Atuagagdliutit - 23.04.1964, Blaðsíða 4

sume murifforsimancK
sume inungorsimaneK pivdlugo landsrådip OKauserissånik issor-
nartorsiuineK
pisanganeK KångiupoK, pissoKarpor-
dlo ilimagineKartutut ånilangatigine-
Kartututdlo: landsrådip Kunugå sume
inungorsimanerup pissariaKarsima-
nerata angmassumik oKatdlisigine-
Karnigsså. taorsiutdlugo ilaussortat
akornåne oKatdlineKarpoK Elisabeth
Johansenip sujunersune utertinardlu-
go, måssa Nungme Sisimiunilo Kiner-
sissunit untritilingnit ardlalingnit ta-
persersorneKaraluardlune, måssalo
misigisimagaluarigput Kalåtdlit-nu-
nåne Kinersissut tusintiligpagssuit a-
kerdliuvfigigåt akigssautit iluarsine-
icarnigssånik sumilo inungorsimaner-
mik G-60-ip sujunersutåta tungavia.
landsrådimutdle ilaussortat amer-
dlanerit misigisimaSimagunarpåt su-
migdlunit KanoK iliuseKartoKartaria-
KartoK. taimaingmat nalunaerumik
tusardliussaKartoKarpoK erKartorne-
KartOK pivdlugo nutårsiagssaKangå-
ngitsumik, nalunaerutdle imaKaru-
narmat landsrådip aulajanginerata
erKortussusianik navsuiautinik tama-
nik, pissusigssamisusaoK tåuna misig-
ssuatåsavdlugo. oicauserissap ilå issu-
ariartigo:
landsråde OKarpoK: „inatsisigssatut
sujunersutip tåussuma tungavtigissai
OKaluserineKarsimåput akuerineKar-
dlutigdlo landsrådimit Kalåtdlit-nu-
nånilo kåtuvfingnit tamanit 1963-i-
me...
tamatumunga OKautigineKésaoK:
landsrådip OKauserisså ilumungilaK,
sulilo ajornerulerpoK sujornagut ar-
dlaleriardlune taimatut OKartoKartar-
simangmat. „Kalåtdlit" Københavni-
me atautsimineråne direktør Groes
åma folketingimut ilaussortaK Nik.
Rosing taimatutaoK OKarput. Kalåt-
dlit-nunåne niuvertut håndværkerit-
dlo kåtuvfiane SHH-ime sujuligtai-
ssunera nåpertordlugo taimatut OKar-
tut ilisimatisimavåka akigssautit piv-
Var foran
1 fotO • • • med
AGFA SILETTE I
mikissunik åssilissut a-
torneicaKissoK, pitsauv-
dluinartunik åssilissartoK
Kalipautenångitsunik Ka-
lipautilingnigdlo.
iuta.
Det populære småbilled-
kamera, der giver strå-
lende resultater — i både
sorthvid og farve.
Objektiv:
Agfa Color-Agnar 2,8/45
mm.
Lukker:
Prontor 125
Stor optisk søger, hurtig-
optræk, tilbagespolings-
sving, blitztilslutning med
midterkontakt.
blitzer mikissoK pitsauv-
dluinartoK, ajoKutaugi-
narsinaussumik kabeleKå-
ngitsoK (15 V).
AGFA ISI-blifzer M
Den lille effektive blitzer,
der er helt fri for gene-
rende kabel. (15 V).

dlugit sujunersut 1963-ime upernåkut
atautsiminerme SHH-ip akueris'imå-
ngikå.
direktør Groes tamatumunga nu-
taussumik navsuiauteKarpoK OKara-
me, 1963-ime atautsimineK sujorKut-
dlugo ministereKarfiup agdlagtortisi-
magai peKatigigfit OKaloKatigiumane-
Kartut, OKarpordlo agdlagtugkane
SHH ilåungitsoK. taimaingmat akig-
ssautit pivdlugit sujunersumut ani-
ngaussatigutdlo åssigmgisitsinermut
agssuardliuterput pissutigssaxangilaK
agdlagtugkanut ilausimånginavta. pe-
Katigigfivtinut ilaussortaungmat Ka-
låtdlit-nunåne ingminut akilersinau-
ssumik inutigssarsiortut amerdlaner-
ssait, tamåna Københavnime aulaja-
ngissartut suatdlautigingilåt.
