Atuagagdliutit - 14.12.1961, Blaðsíða 37

ugsik siutitordlo
nerssutit
nerissarfiane
siutitoK Bethlehemimut avKUsinikut
Josefimit ingerdlåneKarpoK. niviarsiaK
iluartoK nangmagpå. niviarsiaK ma-
lungnéngingajagpoK sujunigssane
ipivdlugo erKarsautiminit tiguagausi-
magame.
ugsik nangminérdlune kingornåne
malingnigpoK.
ingerdlaortut igdloKarfingmut piga-
mik nerssutit inånut Kimagausimassu-
mut iserput; Josefilo erninaK suliler-
pOK.
ugsik isumaliorpoK: „inuit tåuko tu-
pingnåinarput. takuinartigik agssang-
mingnik tatdlimingnigdlo sunik sulisi-
naussut. avatåine åma uvagut nisuv-
tinit kukivfavtinitdlo avdlauneruput.
nålagarputdlo nagdlernigssaKångilaK
iluarsåussisinåussutsimigut, najunga-
ssut nardlorsardlugit nardlusutdlo na-
jungardlugit, pissariaKartut tamaisa i-
sumagalugit, taimaisiortarpordlo ka-
måumersimanane narragsimananilu-
nit“.
Josef anigame erininångitsukut ti-
kiupoK ivigarssuarnik nagsardlune. i-
vigarssuit kussanardluinarput seid-
nertarisimanermit Kangame Kivdli-
nguarsse — sordlume tupingnartuliåi-
nait.
„suliortumitauvauko?" siutitoK ing-
minut OKarfigaOK, „sordlume mérår-
Kamut sinigfigssaliortut.“
„ImaKa ilivse unuaro atorfigssaKå-
sause,“ niviarsiaK iluartoK ugsingmut
siutitumutdlo OKarpoK.
umassut sivisumik ingmingnut issi-
kuput påsingningniarssarigaluardlu-
tigdlo. tauva aKupiput.
erninaK itertinpKarput nipimit sag-
dlaitsumit taimåitordle Kilangnik ta-
manik avKUsårtuissumik.
ugsik nikuikame påsivå mérårå-
nguaK atissaKångitsoK nerssutit neri-
ssarfiåne sinigtOK. anerterivfigå unag-
sardlugulo puiugaKarane.
niviarsiap iluartup Kiviardlune ku-
ngujugdlunilo ugsik Kutsavigå.
sunersut sulugdlit tåkutardlutigdlo
Kimagutarput sordlo Karmat avKutigl-
nartagkatik issiginagitdlunlt.
Josef tikiuterKigpoK ånoråminermik
sanilimingne åtartorsimassaminik
nagsardlune.
„ila tupingnåssusia," nipine sana-
ssorpalårdlune sékortuluatsiartoK a-
tordlugo OKarpoK. „unuaK KiterarpoK,
taimåitordle Kaumavdluinardlune. pi-
ngasunigdlo seKineKarpoK seKineK a-
tausiussarniartoK. kisiåne atautsimut
katiniarssariput.“
uvdlångulersoK ugsik nikuipoK. mi-
anerssordlune kukigfane tugtipai mé-
raK itertikumanago imalunit naussoK
Kilangmit pissoK ingililunit akornu-
serumanago. ila sut tamarmik avdla-
nåssusé!
inuit erKåmiussut tikiuput Jesuse
niviarsiardlo iluartoK takuniardlugit.
inuit pitsugamik avdlamik tunissutig-
ssaKéngitdlat taimågdlåt Kungujula-
nermik. tauva avdlat tikiuput KåKor-
tarissanik siggartåumigdlo nagsardlu-
tik.
ugsik siutitordlo igdluaumiput inuit
avKUtigssiorniardlugit. isumaliutigåt
méraK pivdlugo KanoK isumalioru-
mårnersut. mérKap sule takungilai.
aitsåt iterpoK.
„nerssutipalåjungilagume," siutitoK
OKarpoK.
„ilumume, kisiåne påsisinåusavat u-
vagut tåussuminga angajorKåvinitdlo
avdlauvdluinartumik issikoKaravta
ersilersisinauvarput."
