Atuagagdliutit - 02.01.1964, Blaðsíða 18

atuartartut agdlagait
ApolloraK Mogensenip OKa-
lugiautå tåussumalo A/G-me
issuarneKamera
Knud Nørby Narssap avisiane OKarloK ApolloraK Mogensenip OKalu-
giautå taussumalo A/G-me ilånguneicamera ukiorpålungne ajoxusissug-
sséngortut danskit kalåfdlitdlo suleKatigingnigssånik.
Kavdlunåt kalåtdlitdlo ingmingnut
påseKatigigdlutik suleKatigigdluarsi-
naulernigssåne suliniarneK OKalugiaut
Kulåne taineKartoK pissutauvdlune u-
kiorpålungne kinguarsarneKarsinau-
ssutut isumaKåupara. malugivdluarta-
riaKarpoK iliniartitsissup inusugtup
ivssuma OKauseK „inuiait åssiglngitsut
mardluviussut“ atormago tamatumu-
nakutdlo Kavdlunåt Kalåtdlit-nunåne
sulinerånut umigingningnine mitag-
dlerninilo nivtarsautdlugit.
agdlauserissaisalo ilarpagssue tu-
ngaveKardluångingårmata isumaKar-
KajånångitsungilaK agdlagtoK kamag-
torssusimassoK, taimåituåusagunarpor-
dlume inusugtungup ivssuma utorKat-
sissutitut nivtåusinausså. miserratigi-
neKarsinåungilardlo OKauserissaisa
ilait isumaKatiginarmata, tåssame o-
Kautsit taima amerdlatigissut aniati-
neKartut erKortortaKångitsuvigsorneK
ajormata. Kularikujugpara ApolloraK
Mogensen Kutdlersångusagaluarpat
kalåtdlit amerdlangåtsiartut — Apol-
lorKap nangmineK OKariartausia atui-
nariartigo — itinerssuarmut kiver-
ssaiartornialerpat malisagaluarneråt,
tåssame kalåtdlit pikorigsortångue —
landsråderputdlo, tamarmik imap iti-
nerssuanut kiverssagåusagaluarmata.
någgale, Kalåtdlit-nunåne manåkut
pissariaKartineKartoK tåssåunginguat-
siarpoK sianitdliorneK, tåssauvdlunile
pitsaunerussumik Kåumarsainikut su-
liniarnigssaK. Kåumarsainikume suli-
niarnerme pissortaKarpugut tamatuma
tungågut pitsaunerussumik suliniar-
nigssamik isumagingnigtussumik. ki-
nalo kalåleK pitsaunerussumik mini-
stereKarniardlune erKarsarsinauva,
månåkume ministeriussoK tåssaung-
mat inunerme ilarujugssuane kalåtdlit
akornåne Kåumarsainikut suliniarsi-
massoK månale sule pissariaKartine-
Karnerulermat suna tamåt atordlugo
Kåumarsainikut sujuarsainialersoK. a-
pererKeriardlanga: ilumut minister
Gamimingånit påsisimassaKarnerussu-
mik kalåtdlinut ministerigssamik nav-
ssårsinaunerpugut? landsrådip ilua-
mik angussaKarniarune Kalåtdlit-nu-
nåta ministeriaKarfia akerKamisut
nautsorssutariaKarpå, — inup erKarsa-
lårsinaussup tamåna Kanormitauva
ilivdlune navsuiarniåsavå? kalåtdlit
ApollorKatut itumik sujulerssuissor-
tårniésanerdlutik? isumaKarpunga ta-
måna pisinåungitsoK, tåssame Apollor-
Kap nunane Kimatdlugo Kavdlunåt nu-
nånut autdlarsimangmat inuit OKalu-
giåumine mitagdlerpalugdlune pitsi-
tane inoKatigiartordlugit! neriutigi-
niartigo Danmarkiminermine inuv-
dluatårdlune inusassoK. aperKutauvoK
ApolloraK Mogensen nakigalugo er-
KaissariaKarnerigput! — tamåna Jør-
gen Fleischerip Nungme paitsorsimå-
nguatsiarpå, tåuname agdlangmat:
„Danmarkip nunavtinut ajortuliarisi-
massai tamanut nivtardlugit OKaluse-
rai!“.
sordlo tåssa Danmark ilumuvik Ka-
låtdlit-nunånut ajortuliaKarsimassoK.