taimaingmat landsråde OKarsima-
ssariaKaraluarpoK sujunersut akueri-
neKarsimassoK Kalåtdlit-nunåne ké-
tuvfit ilåinit.
landsråde OKarpoK: „kikutdlunit a-
kissugssåussutsimik misigisimassut a-
kerdlerisinåungilåt sujunigssame su-
le sivisumik pissarianartugssaungmat
udsendtinik amerdlangåtsiaxissunik
sulissoKarnigssaK, Kalåtdlit-nunåne
ineriartorneK unigtineKåséngigpat..“
tamatumunga OKautigineKésaoK: a-
kissugssåussuseKångitsutut taineKå-
sagunaraluardlunga onautiginiarpara
landsrådip tungaviginiagå iluamér-
suviungitsoK, taiméisagpåme ud-
sendtit tamarmik pingitsorneKarsi-
naunatigdlo avdlanik taorserneKarsi-
naussariaKåsångingmata. agssortor-
niångilara uvdlumikut amigautigigi-
vut nakorsat, kigutit nakorsait, inat-
sisilerissut iliniartitsissutdlo kisalo
teknikerit ilait administrationime su-
lissut il. il., inuitdle tamåitut åma
Europap kitåne tamarme amigautau-
put. taimaingmat taimåitunik agger-
sitsisagåine pissusigssåtut akilertari-
aKarput tåssa Europame aningau-
ssarsiat nåpertordlugit tapisialerdlu-
gitdlo saniatigut.
uvdlumikutdle udsendtit amerdla-
nerpårtait taorserneKarsinåungitsutut
issigineKarsinåungitdlat, ugpernar-
sarneKarsiméngisåinarpordlo ineriar-
tomeK arrinerulerumårtoK akisune-
rulerumårtordlunit kalåtdlit suli-
ssugssat iluaKutiginiarneKarnerusag-
pata.
Danmarkime inungorsimaneK ing-
mikut inungmut suliagssamut piuku-
nauteKalersitsingilaK Kalåtdlit-nunå-
nut iluaKutaussugssamik. tamåna
landsrådip påsisimassariaKaraluarpå
OKarsimåsagaluardlunilo sulissugssat
måne pigingisavta angisumik akiler-
neKarnigssåt akuerssorneKartoK. tai-
matut angisumik akilerneKarneK so-
runame danskinut kalåtdlinutdlo tu-
niuneKartariaKarpoK.
landsråde OKarpoK: „akerdlilerne-
KarsinåungilartaoK aj ornartugssaung-
mat Kalåtdlit-nunåne akigssarsiortut
tamarmik udsendtitut akilerneKar-
nigssåt..“
tamatumunga OKautigineKésaoK: a-
sulérneruvoK taimatut landsrådip o-
Karnera, erKarsautigisagåine udsend-
tit specialistiungitsut pineKarmata.
nålagauvfingme peKatigingnigssaK o-
Kauslnåusångigpat sujunertarineKar-
tariaKarpoK nålagauvfingme pisune-
russut pitsunerussortatik ikiortaria-
Karait kikut tamarmik inuniarnerme
atugait nåmaginartungorsinaorKuv-
dlugit.
Kanordlo påsissariaKarpa inugtut
pisinautitaunermik FN-ip nalunaeru-
tå, tåssane OKautigineKarmat: kikut-
dlunit åssigingmik suliaKartut åssi-
gingmik akilerneKartariaKartut? isu-
maKarpunga danskit FN-ime autdlar-
titait imåinåungitsumik suliagssaKa-
lisagaluartut sume inungorsimaner-
mik aperKut FN-ime OKaluserissag-
ssångortineKartugpat.
Kalåtdlit-nunåt Danmarkip ilagi-
sagpago naligititaussoK tauva inu-
niamerme atugkat årKingneKarnig-
ssånut akigssaKartoKartariaKarpoK, i-
ma agtigissumik akigssausissoKåsav-
dlune danskit Kalåtdlit-nunånut ka-
jungilersinaulersitdlugit, måssa a-
merdlanerssait ingmikut tapisiaKéså-
ngikaluarpatalunit.
landsråde OKarpoK: „ukiune ardla-
Kartune akigssausineKartarsimavoK
sume najugaKameK najomutaralugo..
tamåna issornartorsiorneKartarsima-
KaoK, landsrådip isumå maligdlugo
erKortumik."
