssuane åma angumik
kivfaKarpugut, pingårtumik imertar-
nermik suliaKartussumik. ukiume Ki-
mugsimik ungasigsumit imertartoKar-
tarpoK aussamilo nåpartåraK nang-
magdlugo nilagtautigineKartardlune.
Gulumåt — tåuna kivfarput imåinåu-
ngitsoruna — sulilo encaimavdluaKåra
igavfiup matuatigut iserångat nåpar-
tåraK nangmagdlugo, umé sermersi-
mavdlutik pujortåune kingmiveKå-
ngijøK eKimiordlugo, tåssalo isinar-
dlune oKalualåK agpitardlugo. entai-
massarparåtaoK arnaK utorKaK, åsit
issaisa sinai augpalugtuinait, tingmi-
ssamik erisariartortartoK. Kaliane Kut-
dlerpåne erisartoK niperujorutigalune
erxå merKorssuarnik piuneKarane,
mérauvdlune takuvdlugo avdlausså-
ngilaK ilisitsoK, erKaimassarparalo
tagpikane erissartitdlugo OKariartor-
tineKarångama Kuilertavigsortarama.
taimane neKigssailatsissångeKaugut,
pingårtumik ukiume, erKaimassarpa-
ralo peausivigput tingmissanik Keri-
ssorpagssuarnik ulivkårtoK, aKigssit,
mitit naujatdlo Kilertarpagssuit, ukat-^
dlit tugtuminerssuitdlo. taimanime å-
ma kalålimerngit akikikatdlarmata a-
KigsseK 8 ørenardlune, ukaleK 50 øre,
Kaleraligssuit sårugdligssuitdlo atau-
seK 10 øreKardlune. tamåkorpagssuit
mérKat tuniniartarpait igavfiup matu-
atigordlutik, aningaussardle pingine-
ruvdlugo igfiamik akilerKunerussar-
dlutik, tåssa taimane timiussiaK, sor-
dlo avangnåmiussugut OKartartugut,
kalåtdlinut niorKutéungikatdlarmat.
erKailåratdlardlavka inuvdlutigivdlu-
agkavut puissit neKerssue måtagssuit-
dlo. uvdlut tamardluinaisa uvavtine
neKitorpugut, ilåne unukorsiorérnikut
tamulutigissardlugo. KaKutigorssuaK
neKitungitdlatuaruvta, sordlume tåssa
sumik amigauteKartugut, issigtunime
nerissat neKe ilagssarivdluinarmåssuk.
åmalo måtak pilårKårssuaK, KerissoK
utardlunit mamatdlaraissoK. nutårtu-
gagssailatsinguånginavtalo KaerKU-
ssitdlagtårtarpugut imalunit niuverto-
Karfingme Kavdlunårtaussunut av-
dlanut neriartorKUSsaussardluta.
uvdloK seKiniarfik
KaerKUssivdluarfiussartoK tåssa I-
lulissane seKiniarfik, januarip 13-iåne
seKerngup nuerKårtårfia. uvdloK tåu-
na atdlåraeriartoK kikut pisinau-
jungnartut tamarmik seKiniålssarput,
Kåumatit ardlalerdlugit seKerngup nu-
isaersimavdlune tåkuterKårnera nag-
dliutorsiorniartardlugo. Kavdlunåt ta-
marmik uvdloK tåuna palasip igdlua-
nut katerssutarput Kamuterpagssuv-
dlutik Kimugsimik PitorKermut sei<i-
niåssardlutik. uvagut mérKat tugdlu-
simårutigissarparput uvdloK tåuna
ingmikut KimugsertineKartaravta, ait-
såme tåssa nuånertartoK. angerdlamut
tikinivtine palasip igdluane sukulåti-
tutarpugut nererérångavtalo angutit
natdlukåtåutardlutik.