pitsåusagaluaKaordlo Jørgen Fleischer
A/G-kut imalt. radiukut navsuiaute-
Karsimåsagaluarpat sok taima agdlag-
simavdlune — aperKutauvorme uva-
nga paitsorsimångineriga. Fleischeriå,
taimatut agdlangnikut akissugssåu-
ssutsimik angnertoKissumik tigusisi-
mavutit tåssame kalåleKatitit taimai-
liornikut avdlamut, kigdlormut, isu-
maKalersisinaugagkit! 1948-mitdle
Danmarkip Kalåtdlit-nunånik inger-
dlatsinermine sujunertaisa pingårner-
ssarisimavåt sapingisaK tamåt kalåt-
dlit inuniarnerat pitsångorsaivigisav-
dlugo tunissaussut angnertussusiat na-
jorKutaralugo. taimåitumigdliuna su-
kaKissumik ineriartorneKarsimassoK;
ilumordluinardlutalume OKarsinauvu-
gut pissoKarsimaKissoK, sordlume er-
Kaeriartigo 1950-imit, tåssa Jørgen
Fleischerip A/G-me agdlagå najorxu-
taralugo kalåtdlit ujaråinarnik såko-
Karatdlarnertut inunermik Kimatsine-
rånit, igdloKarfit, igdlut, nåparsima-
vit, atuarfit il. il. tungaisigut KanoK
angnertutigissumik, ineriartorneKarsi-
massoK. ilångutdlugulo encaeriaruvti-
go anguniagaussoK tåssaungmat nali-
gigsitaulivingnigssaK tauva takusinåu-
savarput tamarmik påtsiveKaratik
sugssåungitsumik ingerdlasimångitsut.
erKaimaniartigume suliagssat ilait ima
angissuseKartarmata aKaguinarmut
inerneKarsinaussaratik.
G-60-ip akigssarsianut tungassunut
isumaliutigssissumine kalåtdlip nang-
mineK atarKinigsså pingårtitdlugo tu-
ngavigisimavå, tamånalo ajorpatdla-
nginguatsiarpoK. kalåtdlit-å, Danmar-
kimititdluse inugsiarnisårfigineKartå-
nginerpise? uvanga isumaKarpunga
KavdlunåKativut nunavtinitut ilumut
pingåkujungnerinéungitsumik Kalåt-
dlit-nunånut misigissuseKartut! ukioK
måna landsrådip atautsiminera uvav-
nut nangminermut nuånårutigssarsiv-
figalugo maligtarisimavara, isumaKar-
pungalo landsråderput ajungivigsunik
inugtaKartOK, tåssanime angutit nuna-
mingnut sulivdluarniartut encarsar-
dluarsinaussutdlo inugtaussugssåuput
— tåukulo kalåtdlit akornåne pigåvu-
taoK. atisigut taigorsinaugaluarpåka
nangminerdle nalungerérpase. — Ka-
låtdlit-nunåt ajungitsugssanik tama-
nik kigsåutigo!
Knud Nørby.
hr. Knud Nørby tugpatdlersarniar-
dlugo nalunaersinauvunga OKauseK pi-
nerdlugtuliorneK atorsimångisåinariga
ApolloraK Mogensenip OKalugiautånut
navsuiautigissavne. Kularingilara ka-
lålerpagssuit isumaKatigisaganga Dan-
markip kalåtdlinik igdlersuiniarpat-
dlårdlune ingerdlatsisimanera iluaKu-
taunerminit angnerussumik ajoKusisi-
massoK. kalåtdlit tåmartiniarneKarsi-
nåungitdlat oKåsagåine, nunavtine pi-
ssutsit avdlaunerusimåsagaluaKissut
pivfigssaugatdlartitdlugo isumagine-
Karsimassugpat kalåtdlit iliniartine-
Karnerunigssåt akissugssåussusermig-
dlo angnerussumik tunineKarnigssåt.
tamåna månimiut hr. Nørbymit nalu-
ngineruvåt.
kalåtdlit nuånårutigåt Danmarkiml-
nermingne inugsiarnersårfigineKar-
dluartaramik danskinitdlo nalimigsut
pineKartaramik, påsisinåungilåtdle
nunavtine åma suna pivdlugo taimåi-
sinåunginersoK.
åruigss.
issaussat, provste il. il.
„nalunåisavarale Kåumarsainermut
pissortap kirkehistoriamit issuagkane
påsinerdluivfigisimagå Lutherip OKau-
seringisai („—“) issaussalerdlugit ta-
månale inuanut privatimik nalunaeru-
tigåra." — A/G nr. 21-me atågut at-
siortoK pivdlugo provste OKarpoK.
soruname OKautsit tåuko pivdlugit
nalornilersimagaluarpunga, tamånale
pivdlugo A/G-me agdlautigissara
Bergmannip kirkehistoriånut issuaiv-
tigissavnut nalerKiutdlugo. avdlåussu-
teKångilaK!
privatimik agdlagkane 25. oktober
tigussavne provste åma avdlatut nipe-
KalersimavoK.