tamatumunga OKautigineKésaoK:
erKorpoK ukiune Kuline Danmarki-
mlsimanigssamik maligtarissaK aker-
dlerigavtigo, Kinersissutdle isumagi-
siméngisåinarpåt åntigssussinerup
nåpertuivdluångitsup tamatuma sule
ajornerussumik taorserneKamigsså.
landsråde OKarpoK: „nåpertuivdlu-
artutut issigineKarsinéungilaK kalåt-
dlit ikingniminérarssuit Danmarki-
me angnerussumik iliniarsimassut
nunarKatimingnit avdlanit angneru-
jugssuarmik akilerneKarnigssåt..“
tamatumunga OKautigineKésaoK: su-
me inungorsimanerup akigssautitigut-
dlo åssiglngisitsinerup kalåtdlit Dan-
markime iliniarsimassut kisisa erKU-
ngilai. kalåtdlit nunamingne iliniar-
simassut sulissartutdlo iliniarsimå-
ngitsut akigssauteKarput udsendtinut
suliaKatimingnut nalerKiutdlugit
mingnérarssuarnik.
landsråde isumaKarpat nåpertuiv-
dluånginerussoK kalåleK Danmarki-
me iliniarsimassoK kalåleKatiminit
avdlanit angnerussumik akigssaute-
Kåsagpat, uvanga sule nåpertuivdluå-
nginerussutut issigåra kalåleK ilini-
ardluarsimassoK danskinit iliniarsi-
mångitsumit mingnerussumik akig-
ssauteKåsagpat.
landsråde OKarpoK: „sume inungor-
simaneK OKautigineKarsimavoK åssi-
glngisitsinerussoK sume nagguveKar-
neK pissutigalugo. tamåna landsrådip
erKortusoringilå, sume inungorsima-
nermit kikut tamarmik Kalåtdlit-nu-
nane inungorsimassut erKorneKar-
tugssaungmata, sume nagguveKarneK
aperKutiginago..“
tamatumunga OKautigineKésaoK:
pissutigitiniagaK tamåna entarsauti-
ginardlugo erKorunaraluarpoK atorti-
neKarnigssåle issigisagåine kalålina-
vingnik erKuissugssauvoK. danskit a-
merdlanerpårtait sivikitsuinarmik
Kalåtdlit-nunånitarput. mérait måne
inungorsimassut iliniardlutik inerpa-
ta angajorKåve Danmarkimilerérsi-
massugssåuput.
ajoraluartumik imåipoK danskit a-
merdlanerit Kalåtdlit-nunånukartar-
dlutik aningaussarsilertorumavdlutik
imalunit Danmarkime angnerussu-
mik atorfinigsinaulerumavdlutik. tai-
måitut sivikitsuinarmik Kalåtdlit-
nunånitarput méråinutdlo sume inu-
ngorsimaneK suniutugssåungilaK.
landsråde OKarpoK: sume inungor-
simanermik maligtarissagssaK inatsi-
sigssame ilånguneKésångigpat.. ki-
ngunerissugssauvå Kalåtdlit-nunåne
akigssarsiortut nangminerssordlutig-
dlo inutigssarsiortut danskisut akig-
ssauteKarumalernigssåt, tamånalo
Kalåtdlit-nunåne aningaussarsiorner-
mut aserutaussugssauvoK..“
tamatumunga OKautigineKésaoK:
kalåtdlimik akigssautikitsumik pig-
ssaKartinago udsendtinik maungnar-
titsissoKartartitdlugo, 4 milliarder
kr-nik neriorssorneKarsmautitdluta,
tauva ama akigssaKartoKarpoK kalåt-
dlit ajungitsumik akigssauserneKar-
nigssanut. landsrådime puigordluinar-
neKarsimanerdlune nakorsaunerusi-
massup Smithip kisitsisit atordlugit
misigssuinermigut påsisså, perKing-
nartumik inusagåine kalåtdlit akig-
ssarsiait napaniutigssåungitsut.