„nerssutit inåt, nerssutausivik Ka-
liardlo påukarutitalik tåussumatut å-
ma issikoKångitdlat, tåukulo ånilåru-
tiginaviångilai."
ugsigdle årdleriuarpoK. nagssune
erKarsautigai tamuautigalune:
„ajussårnaraluaKaoK asanerussat ti-
kiniaråine Kanilårtumik issikoKaler-
neK ajornarmat. ånilårtitsinigssara si-
anigiuartariaKarpara. ilerKoringilarale
ilungersunartumik pissutigssaKartina-
nga inuit avdlatdlunit såssutisavdlu-
git. aungmik ajortumik kuseriarner-
mik atautsimigdlunit uvavnltOKångi-
laK. kisiåne sumutdlunit pigaluarå-
ngama nagssugssuåka ilaussarput. i-
terångama ilaussaraut; agdlåme pu-
jortume ingerdlaorångama uernarner-
mitdlo siningnialerångama tåuko i-
ngigigsut mardluk mångertorssuit er-
Kaimajuartarpånga. agdlåme unuame
singnagtortitdlunga malugissarpéka."
ugsik ånilårtorujugssuvOK méraK
kissarsimatiniardlugo Kanigdlivatdlår-
simagamiuk. arråme pinerdliordlune
nagssungmigsimagaluaruniuk!
„méreamut KanigdlivatdlårniaKi-
nak!“ siutitup åiparme erKarsautai er-
Koriarsimavdlugit OKarpoK. „erKar-
sautigissariaKångilatdlunit ajorusug-
tileKinagagko. åma nuangnik kugtit-
sivigeKinavat nunorsimaneK saperta-
ragko, taimaisioruvitdlo kussanåisaga-
luaKaoK. sormiuna nuånåleriardlutit
tamulungniåinartarpit. avdlanut taku-
■tinavérsårdlutit taimaisiortarniarit!"
ugsik oKångivigpoK.
„måna siutika mardluk mérKamut
takutisavåka. aulatineK ajornångitdlat
sumutdlunit tamanut såtitardlugit.
saunertaKångitdlat, agtordlugit Kitug-
tuinåuput. ersilersitsivdlutigdlo erKig-
sisitsisinåuput. mérKamut allkutausi-
nauvdluarput iliniutigssauvdluardlu-
tigdlo.“
„tåssame påsivdluarpara. avdla-
mingme OKarneK ajorpunga. sianitsu-
ngilanga."
mana siutitoK ingminut namagisi-
mårdluinalerpoK; taimåitumik ugsik
OKarKigpoK:
„méraK kinågut nivdlerfiginiaKina-
go — tOKOKinavat".
„sianitsorssuaK!"
siutitoK nerssutit inåta såmiatungå-
nlpoK ugsigdlo talerpiatungåne. mér-
Kap inunerata nalåne taima inigssisi-
måput, tamånalo ugsiup iluarivdlui-
narpå ilerKUt nuånarissaramigit. au-
lariåsanatik atarKingnigpalugdlutigdlo
akunerpagssuit tåssanlput sordlume
Kalipaissumut Kalipagtlnartut.
mérånguaK seKungerpoK. erninaK
sinilerKingniarpoK. ingile Kaugdlorl-
navik siningnigssånut utandvoK. ima-
Ka méraK OKalugtuniarsimavå aperi-
niardlugulunit.
ingile umarigdlune mérKap singnag-
tuanit anitdlagpoK nerssutitdlo inane
tåkutdlune. sujugdlermik inordlåmut
sikerujugssuarpoK, tauvalo mérKap
niaKua kussanardluinartorssuarmik
Kaumanilersorpå — niviarsiaK iluar-
toK Josefilo ilångutdlugit. tauva su-
lungminik merKuminigdlo sujorssug-
tuinauvdlune tåmarpoK merKue KaKU-
ngåramik sujorssungåramigdlo sor-
dlume magdlit Kaertarnere.
„uvagut KaumanilerneKångilagut,“
ugsik OKarpoK. „ingile taimaisiorame
pissuteKarunarpoK. uvagut nikanar-
patdlåKaugut, siutitoK uvangalo. Ka-
Musik skaber glæde
J)
Vi leverer hurtigt alle slags
Musikintrumenter
og Grammofonplader
Stort udvalg i harmonikaer,
mundharper, alle strenge-
instrumenter.
