Atuagagdliutit - 02.01.1964, Blaðsíða 23

Mars misigssuivfigineKalersoK
amerikamiut nunarssup avatanik misigssuissut mana Mars pa-
siniaivfigilerpåt. 1964-ime ukiåkut angatdlåmit inugtaKångit-
sumit Marsip Kåva åssilineKåsaoK ukiutdlo pingasut Kangiug-
pata angatdlatinit inugtaKångitsunit kavinenardlune Mars
fjernsynikut åssiliortorneKåsaoK
Tegningen viser, hvorledes man
lænker sig rumsfationen til Mars-
rejsen vil se ud med kontrolrum,
brændstoftanke og proviantkamre.
titartagkap takutipå Marsimukar-
nigssame aufdlakåvigssaK KanoK
issikoKarumårtoK, ingerdlafigssa-
mausiveKardlune taicuagssamausi-
veKardlunilo.
ilisimatut måna påsiniaivfigilerpåt
nunarssuavta avatåne nalunartut ang-
nerssåt, tåssa nunarssuarne avdlane
inoKarsinauneranik aperKut. .nunar-
ssup avatågut angatdlasiaK Mariner 2
amerikamiut autdlartitåt 1963-ip aut-
dlartinerane Venusimik sanerKutsi-
ssok påsissaKarpoK nunarssup tåussu-
ma Kåva kissåssuseKartoK 400 grader
anguvdlugit, taimaingmat Venus nu-
narssuavtinisut itunik inuneKartOKar-
sinausorineKångilaK.
nunarssup sanilianut Kåumåmut
tungatitdlugo ilisimatut isumaKatigig-
put Kåumat inuneKartoKångivigsoK,
tugdliupordlo nunarssup Kanigtorisså
avdla tåssa Mars, Kåumåmut Venusi-
mutdlo tugdlerssutdlune Kilangme
Kåumaringnerpånut ilaussoK.
ukiut untritiligpagssuit ingerdlane-
råne Mars uvdloriarsiortunit misig-
ssugarineKartuarsimavoK. Kingutit a-
torneKalerKårmata Marsip Kåva titar-
tarnissatut itunik nagdlerigsunik pe-
KartoK takuneKartalersimavoK, pit-
siåinardlo tåuko Marsip ikerasaliai-
nik taineKartalersimavdlutik, ukiut-
dlume ingerdlaneråne isumanik åssi-
gingitsorpagssuarnik pilersoKartarsi-
mavoK isumaKartOKartarsimavdlune
umåssuseKartut erKarsarsinaussut ike-
rasaliat tåuko sanårisimagait.
ukiut inuvfigissavtine ilisimatut
påsisimavåt Marsime ikerasaliaKå-
ngitsoK, ikerasaliausorissaugaluit tå-
ssausimangmata Kingutit månåkutut
pitsautigingikatdlarmata igalåminer-
taisa pilersisimassait.
sujornatigut åma takuniarneKartar-
simagaluarpoK Marsip Kåvata ilå
KorsugtaKartoK, isumaKartoKartarsi-
magaluardlune tamåko narssautaussut
naggorigsagkat imalunit orpigpag-
ssuaussut, månale påsineKarsimavoK,
KorsusorineKartaraluartut augpalår-
tumik såkortumik KalipauteKartut,
Kingutit sékortut pissutigalugit Kor-
sussutut takuneKartarsimassut Kali-
pautiviata augpalugtup akerdlianik
Korsungmik KalipauteKartutut.
nunarssuarmit 55 miil. km
Mars sule månamut nalunartOKa-
KaoK, ilisimatutdle påsivdluinarsima-
våt ' nunarssup tåussuma angissusia
uvavtinitdlo ungasissusia. ugtuinerit
kingugdlerpåt nåpertordlugit nunar-
ssuaK Marsilo ingmingnut Kaningner-
paugångamik 55 mili. km-inik unga-
sissuseKartarput, ingmingnutdle unga-
singnerpaugångamik 400 miil. km-i-
nik. Mars sanimortussuseKarpoK 6.750
km-inik, tåssa nunarssup sanimortu-
ssusiata agfå sivnilårdlugo. Marsime
uvdloK unuardlo sivisussuseKarput
nal. ak. 24 minutitdlo 37, Marsivdlo
ukiua sivisussuseKarpoK uvdlut 687,
tåssa uvagut ukiuvta mardloriautigi-
ngajagdlugo.