Smithip misigssuinerata kingoma-
gut akigssautit Kagfagsimagaluarput,
Kagfautitdle amerdlanerssait tåmar-
simåput akit Kagfangnerisigut akig-
ssautit Kagfagtameranik piumassar-
ssutigingningnera landsrådivdlo nior-
Kutigssat ilåinik hapdelimut kiser-
måussisitserKilemera pissutigalugit.
ilisimarusungnaraluarportaoK lands-
rådip nalunaerutå kiap agdlagarine-
rå. Nungme ilaussortap Peter Heil-
mannip agdlagarinaviångilå, tåuna
Danmarkime iliniarérnermigut ud-
sendtitut pineKardlune maungnarsi-
magame. kalåtdlip udsendtitut akig-
ssauserneKarnigsså kukuneruvdlui-
nartutut landsrådip issigigunarpå.
landsrådivdle nalunaerutå agdlagau-
simagunarpoK inungmit, uvagut Ki-
nersissuinait sume inungorsimaner-
mik isumaKarfigingningnerput piv-
dlugo, påsisimassaKångitsumit.
landsrådip atarKinautiginerusimå-
sagaluarpå sume inungorsimanermik
isujunersut akuerineKarsimångitsug-
pat årnale G-60-ip sujunersutåne å-
ssigingisitsinerit avdlat sangmineKar-
simassugpata. mérKanut tapisiat er-
Kaeriartigik mérKamut atautsimut u-
kiumut 200 kr-ussut. måssa Boseru-
pip nalunaerumine OKalugtukaluarå-
tigut Kalåtdlit-nunåne inuniarneK
Danmarkimingarnit akisunerussoK
naugdlo åma Boserup oKaraluartoK
Kalåtdlit pigssaKarnerat danskini-
ngarnit nåkanganeroKissoK, taimåi-
toK mérKanut tapIssuteKartoKarpoK
Danmarkimingarnit mingneroKissu-
nik. erKaimanerdlungikuvko Dan-
markime méraK atauseK ukiumut 400
åma 500 kr. akornåne tapissuteKarfigi-
neKartarpoK, méncat amerdlåssusiat
najorKutaralugo, tåukule saniatigut å-
ma pigssarsiuissut kisermåt 60 pct-i-
mik tapIssuteKarfigineKartarput, anå-
naK kisimitoK atautsimik méralik Ka-
låtdlit-nunåne ukiumut 200 kr-nik ta-
pivfigineKartarpoK, Danmarkimile 600
kr-nik. — åsit åssigmgisitsineK!
taimaingmat landsrådip naggatågut
OKauserisså: udsendtit månilo aula-
jangersumik nunaKartut aningaussar-
siornikut Kanigdliartomigssånik, asu-
lémeruvdluinartutut inuitdlo Kini-
gåinik nålagkersuissoKamermut Kuia-
sårutitut ipoK.
»sujunersut ilalernartOK«
Kavsit påsisimajungnarsivåt soku-
tiginartoKarsinaussaKissoK avisit pi-
sorKat Kuperaråine. tamåna ugper-
narsinarpOK Atuagagdliutit nr. 7,
martsip 28-åne 1963 saricumersoK mi-
sigssuatåråine. tåssane agdlautigissa-
KarpoK Kulåne issuarneKartutut ku-
leKutalingmik:
kisame ilimanarsivoK nunavtine u-
kiune kingugdlerne ajornartorsiutit
angnerpårtaisa ilait, akigssautit, u-
ngasingitsukut årKingneKaratdlartug-
ssångortut. tamatuminga sujunersu-
mut migssingersersumut, kalåtdlit a-
ngussaKarniardlune atautsiminerme
peKatausinautitaussut akuerssinerat
pisimassuvoK pingårtoK nuånårutigi-
ssariaKartordlo.
Vil De ha' sukces - brug
BRYLCREEM
Moderne mænd bruger hver dag
Brylcreem, for Brylcreem får håret
til at sidde perfekt og naturligt
hele dagen — uden at fedte. Gør
det bedste for Deres hår, brug
Brylcreem.
ØRT
HAR nyt UV
linutigssarsiortut atorfigdlitdlo pe-
Katigigfingne sujulerssortaussut ta-
matumunga navsuiautåt nåpertordlu-
go påsinarpoK sujunersutip sangmivia
pissutaunerpausimassoK, sujunersutip
atautsimut issigalugit akuerineKame-
ranut. neriutigisimagaluarparput lima
angussaKartOKartigiumårtoK, akig-
ssautit tungaisigut åssigmgisitsineK
pérneKarumårdlune, tamånale måna
tungavigssaKarsimångilaK nunavtine
aningaussaraiornermut inugtutdlo a-
tugkanut tungassut erKarsautigigåine.