Kulåne taineKartut pissutigalugit
ingminut aperinigssaK ussernartungit-
sungilaK provstip akerdlerissaminik
pasinapilugtungortitsiniarneK kingu-
nigssaKångitsoK Kanigdlisimånginerå.
„atångissutsip ingmikortua“nut tu-
ngassumininguaK: (A/G nr. 22).
ilagit nålagauvfingmut atassut pit-
saunerpåjussutut sarKumiuneKarput,

Smag den enestående
NY
Prøv selv - smag forskellen
og bliv som tusinder andre
begejstret for IMY N ESCAFÉ
N ESCAFÉ
% en vidunderlig smag ogfylde vfcen herlig friskbrændt aroma
^ en virkelig stimulans ^simpelthen en bedre kaffe
tåssagoK taimåitune ilagit palase „pi-
gissutut“ ingingmåssuk. uvangåtaoK
ilagingnut nålagauvfingmut atassunut
akerdliungilanga isumaKarama tåu-
kuåtaoK tamåna ugperissamik inger-
dlatsiniarnermingnut akornutiginaviå-
ngikåt. isumaKåinartungaliuna suga-
luartutdlunit ajoKutausinaussut ilua-
Kutausinaussutdlo najorKutaralugit o-
KimaeKatigigsårivfigissariaKarivut ig-
dluinåsiorneKalerKunago. sordlo nalu-
ngilara erKarsauterssornertoK Søren
Kierkegård silarssuaK tamåkerdlugo
tusåmassaussoK palasit nålagauvfing-
me atorfeKartitaunerånut akerdlioKi-
ssok isumaKarame tåuko taimailivdlu-
tik nålagauvfingmit tigumineKarpat-
dlålertartut — nangminérdlune OKau-
sia issuardlugo — „atorfik kungimit
ikuneKartoK, atorfingme ingerdlav-
dluarnigssaK, KagfagkiartuårnigssaK
kussanartoK" pissutigalugit. téssani-
portaoK navianartoK hr. Kalåtdlit-nu-
nånut provste! peKatauvfigissavut ig-
dlersortaravtigik ajungilaK; åipåtigut-
dle danskit svenskitdlo arssamik u-
nangmineråne danskit tusagagssior-
tuat åssiginiåinartariaKångilarput. —
mingnerungitsumik ugperissamut tu-
ngassutigut.
MAb.
fh. CA.K.L ENGHOLM
GRUNDLAGT 1841
NYHAVN 47 - KØBENHAVN K
angatdlatit peKutalt — ullgssult
tingerdlautigssiat — tlngerdlau-
tlgssiat — agdlunaussat — kit-
sat — kitslngit — agdlunaussi-
agssat — orssdt mångertok
agdlunaussartagssat
(nokarutigssat).
Skibsinventar —Presenningdug
Sejldug — Tovværk — Ankere
Kæder — Værk — Beg —
Takkelgods
kunglkunut niorKuteKartartoK
Leverandør til
det kongelige danske hof
STEFF
LUXUS
MIDDAGSRETTER
- bedre kødkonserves
er aldriy lavet
STEFF-MAD er nem mad
Guldmedalje 1929 og 1959
UVDLO’K’ERK’ASIUTIT
PITSAUNERPÅT
aitsåt tåssa anerdlortigkat
pitsaoKateKångitsut
STEFF-NERISSAGSSAUTAI
sanajuminartuput
guldmedaljesisimavoK
1929-ime 1959-imilo
Raymond Jakob-
senimut akissut
nåparsimassutit utorKassåK OKara-
me ilumorsimagunarpoK taimatut o-
Kautsinik utorKait erserKigsuliorsi-
nåungitsut, inusungnerussutdle kisi-
mik taimatut ersserKigsuliorsinauv-
dlutik. imåisinauvoK inusungnerussut
påsiartuinaråt naKisimaneKångitsumik
inuneK, tåssalo nålagkersueriauseK
demokratimik taineKartartoK.
ajoraluartumigdle ApolloraK Mo-
gensenip OKalugiautå ajussårnartor-
taKarpoK. OKautsit kamagpalugtut ilå-
gutdlo såssussinertut itut atoramigit,
taimåitordle OKarsinåungitsorånga i-
lai silåinarmit tigussaussut. agdlag-
katigut najorKutaralugit påsisorivara
Danmarkip Kalåtdlit-nunåtalo OKa-
lugtuagssartai sukumissumik misig-
ssuatårsimångikitit. OKarsinauvunga
ukioK sujugdlermértumik Knud Ras-
mussenip højskoleane atuaKataussu-
nga nunavta pissusia OKalugtuag-
ssartålo atualerångavtigik soKutigi-
ssarsimaKigivka malartåuneritdlo ila-
gissarsimavdlugit, inusugtutdlo tamå-
kuninga påsissaKarusugtut orninariå-
.nguardlissuk.
