Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 02.01.1964, Blaðsíða 18

Atuagagdliutit - 02.01.1964, Blaðsíða 18
atuartartut agdlagait ApolloraK Mogensenip OKa- lugiautå tåussumalo A/G-me issuarneKamera Knud Nørby Narssap avisiane OKarloK ApolloraK Mogensenip OKalu- giautå taussumalo A/G-me ilånguneicamera ukiorpålungne ajoxusissug- sséngortut danskit kalåfdlitdlo suleKatigingnigssånik. Kavdlunåt kalåtdlitdlo ingmingnut påseKatigigdlutik suleKatigigdluarsi- naulernigssåne suliniarneK OKalugiaut Kulåne taineKartoK pissutauvdlune u- kiorpålungne kinguarsarneKarsinau- ssutut isumaKåupara. malugivdluarta- riaKarpoK iliniartitsissup inusugtup ivssuma OKauseK „inuiait åssiglngitsut mardluviussut“ atormago tamatumu- nakutdlo Kavdlunåt Kalåtdlit-nunåne sulinerånut umigingningnine mitag- dlerninilo nivtarsautdlugit. agdlauserissaisalo ilarpagssue tu- ngaveKardluångingårmata isumaKar- KajånångitsungilaK agdlagtoK kamag- torssusimassoK, taimåituåusagunarpor- dlume inusugtungup ivssuma utorKat- sissutitut nivtåusinausså. miserratigi- neKarsinåungilardlo OKauserissaisa ilait isumaKatiginarmata, tåssame o- Kautsit taima amerdlatigissut aniati- neKartut erKortortaKångitsuvigsorneK ajormata. Kularikujugpara ApolloraK Mogensen Kutdlersångusagaluarpat kalåtdlit amerdlangåtsiartut — Apol- lorKap nangmineK OKariartausia atui- nariartigo — itinerssuarmut kiver- ssaiartornialerpat malisagaluarneråt, tåssame kalåtdlit pikorigsortångue — landsråderputdlo, tamarmik imap iti- nerssuanut kiverssagåusagaluarmata. någgale, Kalåtdlit-nunåne manåkut pissariaKartineKartoK tåssåunginguat- siarpoK sianitdliorneK, tåssauvdlunile pitsaunerussumik Kåumarsainikut su- liniarnigssaK. Kåumarsainikume suli- niarnerme pissortaKarpugut tamatuma tungågut pitsaunerussumik suliniar- nigssamik isumagingnigtussumik. ki- nalo kalåleK pitsaunerussumik mini- stereKarniardlune erKarsarsinauva, månåkume ministeriussoK tåssaung- mat inunerme ilarujugssuane kalåtdlit akornåne Kåumarsainikut suliniarsi- massoK månale sule pissariaKartine- Karnerulermat suna tamåt atordlugo Kåumarsainikut sujuarsainialersoK. a- pererKeriardlanga: ilumut minister Gamimingånit påsisimassaKarnerussu- mik kalåtdlinut ministerigssamik nav- ssårsinaunerpugut? landsrådip ilua- mik angussaKarniarune Kalåtdlit-nu- nåta ministeriaKarfia akerKamisut nautsorssutariaKarpå, — inup erKarsa- lårsinaussup tamåna Kanormitauva ilivdlune navsuiarniåsavå? kalåtdlit ApollorKatut itumik sujulerssuissor- tårniésanerdlutik? isumaKarpunga ta- måna pisinåungitsoK, tåssame Apollor- Kap nunane Kimatdlugo Kavdlunåt nu- nånut autdlarsimangmat inuit OKalu- giåumine mitagdlerpalugdlune pitsi- tane inoKatigiartordlugit! neriutigi- niartigo Danmarkiminermine inuv- dluatårdlune inusassoK. aperKutauvoK ApolloraK Mogensen nakigalugo er- KaissariaKarnerigput! — tamåna Jør- gen Fleischerip Nungme paitsorsimå- nguatsiarpå, tåuname agdlangmat: „Danmarkip nunavtinut ajortuliarisi- massai tamanut nivtardlugit OKaluse- rai!“. sordlo tåssa Danmark ilumuvik Ka- låtdlit-nunånut ajortuliaKarsimassoK. pitsåusagaluaKaordlo Jørgen Fleischer A/G-kut imalt. radiukut navsuiaute- Karsimåsagaluarpat sok taima agdlag- simavdlune — aperKutauvorme uva- nga paitsorsimångineriga. Fleischeriå, taimatut agdlangnikut akissugssåu- ssutsimik angnertoKissumik tigusisi- mavutit tåssame kalåleKatitit taimai- liornikut avdlamut, kigdlormut, isu- maKalersisinaugagkit! 