Atuagagdliutit - 10.05.1962, Blaðsíða 2

tapissuteKartarneK
soraerutariaicarpoK
Mogens Boserup nalunaerume aker-
dlilerneKarnigssånut kajumigsårivoK.
taimailiorKajånaKaoK, nauk påsinara-
luartoK akerdlilinigssaK iluaKutauna-
viångitsoK. suna tamåt inerdlugo au-
lajangersarigkatut issikoKarpoK imalo
suliarineKarsimagunardlune avdlatut
iliuseKarnigssaK ajornartutut issigine-
Kalersimavdlune.
taimåikaluartoK uninarane KanoK i-
liuseKartariaKarpoK. kalåleK suliner-
migut akigssarsiortoK nipaerdloKissoK
ukiut kingugdlit mardlugsuit inger-
dlaneråne ajortumik pineKarsimavoK,
agdlåt taima pineKarnera ugperineK
ajornaussardlune. tamane niorirutig-
ssat aké Kutdlariartorput, aningau-
ssartutit avdlat, igdluliornerme akiu-
ssut il. il. agdliartordlutik. taimåika-
luartoK sulinikut aningaussarsiortut a-
kigssarsiait agdleriangårsimångitdlat.
agssortorneKarsinåungilaK kalåleK a-
kigssarsiortoK måna sujornarnit atu-
gardliornerungmat. akigssarsiortut pi-
sinaussartik nåpertordlugo napania-
lugtugssatut pineKarsimåput encar-
sautigineKarnerpaugunardlutik han-
delip GTOvdlo nautsorssutaisa ami-
gartoruteKarpatdlanginigssait.
suname pivdlugo akigssarsiortut i-
sumakulutigissariaKarpat? sut tamar-
mik pissusigssamigtut ingerdlassutut
issigineKarpata. sordlo handelime di-
rektørip ukiut tamaisa nalunaerumine
ajordluinartutut ånilårtitsiniartututdlo
erKartortuagai landsrådimut ilaussor-
tat ångålårfigiuarpait, landsrådimut-
dlo ilaussortat ilåt Grønlandsudvalg-
imutaoK ilaussortaussoK tamatuma ki-
ngorna ingerdlatsinermut isumaKatau-
nerminik nalunaeruteKarnikuvoK. ku-
laråra isumaKatigineKarsinaunersoK.
— sulissartoK bestillingsmandilunit a-
kigssarsiakeKissoK mérarpagssualigdlo
aperinariaruk. erKaimaneKarnerpoK
nakorsaunerup Smithip Kanga OKau-
serissai. téussuma agssortugagssåu-
ngitsumik påsitingmago sapåtip aku-
nermusiaK iluamik inuniutigisavdlu-
go amigartoK? atautsimigdlunit Kar-
dluatdlagtoKångilaK.
Boserupip tapinigssaK erKartorpå.
r
grenaa
MOTOREN
— til alle maritime
formål
1
KRAFTIG
DRIFTSSIKKER
ØKONOMISK
LET AT MONTERE
LANG LEVETID
Leveres fra 25 til 330 HK i 1-, 2-, og 3-cylindret udførelse.
Elektrisk omstyring - Hydraulisk omstyring - Håndomstyring.
2-takts Semi-Diesel med vendbare skrueblade og elektrisk
start (Glødespiraler).
Populære priser og betalingsvilkår.
GRENM MOTORFABRIK
TELEFON GRENAA (063) 2 06 66

orthSwe
tapissutigineKartartutdle ima angner-
tutigerérput boligstøttemit igdluliat
moderniussut nutånik angnertuneru-
ssunigdlo tapivfigissariaKardlutik ig-
dlunik pigingnigtut akilineK saperma-
ta. taimatut ingerdlatsineK soruname
nangineKardluarsinaugaluarpoK, iluar-
dluångitsumigdle ingerdlatsineK tåuna
taimaitineKarniardle. pissariaKartitar-
put tåssa sulivfit nutåt pilersineKar-
nerisigut iluamérsunik akigssauteKa-
lersitsinigssaK. taima pissoKarpat ta-
pivfigineKarneK nåkigtarnerdlo ator-
nagit ingminut napatisinaullsaugut.