erKaimanardluartumigdle åma nag-
dliutorsiortoKartarmioK junip autdlar-
tinerane aputaitdlarångat, seKineK ki-
ssagtorssuångordlune, tamatumunå-
kutdle kalåtdlit nuånåtineKartardlu-
tik, tåssa anima Kunup inuviane. si-
låinarme K’åKånguame nuånåtitsi-
ssarpugut niuvertoKarfingme kalåtdlit
tamardluinarmik akussardlutik, ka-
låtdlit nerissangnåvinik suaussagdler-
torssuvdlutik, tåssalume kavfitaKå-
ngitsusanane. uvdloK tåuna uvdlåp Ki-
leruanit K’åKånguame ulapålerérsar-
put igarssuit kångusait kigdlulioriar-
dlugit suaussat értaligssuit utdlugit,
kavfitagssålo åma tåuna puigorsima-
niarnago unaivigssuit kångusat ma-
jussorneKartardlutik. pigdliutigssat a-
migåsångitsut uvdloK tåuna savssar-
neKartaraut, kalåtdlit tamardluinar-
mik Kårsitdlartugssaungmata, méko
perKuteKardlutik aggersinåungitsut å-
ma pajugtorneKartardlutik. ilame a-
lianåitåssusia takulerdlugit kalåler-
pagssuit åssuvfåtut nuånårtut K”åKå-
ngup sarKåne seKinarigssuarme Kat-
sunganerssup atåne igaussarfigpag-
ssuit erKåinut katerssusimassut.
aput augdlune uvdlortusitdlarångat
autdlålugtalersarpugut, uvagut mér-
Kat nuånarivdluagkavtinik. silarKeri-
atdlartOK uvdlånguamit anåna kalåt-
dlitdlo arnat ardlalialuit ilagalugit
nunap timånut autdlartaraugut uki-
ugssamut ivssortariardluta, ivssoK a-
Kilivdlune piaruminarserugtorångat.
uvdloK isuvkårdlugo ivssortartarpugut
akornatigut jtimanavigsumik taKU-
ssavtinik nerritutardluta, unaivig-
ssuaK kavfiliut KalårtutsiarssuaK u-
nguvdlugo igsåvdluta. ivssortåvut u-
jarKanut Kaersumutdlo manilertar-
pavut, ukiagssalerångatdlo Kalerigsi-
ssarpugut mikissuaråungitsunik, uki-
orpat Kimugsimik aissagssångordlugit.
ukiåkut paornat nalåt
paornaKalitdlarångat ilaKutarit ta-
mavta umiatsåmik Kangerdluarssup
Kinguanukåssarpugut, sapåtip akune-
ra migssiliordlugo tuperdluta nuniag-
tardluta. å, ilame alianaitåssusia ta-
måne tupertorångavta, nunarssuaK
nuånerdluinartOK tikitdlugo. kup Ka-
pugtup erKånut tupertarpugut. asulu-
me åma kuk tåuna enaluligssugame
iluagtitseriardlune tiguinardlugit pi-
ssaKarfigssaussardlune, åmåkulo Kå-
Kap sivingarne kigutaernarpagssuar-
nik ulivkårtut, KiviagaK tamarme tu-
nguj orsimålitdlardlune. tåssa tamau-
nga inginardlune KanorssuaK kigu-
taernartorumagéine nuniånigdlunit a-
merdlanerKisåukumagåine. kalåtdlit
kigutaernait måmåssusisigut avdlanit
nalisingilåka, pingårtumik sukuler-
dlugit imulerdlugit augtuinau-
ssarput jordbærinit inornerungitdlui-
nardlutik. — nuniakatagkångavta u-
miatsåmut ateriardluta aulisartarau-
gut, sordlo ingmaminérarssuaK tulag-
Ungdomsbillede af Knud Rasmussens sø-
ster, Mie Møller, gift med folketingssekre-
tær Jens Møller.
Knud Rasmussenip uatångutå Mie Møller,
folketingime sekretærip Jens Møllerip nu-
lia inUsugkatdlarame.
taraugut sårugdligpagssuarnik pissa-
Karsimavdluta. — Kalåtdlit-nunfine
autdlårsimaneK nuånertaraluaKissoK
avångunaKutå tåssa ipernarpagssuit,
pingårtumik orKuartane ingassagdlui-
nartartut. ipernat sualugdluinalerå-
ngata kisianiuna paornaKutinik iku-
atdlaivdlune nigorsimårtiniarssaralu-
git, pujordlume soKutiginago taimai-
liortarpugut ipeKivatdlålerångavta.