Marsip silåinå nunarssup silåinånit
avdlaoKaoK, seKinermit ungasingne-
russusia pissutigalugo. taimåikaluar-
tordle misigssuinertigut kingugdler-
påtigut påsineKarsimavoK entarsauti-
gineKartarsimassutut Mars issigtigi-
ngitsoK. tamatumunga pissutausima-
vok Marsip silåinåta nunarssuarmit
naKitsinikinerunera taimalo kissarne-
rup avåmut anitdlakånginerunera.
uvdloriarsiortut ilimagivdluinarpåt
Marsip Kåva kissåssuseKartoK gradi-
nik mardlugsungnik, tåssa issigtortai
kisimik pinatik. Marsip avangnarpiå
kujaterpiålo nunarssuavtitutdle ser-
merssuaKarsorineKarput.
1963-ime upernåkut amerikamiut
uvdloriarsiortut sujugdlerpåmik Kut-
dlartausiarssuarmik Kingussuartaling-
mik 15 km-inut Kutdlartitsiput Marsip
Kåva åssiliortortiniardlugo. nunar-
ssup silåinå pissutigalugo nunarssup
Kånit Kingukaluardlune avativtinitut
ersserKarivigsumik takuneKarsinåu-
ngitdlat, taimalo misilinikut sujuner-
tarineKarsimavoK silåinaKångitsoK
patdligdlugo Kingusersornikut Marsip
Kåvata takuvdluarneKarsinaunigsså.
misilinikut påsineKarpoK Mars ino-
KajuitsuinarssussoK panertorujug-
ssuaK.
KåKat narssartatdlo
tamåna peKatigalugo Californiame
radareKarfigssuarnit, radiukut Kingu-
ssuarnik taineKartartunit Marsip Kå-
va misigssordluarneKarsimavoK. ra-
darerssuit iluaKutigalugit misigssui-
nertigut påsineKarpoK Mars nunar-
ssuartutdle KåKaKardlunilo narssaKar-
toK, misigssuinertigutdle aperKut ang-
nertoK pilersimavoK imåitoK: Marsi-
me sussoKarnerpamiuna?
radiup malisa Mars akingnarsinar-
dlugo nunarssuarmut utertineKartut
såkortussusiat avdlångorartuarsima-
vok uvdlup KanoK ilinera maligdlu-
go. Kåumat Venusilo radarerssuarnik
misigssuivfigigaluardlugit taimatut
malugssarfigineKarsimångisåinarput.
naluneKångilaK Kåumåme Venusimi-
lunit umåssuseKartoKångitsoK. Marsip
taimatut malugssarfigineKarnera på-
sissutigssaunerdlune nunarssuarme tå-
ssane umåssuseKartoKarneranik?
aperKut tamåna ilisimatut isuma-
KatigissutigingeKåt. Amerikame Co-
lumbia-universitetime uvdloriarsior-
tOK dr. Llyod Motz OKarsimavoK ili-
manardluinartOK uvagut uvdloriaKar-
figssuavtine nunarssuit 600 milliunit
umåssuseKartoKarnigssåt ilimanar-
toK, tamånale uvdloriarsiortup avdlap
dr. Su-Schu Muangip isumaKatigingi-
lå ilimanarnerutitdlugo nunarssuit
uvdloriaKarfigssuavtinitut ilaisa 6
milliunit taimågdlåt umåssuseKarto-
Karsinaunigssåt.
måna ukiortårsimalerpat Amerika-
me nunarssup avatanik misigssuissut
angnertorujugssuarmik misigssuiler-
tugssåuput. sujugdlermik KingussuaK
ingminut isumagissoK Kutdlartausia-
mik pavungarssuaK KutdlartineKå-
saoK, 1964-imilo ukiåkut nunarssup
avatåne angatdlasiaK Mariner 3
Marsimut autdlartineKåsaoK. angat-
dlat 800 kg-nik OKimåissuseKartoK å-
ssilissuteKartineKåsaoK Marsip Kåva-
nik åssilissugssanik ugtuteKartineKå-
savdlunilo Marsip silåinåta Kåvatalo
kissarssuanik ugtuissugssanik.