Boserup isumaKarnerpoK igdloKar-
fingne sulivfigssuaKarfiulersune inu-
niarneK okilisarniardlugo tapissarneK
pissariaKartOK — tåssa igdloKarfing-
miunut tamanut nåmagtumik suliag-
ssaKarfingne akkordernermilo iluamik
akigssarsiorfiusinaussune? igdlOKarfik
K’asigiånguit åssersutigeriartigo, reje-
Karfit navssårineKångikatdlarmata ig-
dloxarfik tåuna sianigineKarane, ni-
paitsumik inuerugtugssatut ilimanar-
sigaluarpoK. måna tåssane ajorssar-
toKångilaK. aningaussarsiornerdle ig-
dloKarfingne åssiglngitsune åssigingi-
sitårtorujugssuvoK. sinerissame igdlo-
Karfit niuvertoKarfitdlo pigissait ilå-
ngutdlugit ineriartorneK enrarsautiga-
lugo sule kinguarsimassorujugssuput
taimaingmatdlo inue sule kinguarsi-
maKalutik. tåuko aningaussarsiornikut
taima kinguarsimatigissut sule ukiune
ardlaKaKissune ajorssalugdlutik inusa-
nerput imalunit millionilikutånik ta-
pivfigineKartåsanerput? nauk ani-
ngaussat taplssutaussartut pitsauneru-
j ugssuarmik atorneKarsinaugaluartut
sulivfigssualiornermut angatdlatinut-
dlo atoråine.
åssigingmik akigssarsiaKamigssaK
piumassarineKarpoK. isumaKarpunga
amerdlanerpåt påsisimagåt tamåna
erninaK anguneK ajornartoK. tåsså-
ngåinardle taima agtigissumik årKig-
ssussingikaluaråine sujuariartitsine-
KansinauvoK. navianarsoringilara låj ap
nalunaeKutap akuneranut 2,00 kr.-
siagdlip akigssarsiå 1,00 kr.-mik ag-
dlineKåsagpat. taima pissoKaraluarpat
imaKa -mérai aligtornikunik gummé-
rutlsagaluartut' imalunit akigssarsior-
toK ilane sulivfiup nånerata kingorna
angerdlarsimassalisagaluartoK Kå-
ngiutoriarane. KångiutornersiaKarner-
me tåssaungmat ilaKutarit aningau-
ssarsiornikut sule ajutordluinångine-
rånut pissutaussut ilåt. sulile angne-
russumik KångiutornersiaKarnigssaK
anguniagagssarinerparput?
mérårKanut Kimatsiviusinaussut sa-
naneKariardlit kalåtdlit arnat kisimi-
tut sulisitdlutik mérKanik pårineKar-
figssåinik KimatsivigssaKalerniésåput,
taimalo niorKutigssiornerme peKatau-
sinauniåsåput aningaussarsiordlutig-
dlo månatut atugardlioKalutik inuia-
Katigingnut nanertuissuginarungnaer-
dlutik.
niuvertoruseKarfit mikissut inger-
dlatitaunerat akisoKissoK OKatdlisigi-
neKarpoK. tamåna ilumorpoK. manale
ajornartorsiut tamåna inugtaussunit
påsineKariartuinarpoK. niuvertoruse-
Karfit asimioKarfitdlo ukiut tamaisa
inuerutarput, sulilo sukanerussumik
inuerussortoKalerumårpoK nugterfiu-
ssune igdluliagssat amerdlilerneKar-
-VlTAHOBC
til en kop
Posens indhold i en
kop kogende vand gi-
ver en herlig bouillon. Brug
Vitamon som kraft til suppe,
sauce og sky. Bland pulveret i
raspen til f. eks. fiskefilet og
koteletter — og i kogevandet
til ris eller pølser — det giver
en pikant smag.