pingårnerussordle tåssa ukiune ikår-
sårfiussune årKigssussinigssaK nåper-
tunerpåmik, sujunersutdlo sarKumiu-
neKartoK akigssarsianut tungassumik
årKigatdlarnigssamut avKutigssatut
nalerKunerpausoninarpoK.
entumigissagsséungilaK naligingmik
akigssauteKalernigssamik pingårtitsi-
ssugaluitdlunit sujunersut akuerisi-
nausimangmåssuk. sordlo naluneKå-
ngitsoK sujunersutip tamarme sang-
mivigå, nunavtine niorKutigssiorneK
aulajangissusassoK sujunigssame a-
kigssautit angnertussusigssåinut. ka-
låtdlit atautsiméKataussut påsisinau-
simavåt tamatuma ilalernartOKarne-
ra, sujunersutivme eKaeKutigå nunav-
tine inuit kikutdlunit aningaussar-
Siornikut angussagssiniameKamerat,
inuit tamarmik peKatauneratigut tu-
ngavigssaKalerneKartugssamik. tama-
tumunåkut pingitsorneKåsaoK suju-
nigssame nunavta nålagauvfingmit
tapissuteKarfinarssuartut ingerdla-
lernigsså, taimailissoKénginigssålo pi-
ngårdluinarpoK inuit ingmingnut ta-
tiginertik ånaivdluinåsångigpåssuk
nangminerssordlune takutitaKarsinau-
neK sugssåkérdluinardlugo.
nunavtine ineriartorneK sukaKaoK,
tamånalo pissutigalugo sujunigssame
KRYOLITSELSKABET ØRESUND
A/S
KØBENHAVN
avdléngortineKåsångitsumik ånrigssu-
ssineK ajornaKaoK, pingårtumik aklit
akigssautitdlo tungaisigut. sujunersu-
mik atsioKataussut kalåtdlit ilåta å-
ma oKautigå sujunersut issigigine u-
kiune ikårsårfiingne årKigssussigat-
dlarnigssatut, atajuartugssatut pina-
go.
G-60 udvalg akårinérutivigsima-
ssok underudvalgip taimatut sujuner-
susiorneratigut iluamik issigineKar-
KigsinaulersimavoK, Katsunarsilera-
luaKingmåme ukiut ardlerdlugit a-
tautsimérussårtut angussaKåsanatik.
udvalgip sujuligtaissua, førstedirektør
Ebbe Groes tikeråtdlatsiarnermine a-
tarKinarsiatdléngitsungilaK, kalåtdlit
isumåinik sagdliutitsiniartarsimanine
pivdlugo, sordlume tamåna underud-
valgime kalåtdlit ilaussortaussut o-
Kausisa erssersikåt.
kingulerutoK tåssa sujunersutip
naggatåtigut isumaKatigissutigineKar-
nigsså akuerineKarnigssålo. Dan-
markime politikikut partit tatigåvut
neriugdluta sujunersut akuerssusagåt.
måna pernautaussumik sujunersute-
KartoKanpoK akigssautinut tungassu-
mik, nunavtine akuerssorneKarsinau-
gimassumik. 15 miil. kr. erninårtumik
pitsångorsautigssanut atugagssat i-
månarssuaK kåkagissagssåungitdlat,
nålagauvfingme aningaussanut ukiu-
mut atugagssångortitaussartunut ta-
manut sanigdliutdlugit sungitsuminé-
råinauvdlutik. sujunersut akuerisav-
dlugo Danmarkime politikerit erKar-
sarKårtariaKångitdlat, naluneKénging-
mat måna aningaussatigut pitsångor-
sainigssaK misigissutsinut KanoK tu-
ngatigissoK.
neriutigårput nunavtine akigssautii-
nut tungassumik inatsisigssaK nutåK
piårnerpåmik atulerumårtOK, taimalo
ukiut ardlaKartut erKigsisimassumik
niorKutigssiornikut sulinikutdlo nu-
navtine ingerdlatsivfiussugssat tu-
ngavigssaKalersineKarumårtut."
issuarneKartup sule soKutiginauti-
gineruvå agdlautigissaK tåuna avisi-
me agdlautigissat pingårnerssaring-
måssuk. anersa agdlagaK tåuna Kav-
sioKissut uvdlumikut atuarususångi-
kaluarneråt, måssa nutårsiagssau-
jungnaersimagaluartoK?
J. Bang Jespersen, Nuk.
4