angatdlat Marsip avatågut
tugdliutdlugo 1966-ime 67-imilunit
angatdlatit såkutigigsårnerussut aut-
dlartineKåsåput Marsimik kåvitugssat
fjernsynikutdlo åssilissanik nunar-
ssuarmut autdlakåtitsissugssat, såku-
tausivigdle angingitsoK Marsimut
nunigtineKåsavdlune Marsip nunar-
tånik sukumissumik misigssuissug-
ssaK.
angatdlasiat sujugdlit atomip nuki-
gingisånik ingerdlateKartitdlugit
autdlartineKåsåput, ilimanarsinauv-
dlunile raketit atomip nukinganik i-
ngerdlassut atorsinaulerérsimåsassut
1970 sujorKutdlugo. månåkut Marsi-
mukartoKarsinauvoK Kåumatit sisa-
mat ingerdlaneråne raketitdle atomip
nukinganik ingerdlassut atulerpata
Kåumatit mardluinait ingerdlaneråne
Mars anguneKarsinaulisaoK.
inungmigdle Marsimukartitsinig-
ssaK uterdlugulo uvgunåinaK pisi-
nåungilaK, isumavdluarnerpåtdlunit i-
limagingilåt ukioK 2000 sujorKutdlu-
go taimailissoKarsinaujumårtoK, tå-
ssame Marsimukarniåsagåine autdla-
kåvigssatut Kåumat atortariaKåsang-
mat.
tamatumunga aningaussartutigssat
soruname angnertusaKaut. dr. Jero-
me Weisnerip migssingiupai 700 mil-
liarder kr. erKåinisassut, sujugdliut-
dlugulo påsiniarneKåsaoK Mars ino-
KajuitsusorineKartOK inuneKartoKar-
nersoK.
Marsile pimorutdlugo misigssuivfi-
gineKarnialeraluartoK isumaKartoKar-
tariaKångilaK KåumåmukarnigssaK
taimaitineKartoK. Kåumåmukarnigssa-
mut sungiusarneK autdluneKaKaoK,
månalo amerikamiut Kåumåmukar-
nigssamut sungiusartut nuninigssa-
mingnut sungiussivdluinarérput.
Kåumåmukartugssat sungiusarfiåne
Amerikame Hamptonimitume sungiu-
sautit ilagåt nunarssup avatågut a-
ngatdlasiaK mardlungnik inoKarsi-
naussoK tåuna våjarerssuarnik nivi-
ngarneKarsimavdlune napassuliame
igdlut 20-nik Kulerit portoKatåne.
Kåumåmukarnigssamut sungiusartut
angatdlasiap ingerdlatitsivianit aKUg-
dlutik raketit iluaKutigalugit ingerdla-
ssarput åmut Kumutdlo. angatdlatip
OKimåissusiata %-ia våjarit Kumut -no-
Kipåt, taimailivdlune ingerdlatitsissut
misigissuseKalersardlutik Kåumåmut
pinigssamigtut OKimåissuseKardlutik.
Kåumat nunarssuarmit mingnerung-
mat ingminut nutsuinera OKimåissu-
seKalernermut pissutaussoK nunar-
ssuarmingarnit mingneruvoK, Kåu-
måmut pigåine nunarssuarminermit
mingneralårssuarmik OKimåissuse-
Kartutut misigisimanartugssauvdlune,
Kåumåmilo ingmut OKigeKalune pig-
serujugssuartoKarsinauvdlune.
misigssuissarfik erKartorneKartoK
1917-ime autdlarnerdlåjusimavoK
angnikitsuinarnik såkutilik, uvdlu-
mikutdle misigssuissarferujugssuvoK
ingmikut sungiusarsimassunik 4000-
nik sulissulik atortoKartordlo 250
mili. dollarsinik akilingnik. tåssane
misiligarneKarput nunarssuarnut av-
dlanut angatdlatigssat Kåumåmutdlo
nuninigssame atugagssat.