nigssåt pivdlugo aningaussat amerdla-
nerussut pigssarsiarineKarsinauga-
luarpata. niorKutigssiorfit ikingneru-
ssunut piortortitdlugit agdlilerneKar-
pata aulisagkat aké agdlisassut OKar-
toKartarpoK. aperissoKartardlune Ka-
Kuguna taima pissoKåsassoK — nugte-
réravtame, avdlatdlo malingnaunig-
ssamingnut kajumingmata.
niorKutigssiat amerdligpata akiussut
agdleriarumårtutaoK OKautigineKar-
tarpoK. KaKugule taima pissoKåsava,
niorKutigssiat KanoK agtigissumik a-
merdleriarpata aitsåt taima pissoKåsa-
va? pissutsit atortutdlo månatut itit-
dlugit niorKutigssiornerup ukiut ta-
maisa Kagfariartarneranit angneru-
ssumik pissoKarnigsså piumassarisi-
nauvarput? inugtaussut sumigdlunit
piumassaKarfigigåine piumassarissat-
dlo piviussungortineKarpata avdlångu-
teKartoKångigpatdle tauva sunauna a-
jOKUtaUSSOK?
inugtaussut taimatut aperKuteKar-
tarput, akineKartardlutik kisitsinik,
nautsorssuinertigut påsissanik ukiuni-
lo aggersune pissugssatut nautsorssu-
tigineKartunik amerdlanernit påsine-
Kångitsortartunit soKutiginérusima-
ssunigdlo. inugtaussutdle påsisinau-
ssait tåssa aningaussat agdleriartame-
rat migdleriartarneratdlunit — ani-
ngaussautit nåmångivingmata. måna
kaussarfik putuligtut ipoir, ilårtuiner-
dlo ingerdlåtuåsavdlugo akilersinåu-
ngilaK — nutånik KardligtårnigssaK
pissariaKalerpoK.
Anders Hove,
Ausiangne kommunalbestyrelsimut
sujuligtaissoK.
igdloKarfiup avatånitut
sagdliutitdlugit
arajutsisimaneKångilaK Kåumarsa-
gaunermik amigauteKarneK niuverto-
ruseKarfingne asimioKarfingnilo ing-
mat. tåukunanilo pissutsit ilisimane-
Kangårmata angnerussumik ersser-
KigsartariaKångitdlat. åjunale igdlo-
Karfingmiut nalivtine nangmingneK
iliniagaKarnerulermingne misiginagu-
lo nalussåt, asimiuvdlune iliniagaKar-
simananilo igdloKarfingnut pivdlune
KanoK kinguarsimanerssuaK misigisi-
manartigissarmat.
igdloKarfingne amigautigineKarung-
naertut tåssa iliniartitsissorpagssuit
aftenskoline tamanik Kåumarsautausi-
naussunik iliniartitsisinaussut, atuar-
tarfit, klubit peKatigigfigpagssuitdlo
pigineKarput uvagut saperdluinagka-
vut.
Knud Rasmussenip 'højskolia inu-
sugtut asimiussugut nuånårutigeKår-
put, tåssu-na avKUt pitsaussoK issigi-
sinauligagssarput KåumaissaKarneK
avKutigssiorneKarmat.
agdlagkavkut tiingavigåra atuartug-
ssat amerdlanerit igdloKarfiup avatå-
nit pissussarnigssåt, tamatumunåkut
efterskolimut pineK sapertorpagssuit
avdlatdlo Kåumarsagaunermik igdlo-
Karfingmiunut nalingnaorusugtut ma-
lingnausinaulisangmata. højskolime
iliniartitsissugssat sulivdluarnigssånik
neriugdluta iliniartartugssatdlo ilua-
Kutaussalerumårnigssånik neriugfiga-
lugit pivdluarKorérpåka.