Skriv efter katalog — tilsendes
gratis
nipilerssornex
nuénålersifsissarpoK
sut tamaisa pilertortumik
nagsiusinauvavut
nipilerssutit OKalugtartuvdlo nutai
nutsugiarpagssuit åssiglngitsut, Ka-
nerssorissat, nipilerssutitdlo no-
Kartigdlit tamaisa pigåvut
kataloge piniarniaruk
akeKångitsumik nagsiuneKåsaoK
MUSIKHUSET
Algade 23, Vordingborg
norme ilivdluta åma Kaumanilertaria-
Kalisagaluarnerpugut?"
„ilumut ivdlit taimåitortårtariaKå-
ngilatit; puiorpatdle uvanga niviar-
siaK iluartoK nangmagsimagavko."
ugsik erKarsalerpoK:
„Kanormitauvauna ilivdlune niviar-
siap iluartup taima pinertigalunilo
kussanartigissup nukagpiaraK tåuna
ineKunaKissoK torKorsimasimagå?"
iniaKa nipituvatdlåmik erKarsarsi-
mangmat siutitoK akivoK:
„pisimassoKarpoK ivdlit påsisinåu-
ngisangnik."
„soruna OKartuåinarpit påsingnigsi-
néungitsunga. ilingnit sivisunerussu-
mik inusimavunga. sulisimavunga Kå-
Kane, narssame imavdlo sinåne."
„tamåko pineKångivigput," siutitoK
OKarpoK.
kinguninguatigutdlo:
„atarKinéssuseKarnigssaK kisime pi-
neKångilaK. Kularingilara, ivdlit ug-
sik, malugisimångigkit mérårånguaK
pujoralangne erKumltsune uvfartutut
ingmat, pujoralangnitdle sule kussa-
narnerussutut itune.“
„ilumume kussanarnerungårput,“
ugsik OKarpoK. „sordlume tåssa Kau-
maneK, ailarnerdlunit kultiussoK, mé-
rånguamit aniassoK."
„taima OKarputit ugpererKuinardlu-
go takusimagit."
„takusimånginavko?"
ugsiup siutitoK nerssutit inåta te-
KerKuanut ilagå. atarmngningniarner-
minut ugpernarsautigssatut tåssane
ugsiup orpiup avaleKutingua ivertisi-
mavå ivigamininguanik erKånut ilio-
raivdlune mérKap gutiussup erKåne i-
vigkat ilisimaneråtut. tåssa oKalugfi-
liaussagssaK sujugdleK. ivigkat kanår-
tait tamåko ugsiup silamit aisimavai.
ivigkat kanårtait nerssutit inånltut
agtusavdlugit inimigai: nerineKarsi-
naussungmata inimigissorujugssuvai.
ugsik siutitordlo anisimåput tårsinig-
ssåta tungånut ivigartoriartordlutik.
ujaricat påsingningniaussårtitdlugit
narssamltut amerdlanerssait påsissa-
Karérsimåput. agdlåme ujarårånguaK
manigsoK takuvåt Kalipautine ilusinilo
avdléngorartitdlugit påsingningner-
minik nalunaertoK.
åmåtaoK narssame naussut ilait ,på-
singnigsimåput nerineKartariaKaratig-
dlo. nerissariaKéngitsunik sigssuiga-
Karniardlune ivigartorniarneK ajorna-
kusortorujugssuvoK. ugsik isumaKar-
Pok nerigaluaråine iluaKUtåungitsoK.
pivdluarnermit Kårsitdlarsimassutut
ipoK.
imernialersinanilo ingminut aperi-
gatdlarpoK: „imeK una påsissaKarsi-
manerpa?"
tamåna Kulariguniuk iminglnaru-
sungneruvoK tatsimutdlo mingugtu-
mut nalunångivigsumik sule ilisima-
ssaKångitsumut tikiutdlune.
ilåne imerniartitdlune avdlamik
malugissaicarneK ajorpoK taimågdlåt
Kanerme iluatungåne imertitdlune tu-
ngusungnitsorujugssuarmik.
„kingusigpatdlålerpoK," ugsik isu-
maliorpoK, „imertariaKarsimångikalu-
arpunga."
agdlåme anersårtorniarneK ajunga-
jagpoK. isumaKarpoK silåinaK agdlåt
iluartussoK påsingnigsimavdlunilo. år-
dlerivdluinalerpoK ingilimik najussi-
sasoralune.
ugsik kångusulerpoK ipitsujumaga-
luardlune ipitsujuåinånginame.