oktober Kåumataulerångat ukior-
tarpoK sisorarfiusinångordlune Ki-
mugserfiusinångordlunilo. Kingmer-
pagssuaKarpugut 40 inorajungnagit,
tåuko agfait migssiliordlugit atåtama
angalanermine Kingmerissarpai. siv-
nere uvagut mérKat atortarpavut. Ka-
tångutigit tamavta ingmikut Kingme-
Karpugut nangmineK Kimoriarsartag-
kavtinik, taimailiornerdlume OKitsui-
naussångilaK. kalåtdlinuko Kingmé å-
sit nalunartumik pissusigdlit. Kimug-
sersaussoK pikordlugkångat ernlnaK
påserértarpåt ikatiginialersardlugulo.
igdlinerssuit atuardlugit ingerdlaneK
nuånerKiserugtorniardlugo, una sori-
atdlartoruna kaujatdlapilortaraut Ki-
mugsersoK katatautitdlugo, tåssalo pa-
ngalinarssuaK angerdlamut autdlar-
dlutik. avdlatut ajornatdlåraoK, kisiå-
niuna utipatdlariardlune Kingmit aut-
dlarterKigdlutik, ikunangnialeKingma-
ta nålagartik soKutigiungnaerdlugo.
ardlaleriardlunga erKaimassarpara
Kingmérsertarsimagama, kamangner-
mit upinerssualiutdlugo pisungmik a-
ngerdlartariaKarsimavdlunga ilåne a-
limasiartukasingmut perérdlunga.
Kingmitdle nålagtisinauleråine téssaKa
avdlamik nuånernerussoKarpa Kamu-
tine igaumiatånguardlune ingerdlaor-
dlune igdlinerssuarne mångertitdlutik
Kivdlarinångortune orsit kasussauter-
palånguat tusåvdlugo.
jutdlilitdlarangat
jutdle ornilerångat palasip igdluane
ulåpusertaraut, pingårtumik tunissu-
tigssanik, tåssame Danmarkimisut tu-
nissutigssat inerérdlugit pisiagssåu-
ngingmata, tamarmik agssangnik su-
liarissariaKardlutik. suliagssat amer-
dlissortitdlugit pivfigssaileKinarsissa-
KaoK, kisianiuna unuarpagssuit pigår-
anånap nunå
puivkartutut issip såne
nuna perulerKårfiga,
takordlortaravkit tamåne,
nuånersoK mérauvfiga.
kaperdlangme issilerångat
siko Kivdlarigtitdlune,
atdlårKingme arssarnerångat
imingnarserugtordlune.
upernåme kunguit kugtut
nuånåuminartåssusé,
narssarmiuata Kitivitut
nipaisa tusarnissusé.
nuna Korsorigtitarångat
sivkerdlutik naussunguit,
avuna seKtnertarångat
Kingordlugit KåKarssuit.
akerput asingalerångat
amigkatut pinerdlune,
unuk tårtuarssårtarångat
KOKårigsinarsivdlune.
anånap nunå asanartoK
tamanit pingårtitara,
ungåumernera ilumortoK
ilingnut torårtipara.
Jørgen Fleischer
dlune sulerussårdlune. jutdle Kanig-
dliartortitdlugo ulåputigssat åma ila-
gissarpåt kågiliornerssuaK. uvdlorpag-
ssuit kågiliortoKartarpoK, uvagutdlu-
me mérKat kajarniartångilagut. er-
ngautaussamik kågiliagssanik tunine-
Kartarpugut, åssigingitsorpagssuarnik
ilusilersordlugit utardlugit. erKai-
mavdluaKåra arKaluånguåka kangu-
jarterutdlugo kågiliorssuårtut påpia-
ranik iligserusiat najorKUtaralugit ar-
narKuåssåt, hestit pulukitdlo naKitag-
kamit sivssorussårdlugit. jutdlimutdle
piarérsautinit tåssa nuånernerpau-
ssartoK orpiliagssaK paornasutsersor-
neKarångat. ilame ine orpiliagssamik
paornaKUtsersuivfik Kimåkuminartå-
ngissusia, taimane orpiliagssat tikisi-
neKartångikatdlarmata, paornaKutit
kussanaratdlarneråne Korsuneråne pi-
arneKardlutik apume torKortarineKar-
tardlutik. jutdlilerångat paornaKuti-
tåt apumit agssangneKartarput, orpi-
liagssardlo kanårtaleriardlugo avale-
Kutigssailo ikussoriardlugit paorna-
KUsersorneKartardlune. soruname or-
piliavigtut itångikaluarpoK, kussanar-
taKalunile tipigigtaKalunilo ’ naneru-
térKat ikiterneKarångata. ikingutigiv-
dluagarput Luka, orpiliagssavtinik
paornaKutsersuissartoK tåkukångat
paornaKuterpagssuit natermut siårti-
tersimassuf kussanarnersiuatålerdlu-
git, uvagut mérKat sordlo kisimik pi-
ssugssat. Lukamiuna oKalugpalåtdlar-
KigsorssuaK ussersuatårutigalune ki-
nilo tamanut iliortitdlugo piviussorpa-
låvigsumik OKalugpalårtardlune. ersi-
nartulerssåleriartoK uvagut mérKat
Lukamut milugusimaniåinaK pilersa-
raugut. ersiorpatdlåleriartugut pisa-
nganavigsunik piniagkerssålerångat
alatariaKångivigdlune ersiniåsaKaluta
avdlamuf sålertortaraugut.