Eskild Egede, Igaliko.
igdlume imiortarneK
soraertarianarpoK
„Atuagagdliutine nr. 20 septemberip
21-at 1961-ime KuleKutaKartoK „pa-
katsivugut" — neriugsimagaluar-
punga erninaK tapersiutaussunik ag-
dlagaKartoKåsassoK. — kisiåne tagpit-
dliorsimanerdlunga ersserKigsumik
tapersiutaussumik tåikutoKånginguat-
siarmat kingusigkaluartumik tapersit-
siarnialerpata.
tåssane ågdlagsimavoK: „tungavig-
ssaKångitsoK isumaKåsavdlune Kalåt-
dlit-nunåne imigagssanik aulakornar-
tunik iatuineK — imalunit atorner-
dluineK — ima angnertutigilersima-
ssok inuiaKatigit atautsimut tamatu-
mfina ajOKUtigssarsisiimavdlutik“ åma
„atuineK ima angnertutigingitsok ta-
måna årdlerinartorsiortitsilersimav-
dlune“. tåssa landsrådip imigagssaK
pivdlugo udvalgiata OKauserissai, nu-
navtine imigagssamik atuineK misig-
ssorérsimavdlugo påserérsimavdlugu-
lo nunavtine imigagssamik atuineK
Danmarkimingarnit åmalo nunanit
Europap kitånitunit angneroKissoK
(tåssa 50 procentimik). OKauserissat
atuaréråine aperxutinik imåitunik a-
perKuteKångitsårneK ajornaKaoK: u-
kiune kingugdliunerussune „Atuagag-
dliutit" avisérKatdlo avKutigalugit
imigagssap atornerdlugaunera pivdlu-
go OKatdlinerujugssuaK ilumut tunga-
veKångitdluinarsimanerpa? pissutsit
alianartut ilåne agdlåt ånilårnartar-
tut politinit, landslægemit, Kalåtdlit-
nunåta provstianit.. agdlåtdlo lands-
rådip nangmineK ilaussortåinit ardla-
lingnit saricumersineKartut ilumut so-
KutigineKångitdluinarsimanerpat? ....
sordlit tatiginarnerupat, ilumut pisi-
massuvit uvdlut nungutdlugit inung-
nilk tamanik sulivfigingningneK av-
Kutigalugo påsissat, imalunit inungnik
atausiåkånik Kinigkanik aperssuinar-
nikut påsissat?.... unuarsiortarner-
ssuaK sulinermut piginåussutsimut ki-
nguarsautaungmat taimalo sulinikut
nåmagsissaKardluarnigssamut kingu-
artitsissuvdlune.... igdlume imior-
tarneK inerterKUtåusassoKmåko pissu-
tigalugit: a. aulakornartumik perKing-
nångitsumigdlo imiortartut amerdla-
vatdlårmata. b. nunarput Danmarkip
ilagivingmago, tåssanilo igdlune aula-
kornartunik imigagssaliortarneK iner-
terKutaungmat....
„misigsisuisitat" nalunaerutåt ma-
ligdlugo Kalåtdilit-nunavtine imigag-
ssamik atuineK taima angnertutigi-
ssok tusardlugo uivssuminangåssusia.
taima agtigissumik atuinermut sut
ilakutaussut patsisaussutdlo ilångauti-
giniamissårneKaraluarpatalunit pui-
ALT I JULETRÆSPYNT
OG DEKORATIONSARTIKLER
orpiup pinersautigssai sut-
dlunit pinersautigssatdlo avdlat
amerdlasungordlugit aitsåt pine-
Karsinåuput. saniatigut piniartu-
nut niorKuteKarneK ajorpugut,
taimågdlåt tamåkuninga nior-
KuteKartartunut.