tåssane ilisimatut Kåumåmut angat-
dlatigssat åssigi.ngitsorpagssuit iner-
titerérsimavait, tamåkulo nutauner-
påt ilagåt angatdlasiaK amitsunik niu-
ssalik, KåumåmungoK nuninigssamut
Kåumåmitdlo autdlarnigssamut piu-
kunarnerpaussoK.
igkåkut pisungniarssarissoK
åmåtaordle sungiusautigineKartut i-
lagåt Kåumåme pisungnigssamut ili-
niut nivingagaK igkåkut pisungnialu-
tigssaK, OKimåissutsip %-inå misigi-
simalersitdlugo. tåssame taima oKitsi-
galutik ingerdlanigssaK Kåumåmukar-
tugssat iliniartugssaungmåssuk Ka-
ngåtångerssårtutut ikumanatik.
sungiusautit ilagataoK nunarssup a-
vatåne ingerdlanigssame sumissuser-
siutigssaK. atortoK tåuna 1 milliuninik
akeKarsimavoK. angatdlatigssaK su-
mutdlunit sangutineKarsinauvoK i-
nigssineKarsimavdiunilo Kilåungu-
ssaussaliarssuarme, tamåne inigssiti-
terneKarsimavdlutik Kaumarngit uv-
dlorissatut Kilangme takussartagkav-
titut ilusilersugkat, tåssa uvdlorissat
najorKutaralugit nunarssup avatåne
angatdlatit aKuneKartarniåsangmata.
taimatut misigssuissarfigssuarme
erKartorneKartume uvdloK unuardlo
kipunago KåumåmukarnigssaK piarér-
sarneKartuarpoK, isumaKartoKalerér-
dlunilo KåumåmukarsinaulernigssaK
ilimanarsivdluinarérsoK.
angatdlat inugtaKångitsoK Kåumåmut nunttoK titartarne-
KarsimassoK bilinik radiukut aKutanik atomip nukinganik
ingerdlassunik useKardlune. ungatdliuvdlune erssipoK
En tegner har forestillet sig et ubemandet fartøj landsat
på månen, medførende et fjernstyret køretøj med et
mobilt atomkraftanlæg.
nunarssuaK.
------------------------------------------------------
Gode råd om motorer
motorit pivdlugit sujunersutit
nr-5-
misigssorsimaviuk koblingime omsfyringshusimilo ulia mingoKångitsoK
imertaKarnanilo kuglelejerit rullelejeritdlo tarajoK nuånartngitdlutnar-
påt. uliamininguaK imermik imerpafdlangneKarsinaussoK uliéinarmik a-
kussaK tupingnartuliorsinauvoK. kuglelejerinut rullelejerinutdlo Kaluniu-
ssartertagkanut KaluniussaK imermik imerpatdlalertorsinaussoK s. i. SKF
28 atoruk. tamatuma åssinganik Kaluniussarsinigssamuf uliarsivigissar-
tagkat OKaloKatigiuk. tamåkuntnga ilisimassaKarnerujumaguvit Hunde-
sted Motorfabrikip naKitigårautå „imeK motorime" piniarniaruk.
Har De etterset, om olien i kobling og omstyringshus er ren og fri for
vand? Kugle- og rullelejer holder bestemt-ikke af saltvand. En lille smule
vandopløselig olie blandet i den almindelige olie vil gøre underværker.
For kugle- og rullelejer, der er fedtsmurte, brug en fedt, der er lidt
vandopløselig, f. eks. SKF 28. Tal med Deres olieleverandør om frem-
skaffelse af en lignende fedt. Vil De vide mere om disse problemer,
send da bud efter Hundested Motorfabrikkens tryksag „Vand i motoren".
Første mand på
Månen lader på
denne tegning støv
fra måneoverfladen
glide gennem fing-
rene. I baggrunden
ses hans rumskib.
KåumåmukarKårtug-
ssaroK taimatut issf-
koKarumårsimavoK,
Kåumatip Kåvata
pujoralå misigssua-
tåleruniuk. ungat-
dliuvdlune titartar-
neKarsimavoK a-
ngafdlat Kåumåmu-
karKautigssaK.
23