jutdlip unukutåne suaussat KaKor-
tunik kinertortutarpugut, tugtunik a-
Kigssinigdlunit sujatartutardluta, ki-
ngornalo ikineKartaraoK orpiliarujug-
ssuaK, sulunanik umataussanik aug-
palårtuarKanigdlo pinersarsimassoK
nanerusersorulordlugo. — Kalåtdlit-
nunånile jutdlisibrtarnivnit erKaimav-
dluarnerpaussara tåssa jutdlip unuåne
kalåtdlit silatangiaissarnerat, ilerKOK
sule atorneKartoK tåmartariaKångit-
sordlo. inusugtut unuaK tåuna anga-
laortarput igdlut tamardluinaisa sila-
tangiardlugit utorKaunerssåtdlo tåssa
Lukartarput jutdlip ivangkiliuanik a-
tuartarpoK. tugsiarKeriardlutik apume
Kerårpaluat åungariartuårtaraoK av-
dlamukartut. ukiut taima amerdlati-
gissut Kångiukaluartut sule tusågiga-
Iusok palasip igdluata nautsiviane
matup sånerutåta pérneKarpatdlag-
dlune nérKulugpalugtarnera, silata-
ngiaissut tikiukångata, tarKamanilo
Kerårpaluk apume. silatangiaissut ti-
kiuniariartut igalåt såne nanerutit å-
nama ikitertarpai, erKumassugut på-
siniåsangmåssuk. tauva inusugtut ni-
påt ersserKarigsoK tusarnersordlo tut-
siutaraoK, Lukavdlo nipå KåssarigsoK
jutdlip ivangkiliuanik atuarpalugtoK,
unuame atdlårKigssuarme uvdloriar-
pagssuit uisorilavfiéne — eniaimassaK
alianaitsorssuaK puigunaitdluinartoK.
naggatåtigut erKainialårdlara OKa-
lugfigssuarput alianaeKissoK, naneru-
terpagssuit ikitersimassut nagdliutor-
ssuarne nålagiarfigissartagarput. ila-
me nuånertåssusia OKalugfigssuaK
KåumarsardluarsimaKissoK kalåtdlinik
åssuvfåtorpagssuarnik ulivkårtoK i-
serfigalugo, Kimagtartorpagssuit tug-
siartitdlugit..
kingumut avKusininguit ilikardluar-
simassåka avKutigigivkalusoK KåKa-
mut Kutdlarterdlunga, tåssångånit i-
ssikivik alianaitsorssuaK méraunivne
kångartugssåungitsumik iluvne åsse-
KalersimassoK Kimerdlordlugo, nuna
perulerKårfiga erKarsautima najortua-
gagssåt. tamåko erKailerdlugit Kuja-
niarneK angisdK uvavne pilersaraoK,
taimatut nalau'taKarsimagama pivdlu-
arneK misigalugo.
nugt. Jørgen Fleischer
TOMS FABRIKKER A/S
Leverandør til det Kgl. Danske Hof
'/omJ'
GULD BARRE
Den lækreste De kan tænke Dem! Danmarks mest solgte
chokolade
mamardlulnåssusia usseriåsagit aitsåt tåssa!
Danmarkime sukulåtit pisiariumaneicarnerssåt
I________________________________________________________________________I
37