G. Ahrenkiel
Hvidovre vej 74,
Valby
gortariaKångilaK uvagut nangmineK
Kalåtdlit-nunavtine niorKutauneråne
påsissat najoncutaralugit nalunaeru-
tausimagpata. — måssa Danmarkime
Europavdlo kitåne nunagdlit imigag-
ssat sananeKartarfinut Kaningneruti-
gissut, uvagutdle nunavtinut milerpa-
piloruj ugssuarnik ungatdliuvdluta.
(nalungilarput sume kikutdlunit uv-
dlormik pingårtitamingnik uvdlorsior-
tune KaerKussaunerme ilaugåine imi-
gagssamigdlunit ilaKaraluartume alia-
naitsumik unugsiuårneKarångat oru-
lugfigssaKångingmat). — landsrådip
pivfigssat sivisut (nalunaeKutap aku-
nerpagssue) atordlugit imigagssat ki-
migtut imiapalåliortarnerdlo OKatdli-
seKarfigerérpai, uvdlordlo måna tikit-
dlugo atornerdlungneKarnerinut mig-
dlissutaunerussumik sule nåmagsissa-
Kangångitdlat.
nalungilarput imiortarneK atausiå-
kånit iluamik suliausimassoK ator-
dlugo piingårtumik nerinerme atugag-
ssiaK pitsaussungmat, uvangalume ne-
rinerme atortuagarisimagavko igdlu-
me imiortarneK soraersineKåsagpat
maKaissingitsorunångikaluarpara. ki-
siåne perKingnångitsuliaussarnera, ta-
kuvsunartuliaussarnera, énilårnartu-
liorfiussarnera, inusugtunigdlo Kav-
sérpagssuarnik sulivfingmingnit pérsi-
tauvfiussarnera, tatigissåussusermig-
dlo migdlisaivfiussarnera pivdlugo er-
dliginago OKarumaneruvunga: „igdlu-
me imiortarneK soraersitariaKarpoK".
årdlerKutigineKarpoiK imiagssanik
imiortarneK soraersitaugpat avdlat
imiagssåungitsut imiugarineKartarnig-
ssåt. ukiut ardlarit Kångiuput „imia-
palåliortarneK" inerterKutaugaluarmat
ki'siéne kommunefogedimut politinut-
dlo ajornaitsugunångilaK dgdlorpag-
ssuit imialiortartut ingmikortinigssåt
sordlit imiamik pitsaussuliortartut
sordlitdlo imiapalåliortartut. igdlumilo
imiortarneK inerterKutaulerpat kikut
avdlanik erKumitsunik fcniorniartaler-
simassut malugineK ajornångineru-
lernigssåt KularnångilaK. — sordlulo
uniorKUtitsissoKarångat piSsartoK:
tåuko pissagssartik pisavåt.
Danmarkimut inugtaoKatauvugut,
Danmarkip ilåtut issigineKarpugut,
tåukututaoK pineKåsaguvta igdlume
imiortarneK soraertariaKarpoK.
Josva Simonsen, Frederiksdal.
imaKa kukuneK
„Kalåtdlit-nunane pissanut titar-
taivit" 1/4 1056 til 31/3 1957-ime hr.
Ph. Rosendahlimit suliarineKartume
Kup. 24 agdlagsimavoK Ivnårssungne
nisagtOKarsimassoK 9-nik. tauvalo
angutip tåussuma A/G-ime januar
1962 „pissanut agdlagtuivfit sunik på-
sitipåtigut" atuaravko Kungujutsiar-
punga Kitåta avangnåne nisat pissa-
rineKartut ikileriarsimaKingmata.
Kularnångilarme taimåisassoK nu-
navta avangnåne nisarpagssuit pissa-
rineKartångingmata. Ivnårssungnilo
tamatuma sujomatigut kingornati-
gutdlunit pissarineKarsimångisåinar-
tut påpiarame ikilissutåusaKigamik,
tamånale titartaissup kukunerisima-
nerpå?
Hendrik Olsen, Upernavik.
2