1948-mitdle Danmarkip Kalåtdlit-nunånik inger- dlatsinermine sujunertaisa pingårner- ssarisimavåt sapingisaK tamåt kalåt- dlit inuniarnerat pitsångorsaivigisav- dlugo tunissaussut angnertussusiat na- jorKutaralugo. taimåitumigdliuna su- kaKissumik ineriartorneKarsimassoK; ilumordluinardlutalume OKarsinauvu- gut pissoKarsimaKissoK, sordlume er- Kaeriartigo 1950-imit, tåssa Jørgen Fleischerip A/G-me agdlagå najorxu- taralugo kalåtdlit ujaråinarnik såko- Karatdlarnertut inunermik Kimatsine- rånit, igdloKarfit, igdlut, nåparsima- vit, atuarfit il. il. tungaisigut KanoK angnertutigissumik, ineriartorneKarsi- massoK. ilångutdlugulo encaeriaruvti- go anguniagaussoK tåssaungmat nali- gigsitaulivingnigssaK tauva takusinåu- savarput tamarmik påtsiveKaratik sugssåungitsumik ingerdlasimångitsut. erKaimaniartigume suliagssat ilait ima angissuseKartarmata aKaguinarmut inerneKarsinaussaratik. G-60-ip akigssarsianut tungassunut isumaliutigssissumine kalåtdlip nang- mineK atarKinigsså pingårtitdlugo tu- ngavigisimavå, tamånalo ajorpatdla- nginguatsiarpoK. kalåtdlit-å, Danmar- kimititdluse inugsiarnisårfigineKartå- nginerpise? uvanga isumaKarpunga KavdlunåKativut nunavtinitut ilumut pingåkujungnerinéungitsumik Kalåt- dlit-nunånut misigissuseKartut! ukioK måna landsrådip atautsiminera uvav- nut nangminermut nuånårutigssarsiv- figalugo maligtarisimavara, isumaKar- pungalo landsråderput ajungivigsunik inugtaKartOK, tåssanime angutit nuna- mingnut sulivdluarniartut encarsar- dluarsinaussutdlo inugtaussugssåuput — tåukulo kalåtdlit akornåne pigåvu- taoK. atisigut taigorsinaugaluarpåka nangminerdle nalungerérpase. — Ka- låtdlit-nunåt ajungitsugssanik tama- nik kigsåutigo! Knud Nørby. hr. Knud Nørby tugpatdlersarniar- dlugo nalunaersinauvunga OKauseK pi- nerdlugtuliorneK atorsimångisåinariga ApolloraK Mogensenip OKalugiautånut navsuiautigissavne. Kularingilara ka- lålerpagssuit isumaKatigisaganga Dan- markip kalåtdlinik igdlersuiniarpat- dlårdlune ingerdlatsisimanera iluaKu- taunerminit angnerussumik ajoKusisi- massoK. kalåtdlit tåmartiniarneKarsi- nåungitdlat oKåsagåine, nunavtine pi- ssutsit avdlaunerusimåsagaluaKissut pivfigssaugatdlartitdlugo isumagine- Karsimassugpat kalåtdlit iliniartine- Karnerunigssåt akissugssåussusermig- dlo angnerussumik tunineKarnigssåt. tamåna månimiut hr. Nørbymit nalu- ngineruvåt. kalåtdlit nuånårutigåt Danmarkiml- nermingne inugsiarnersårfigineKar- dluartaramik danskinitdlo nalimigsut pineKartaramik, påsisinåungilåtdle nunavtine åma suna pivdlugo taimåi- sinåunginersoK. åruigss. issaussat, provste il. il. „nalunåisavarale Kåumarsainermut pissortap kirkehistoriamit issuagkane påsinerdluivfigisimagå Lutherip OKau- seringisai („—“) issaussalerdlugit ta- månale inuanut privatimik nalunaeru- tigåra." — A/G nr. 21-me atågut at- siortoK pivdlugo provste OKarpoK. soruname OKautsit tåuko pivdlugit nalornilersimagaluarpunga, tamånale pivdlugo A/G-me agdlautigissara Bergmannip kirkehistoriånut issuaiv- tigissavnut nalerKiutdlugo. avdlåussu- teKångilaK! privatimik agdlagkane 25. oktober