„tåssa måna Kanganit iplnerussari-
aKalerpoK. taimåitariaKarpoK. mianer-
ssortariaKarpoK. tungmissagssåka sia-
nigissariaKarpåka."
siutitoK inuvdluartorujugssuvoK.
nerssutit inåt seKernup Kingorfigå,
umassutdlo tåuko mardluk pilernutl-
narput méraK alångortamitiniardlu-
go.
„seKinerfigilåraluaruniuk ajoKutau-
naviarsimångilaK," ugsik isumalior-
poK, „kisiåniåsit siutitoK OKåsaoK på-
sisimassaKångitsunga.“
méraK sinigtualerpoK, ilåne sinigtit-
dlune agsut itisunik erøarsartarpoK
Kagdlunilo eKitardlugit.
uvdlut ilåne siutitup mianerssordlu-
ne mérånguaK igdluanut sågtipå sig-
gungminik, taimåinerane niviarsiaK i-
luartoK matup kigdlinganlpoK aper-
Kuterpagssuitdlo kristumiussugssat a-
perKutigissait akiordlugit.
Mariale ernerminukarame ånilårto-
rujugssuvoK. mérKap klnå avdlame u-
jångilå kingugdlermik takuvfingmine.
tauva suna pisimassoK påsivå siu-
titordlo ilisimatitdlugo méraK agtor-
neKartariaKångitsoK. ugsik tamatumu-
nga isumaKataunerminik takutitsivoK
nipangerdluinardlune. ila nipangersi-
matdlarKeKaoK. uvdlune nigdlertune
erKarsautai maluginiarneK ajornartå-
ngitdlat anerterinerata ailai issigalu-
git, tamatumuna påsissaKarneK ajor-
narneK ajorpoK.
ugsik isumaKåinarpoK méraK agtu-
ngikaluardlugo iluaKUsersorsinauv-
dlugo, sordlo niviugkat ingminut ug-
sagsårdlugit (uvdlåt tamaisa niviugkat
inåt orneriardlugo agtualårtarpå) i-
malunit sugdlinerit Igkamut toKorar-
dlugit.
siutitoK matup kigdlingane xama-
ssarpoK nålaordlunilo, årdlerinarsi-
naussunik malugisimassaKalerångame
isåriaK avssertarpå. tauvalo ernger-
dlune ugsik tunuanut inigssitarpoK
ardlaligssussussårniésagamik. sapingi-
samingnik OKimaitdlisartarput: navia-
nartoKartitdlugo niaKue nåvilo aKer-
dlunik imigkatut itarput. issaitdlo Ka-
nganit uisanerussarput Kivdlerneruv-
dlutigdlo.
ugsiup tupigivdluinarpå niviarsiaK
iluartoK nerssutit inånut periardlune
méraK Kungujugtisinaussarmago. å-
mame Josef mikissoK umeKaraluar-
dlune iluagtitsivigtarpoK nikorfåinar-
dlune uingiarssugdlunilunit. ugsik å-
ma sumigdlunit nipilerssuteKaruma-
galuarpoK. kisiånile avdlamik pisi-
naussaitångilaK nipilingmik anerteri-
neK kisiat.
„itorput ajortumik OKautigiumångi-
lara, isumaKarpungale anerterinermi-
gut Jesuse unagsarsinåungikå. mérå-
nguaK kisimilerångat malugissarpara
igdlersorteKartariaKartoK. ugsiup a-
jungeKUtigå nukigtussutse nalungina-
miuk.“
narssame ivigartoKatigigtitdlutik i-
låne ugsik siutitumit KimagutarpoK:
„sumungnalerpit?“
„erninaK tikiutisaunga.“
„sumungnalerpit?" siutitoK nangl-
narpoK.
„pissariaKartitsinersoK takunialer-
para. nalunartaKaorme."
„erKigsisimatlnaratdlauk!“
ugsik autdlarpoK. nerssutit inåne i-
galåvaraKarpoK — tamåna pissutauv-
dlune kingorna ugsiup issånik taine-
Kartalersumik, ugsiup itsuartarfianik.
uvdlut ilåne ugsiup malugå Josef
Marialo anisimassut. igsiavingme sig-
gartaut takuvå siggungminik angusi-
naussane, mérKamit ungasigpatdlåra-
ne Kanigpatdlåranilo.