ilumorptitit oKaravit OKatdlineKå-
sagpat OKautsit kamagpalugtut ilå-
nguneKartariaKångitsut, kisiånile na-
lungilarput kinalunit nålagauvfing-
mut inugtaoKataussoK ingmikortine-
Karsimassutut issigigångame maleru-
tinarneK aj ormat. uvagutdlo ersser-
Kigsuliusaguvta avKutigssavut tåssa
kisimik A/G radiulo. neriugpunga o-
KatdlineKåsagpat OKautsinik kamag-
palugtungitsunik perérsimassunigdle
ilumortunik tusartilårumårdlutit.
inuvdluarit
Karl Nielsen, Malermester, Nuk.
kultur sunauna?
kultur pigssarsiarineuartugssauva
kalåliussuseK miserratigigåine taor-
siutdlugo? P. Mogensen aperivoK
Ausiait avisiane.
ukiut ardlalinguleKaut uvagut ka-
låtdlit kulturitoKarput anerningerne-
KarérsimanerarneKardlune. månåkut
inussugut kultureKéngilagungoK oKa-
lugtuneKartuardlutalo danskit kultu-
riånik tigusissariaKartugut taimaigpå-
ngoK inusinåunginavta. tamåkunatut
OKautsit itorpagssuit uvdluinarne i-
miussorneKartuarput ima isumaKar-
dlutalo misigissuseKartiniånguatsiar-
dluta: kalåliugavta kångusugtariaKar-
pugut, kalåliugavta angussaKarsinåu-
ngilagut, piginåussuseKångilagut. ka-
låtdlinut inuiaKatigingnut ilaugavta
nikanarsautiginarparput Kavdlunå-
ngortariaKarpugut, kultureKarniåsa-
gavta. kalåliugavit ukiorpagssuarne
suliat ingerdlåkaluaruvko ilikarnaviå-
ngilat Kavdlunåtut taimåitumik akig-
ssarsisångilatit, kalåliussutsit miser-
ratiguk (imaKa Kavdlunåt OKalugtua-
rissauneråne oKautigineKartartoK kig-
dlussineK) avdlarpagssuitdlo taimåi-
tut tusartåinarpavut. taima ingassag-
tigilermata kultureKarnigssaK pissa-
riaKavigsusimåsaoK. kisiånile kisiåne-
rujugssuaK..
kultur sunauna? navsuiåuneKarsi-
nåunginerdluta? kultur inungutsimit
pigissauva? imalunit åmip Kalipau-
tånut ilagititdlugo pineKarsinauva? i-
malunit kalåliussuseK miserratigigåi-
ne taorsiutdlugo pigssarsiarineKartug-
ssauva? ilmiarneKarsinauva? imalunit
pilersineKarsinauva? (aitsåt Kavdlu-
nångornikut)?
neriugpunga navsuiåuneKåsavdlu-
nga navsuiåussissugssardlo sujumut
Kutsavigingårumavara, tåssame uva-
nga inuneK nuénareKigavko sule to-
KorusungikaluaKigama.
ilumut ernorpoK
ApolloraK Mogensenip OKalugiautå
erKortumik OKausertaKarpoK. ilumut
uvagut kalåtdlit iliniarsimassortavut
Kavdlunåtutdlunit iliniarsimagaluaru-
nik sulivfeKarfingne atorfiligtut ming-
nerpåtut issigineKartarput. ukiunilo
aggersune pissuseK tamåna nåmagi-
narneKarsinaunerpa? åmalo politike-
rivut kikut pissutsimik tamatuminga
iluarsainiardlutik sulisåpat? tåssame
tamåna pissuseK ApollorKap sukumi-
vigdlugo nunavta radioatigut oKalu-
giautigå.
tåssame uvagut iltniarsimångitsut
Kularnångitsumik iliniagaKarsimåsa-
galuarpugut sujulivut iliniartineKar-
simassugaluarpata. ilumut erKorpoK
ApolloraK Mogensen oKarmat uvdlu-
mikut kingusinårdluta anguniarpavut
håndvænkerit sulisinaussut iliniagag-
ssatdlo avdlat.
OKalugiautdle tåuna G-60-imut ilau-
ssortanit issornartorsiorneKarpoK,
agdlåt navianartutut issigineKardlune,
tauvame sut ulorianartortarigait issor-
nartorsiuissut navsuiauteKarniardlit
— ApolloraK Mogensenilo erKortu-
mik OKauseKarpoK.
Nikolai Petersen
Påmiut
18