tigussavne provste åma avdlatut nipe- KalersimavoK. Kulåne taineKartut pissutigalugit ingminut aperinigssaK ussernartungit- sungilaK provstip akerdlerissaminik pasinapilugtungortitsiniarneK kingu- nigssaKångitsoK Kanigdlisimånginerå. „atångissutsip ingmikortua“nut tu- ngassumininguaK: (A/G nr. 22). ilagit nålagauvfingmut atassut pit- saunerpåjussutut sarKumiuneKarput, Smag den enestående NY Prøv selv - smag forskellen og bliv som tusinder andre begejstret for IMY N ESCAFÉ N ESCAFÉ % en vidunderlig smag ogfylde vfcen herlig friskbrændt aroma ^ en virkelig stimulans ^simpelthen en bedre kaffe tåssagoK taimåitune ilagit palase „pi- gissutut“ ingingmåssuk. uvangåtaoK ilagingnut nålagauvfingmut atassunut akerdliungilanga isumaKarama tåu- kuåtaoK tamåna ugperissamik inger- dlatsiniarnermingnut akornutiginaviå- ngikåt. isumaKåinartungaliuna suga- luartutdlunit ajoKutausinaussut ilua- Kutausinaussutdlo najorKutaralugit o- KimaeKatigigsårivfigissariaKarivut ig- dluinåsiorneKalerKunago. sordlo nalu- ngilara erKarsauterssornertoK Søren Kierkegård silarssuaK tamåkerdlugo tusåmassaussoK palasit nålagauvfing- me atorfeKartitaunerånut akerdlioKi- ssok isumaKarame tåuko taimailivdlu- tik nålagauvfingmit tigumineKarpat- dlålertartut — nangminérdlune OKau- sia issuardlugo — „atorfik kungimit ikuneKartoK, atorfingme ingerdlav- dluarnigssaK, KagfagkiartuårnigssaK kussanartoK" pissutigalugit. téssani- portaoK navianartoK hr. Kalåtdlit-nu- nånut provste! peKatauvfigissavut ig- dlersortaravtigik ajungilaK; åipåtigut- dle danskit svenskitdlo arssamik u- nangmineråne danskit tusagagssior- tuat åssiginiåinartariaKångilarput. — mingnerungitsumik ugperissamut tu- ngassutigut. MAb. fh. CA.K.L ENGHOLM GRUNDLAGT 1841 NYHAVN 47 - KØBENHAVN K angatdlatit peKutalt — ullgssult tingerdlautigssiat — tlngerdlau- tlgssiat — agdlunaussat — kit- sat — kitslngit — agdlunaussi- agssat — orssdt mångertok agdlunaussartagssat (nokarutigssat). Skibsinventar —Presenningdug Sejldug — Tovværk — Ankere Kæder — Værk — Beg — Takkelgods kunglkunut niorKuteKartartoK Leverandør til det kongelige danske hof STEFF LUXUS MIDDAGSRETTER - bedre kødkonserves er aldriy lavet STEFF-MAD er nem mad Guldmedalje 1929 og 1959 UVDLO’K’ERK’ASIUTIT PITSAUNERPÅT aitsåt tåssa anerdlortigkat pitsaoKateKångitsut STEFF-NERISSAGSSAUTAI sanajuminartuput guldmedaljesisimavoK 1929-ime 1959-imilo Raymond Jakob- senimut akissut nåparsimassutit utorKassåK OKara- me ilumorsimagunarpoK taimatut o- Kautsinik utorKait erserKigsuliorsi- nåungitsut, inusungnerussutdle kisi- mik taimatut ersserKigsuliorsinauv- dlutik. imåisinauvoK inusungnerussut påsiartuinaråt naKisimaneKångitsumik inuneK, tåssalo nålagkersueriauseK demokratimik taineKartartoK. ajoraluartumigdle ApolloraK Mo- gensenip OKalugiautå ajussårnartor- taKarpoK. OKautsit kamagpalugtut ilå- gutdlo såssussinertut itut atoramigit, taimåitordle OKarsinåungitsorånga i- lai silåinarmit tigussaussut. agdlag- katigut najorKutaralugit påsisorivara Danmarkip Kalåtdlit-nunåtalo OKa- lugtuagssartai sukumissumik misig- ssuatårsimångikitit. OKarsinauvunga ukioK sujugdlermértumik Knud Ras- mussenip højskoleane atuaKataussu- nga nunavta pissusia OKalugtuag- ssartålo atualerångavtigik soKutigi- ssarsimaKigivka