„Kanoruna nipilerssorfiginiåsava-
ra?“ ugsik isumaliorpoK Jesusip siutå
patdligkumångikaluaramiuk siggar-
taut tåuna atortinago. „agssatdlagte-
rissut erinarssutåt" anguteralaup sa-
pitsup akiunigssamut erinarssutå i-
malunit nerssussuaK ilisitaK?"
ugsik ilåne tamuassussårdlune umå-
migut erinarssortarpoK.
ugsiup mianerssordlune siggartaut
supivå, imaKalo taima nipigigtiginig-
ssånut ingilip ikiungikaluarpå. méraK
niarKuminik tuviminigdlo magssitsi-
arpoK takuniaivdlune. siggartartordle
nåmaginångitsumik nipilerssorsoraoK.
isumaKardluinarpordle kialunit avati-
minltup tusångikåne. kukuvordle.
tuaviordlune KimagukiartorpoK ki-
mutdlunit, pingårtumik siutitumit,
KOKagssineKatdlarasualune siggartau-
tip erKånititdlune.
„Kaivdlutit takusariaruk," uvdlut
ilåne ' niviarsiaK iluartoK ugsingmut
OKarpoK, „soruna erninguara Kanig-
dlivdluinarneK ajorpiuk taimalo tai-
mane atissaKångikatdlarmat unagsar-
dluartartigalugo?“
sapiserdlune ugsik Jesusimut Ka-
nigdlivigpoK, mérånguvdlo sigguati-
gut agssangminik igdlugtut tiguvå er-
KigsisimatdlarKunermit. ugsik anerte-
rinavérsårpoK, måname taimaisior-
nigssaK pissariaKångilaK. Jesuse ku-
ngujugpoK. ugsik nuånårnermit niv-
dlersinaujungnaerpoK. sordlume nuå-
nårnerup timå tamåt, nagssuisa nua-
nut agdlåt, imersimagå.
mérKap siutitoK ugsigdlo nikitaut-
dlugit issigissarpai, siutitoK ingminut
tatigivatdlåtsiarpoK. ugsik malugaoK
sordlo kinångup tåussuma erKumlvig-
sumik avKutaluglnardlune issigigåne,
sordlo kinå KaumaneKartoK sordlule
KutdleK inimit igdlumut avdlamut mi-
kissunguamut ungasigsumutdlo tigu-
mineKardlune nungneKarångat.
mérKap ugsiup ilumorsåssusia taku-
gamiuk igdlalerpoK. ugsiup igdlarneK
tåuna påsingilå isumaliordlunilo mér-
Kap imaxa mitatigigåne. inugsiarner-
patdlårtariaKånginerdlune? agdlåme
KimagutariaKarnerdlune?
tauva méraK igdlancigpoK, igdlar-
nermik ilårusungnartumik mérarpa-
lugtumigdlo ugsiuvdlo påsivå igdlar-
nera mitatigdlinerungitsoK.
niviarsiaK iluartoK ernilo ingming-
nut tikingajagdlutik ilåne issikutar-
put. maluginerdlo ajornartaKaoK kina
ardlåt nuånårnerunersoK.
„isumaKarnarpoK taimaisiortartut
nuénårtuåinardlutik," ugsik isumali-
orpoK,“ anånamik taima saimatigissu-
mik mérKamigdlo taima ineKunarti-
gissumik takussoKéngisåinarpoK. kisi-
åne ilåne ilungersorpalugtumik issi-
koKalersarput.“
ugsik siutitérdlo nerssutit inånut u-
tigssamålerput. ugsik kukujumanane
misigssuivdluarKårdlune OKarpoK:
„uvdloriaK Kilangme ingerdlaortoK
takoriaruk, kussanartorujugssuvoK,
takuinaravko kivdligtitdluinarpunga/'
„umatit erKigsisimatlnarniaruk, pi-
simassorssuit ilauvfigisimassavut su-
ssagssaringilai."
„Kanordlunit OKarumaguvit oKarsi-
nauvutit. måna isumaKarpunga uvdlo-
riaK tåuna tungivtinut ingerdlaortoK.
takuk atsissusia! isumaKarnaraluar-
POK nerssutit inåta tungånut inger-
dlaortoK. atånilo ingerdlaorput angu-
tit pingasut ujancanik akisorssuarnik
nagsartut."
måna nerssutit nerssutausiviup ma-
tuanut piput:
„ugsik måna sussoKåsasoraiuk?"
„siutitoK, aperssortarpatdlåKautit.
sut pissartut takuinardlugit nåmagi-
ssarpara. pisimassutdlo angnikitsu-
ngitdlat."
38