malartåuneritdlo ila- gissarsimavdlugit, inusugtutdlo tamå- kuninga påsissaKarusugtut orninariå- .nguardlissuk. ilumorptitit oKaravit OKatdlineKå- sagpat OKautsit kamagpalugtut ilå- nguneKartariaKångitsut, kisiånile na- lungilarput kinalunit nålagauvfing- mut inugtaoKataussoK ingmikortine- Karsimassutut issigigångame maleru- tinarneK aj ormat. uvagutdlo ersser- Kigsuliusaguvta avKutigssavut tåssa kisimik A/G radiulo. neriugpunga o- KatdlineKåsagpat OKautsinik kamag- palugtungitsunik perérsimassunigdle ilumortunik tusartilårumårdlutit. inuvdluarit Karl Nielsen, Malermester, Nuk. kultur sunauna? kultur pigssarsiarineuartugssauva kalåliussuseK miserratigigåine taor- siutdlugo? P. Mogensen aperivoK Ausiait avisiane. ukiut ardlalinguleKaut uvagut ka- låtdlit kulturitoKarput anerningerne- KarérsimanerarneKardlune. månåkut inussugut kultureKéngilagungoK oKa- lugtuneKartuardlutalo danskit kultu- riånik tigusissariaKartugut taimaigpå- ngoK inusinåunginavta. tamåkunatut OKautsit itorpagssuit uvdluinarne i- miussorneKartuarput ima isumaKar- dlutalo misigissuseKartiniånguatsiar- dluta: kalåliugavta kångusugtariaKar- pugut, kalåliugavta angussaKarsinåu- ngilagut, piginåussuseKångilagut. ka- låtdlinut inuiaKatigingnut ilaugavta nikanarsautiginarparput Kavdlunå- ngortariaKarpugut, kultureKarniåsa- gavta. kalåliugavit ukiorpagssuarne suliat ingerdlåkaluaruvko ilikarnaviå- ngilat Kavdlunåtut taimåitumik akig- ssarsisångilatit, kalåliussutsit miser- ratiguk (imaKa Kavdlunåt OKalugtua- rissauneråne oKautigineKartartoK kig- dlussineK) avdlarpagssuitdlo taimåi- tut tusartåinarpavut. taima ingassag- tigilermata kultureKarnigssaK pissa- riaKavigsusimåsaoK. kisiånile kisiåne- rujugssuaK.. kultur sunauna? navsuiåuneKarsi- nåunginerdluta? kultur inungutsimit pigissauva? imalunit åmip Kalipau- tånut ilagititdlugo pineKarsinauva? i- malunit kalåliussuseK miserratigigåi- ne taorsiutdlugo pigssarsiarineKartug- ssauva? ilmiarneKarsinauva? imalunit pilersineKarsinauva? (aitsåt Kavdlu- nångornikut)? neriugpunga navsuiåuneKåsavdlu- nga navsuiåussissugssardlo sujumut Kutsavigingårumavara, tåssame uva- nga inuneK nuénareKigavko sule to- KorusungikaluaKigama. ilumut ernorpoK ApolloraK Mogensenip OKalugiautå erKortumik OKausertaKarpoK. ilumut uvagut kalåtdlit iliniarsimassortavut Kavdlunåtutdlunit iliniarsimagaluaru- nik sulivfeKarfingne atorfiligtut ming- nerpåtut issigineKartarput. ukiunilo aggersune pissuseK tamåna nåmagi- narneKarsinaunerpa? åmalo politike- rivut kikut pissutsimik tamatuminga iluarsainiardlutik sulisåpat? tåssame tamåna pissuseK ApollorKap sukumi- vigdlugo nunavta radioatigut oKalu- giautigå. tåssame uvagut iltniarsimångitsut Kularnångitsumik iliniagaKarsimåsa- galuarpugut sujulivut iliniartineKar- simassugaluarpata. ilumut erKorpoK ApolloraK Mogensen oKarmat uvdlu- mikut kingusinårdluta anguniarpavut håndvænkerit sulisinaussut iliniagag- ssatdlo avdlat. OKalugiautdle tåuna G-60-imut ilau- ssortanit issornartorsiorneKarpoK, agdlåt navianartutut issigineKardlune, tauvame sut ulorianartortarigait issor- nartorsiuissut navsuiauteKarniardlit — ApolloraK Mogensenilo erKortu- mik OKauseKarpoK. Nikolai Petersen Påmiut 18

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.