Atuagagdliutit - 23.04.1964, Blaðsíða 17

niuveKatigit ardlait
nutånik årKinialersut
atautsimordlutik niuveKatigit kommissioniåne præsidentip su-
junersutigigå niornutigssiat tamarmik akilerarutait niuveKati-
git akornåne ukiut mardluk Kangiugpata atorungnaersineKar-
Kuvdlugit ilaussortåungitsunitdlo pisiat erKuneKarnerine aki-
lerårutit ilaussortanut tamanut atortugssat agdlineKai'Kuvdlugit
Mogens Brydemit
Bruxelles (RB-Special)
atautsimordlutik niuveKatigit ministerrådiata ungasingitsukut aulajangivi-
giniåsavå niuveKatigit kommissioniåne præsidentip Walther Hallsteinip nu-
tåmik pilerssårune sarKumiusimasså tåssaussoK niuveKatigit niornutigssanik
tlaussortaringisamingnit pisinermingne åssigingmik akileråruteKartitsilernig-
ssåta ukiut mardluk Kångiutinagit atulersineKarnigsså. pilerssårut akuerssi-
ssutigineKåsagpat atautsimordlutik niuveKatigit ingerdlatsiniameråne tungaviu-
ssut pingåmerit ildt atulersikiartuårneKarsimassoK namagtitdlune atulisaoK
niuveKatigit autdlartingmata Romame isumaKatigissutine aulajangigkanit ukiu-
nik sisamanik piårneruvdlune. tamatuma kingunerisavåtaoK Europame niuve-
Katigit angnertdrujugssuit mardluk, atautsimordlutik niuveKatigit åmalo akor-
nuteKånginerussumik niuveKatigit, ingmingnut avigsåmerunigssåt. Hallsteinip
anguniarpå niorKutigssat tamarmik akileråruteKartitaunerat ilaussortane 1.
januar 1966 tikitinago atorungnåisassoK, tamatumungale peKatigititdlugo ilau-
ssortat ilaussortåungitsunit pisinermingne tamåkerdlutik åssigingnik månar-
nitdlo angnerussunik akileråruteKartitsilisassut.
pilerssåruitit atuilerpata atautsimor-
dlutik iniuveKatigingine iniorKutigssdor-
fit angnertoKissumik iluaKuiserneKå-
såput niorrcutiigssiati'k inigmifcut akile-
råruteKartinagit ilaussortanut tama-
Walther Hallstein
nut turaisinaulisaigamifciik, unangmig-
■dlertitik atauitsiimordlutik miuveKati-
gingnut ilaussortåuinigitsunitut bumt-
ssaKåisagunik lanigisorujugssuamik a-
kileråru'teMamcårdlutik aitsåt ituini-
ssaKarsuiaugaluartut. (taimaingmat å-
laussortéumigitsut niorKuitigssiait d-
laussontat inionKutigssiainit akisumeru-
jugssuångusåput). atautsimordlutik
niuveKatigit ilaussontåumgitsunit pisi-
'nermingne akil erårus iu ta gagssåt tå-
ssåusaoK ilaulssortat atausiåkåt akile-
rårutigititagaisa avguaKatigingnerat.
tamåna atulenpat ilaussortat dlaisa a-
'kilerårusiutagait migdieriåsåpuit (sor-
dlo Franikrigip Italiavdlo), ilaussontat-
dle avdlat (Benelux — Belgien, Hol-
land Luxembourgiila — Tysklandiio
'kitdleK) aikilerårusiutagkamingnik ag-
dlileringåtsiåsåput. atautsdmordlutik
niuveKatigit atautsimut 'åssigingtmjjg-
dlo iniorKutiigssanik avatimingn.it pi-
siamiingnik akileråruteKartitsmerat
PiviussuingortlkiartuånnaKarpoK aki-
ierårsiubaigfoat ardlaieriardlune aula-
j angiviginøKartarnerisigut, Hallstein-
ivdlo emarsautigå 1. januar 1966 nag-
gatåmik 'auilajangiinøKåsassoK.
niuveKatigit avatånitut
sule iMsimaneiKångilaK Hallsteinip
suj unersutå akuerssissutigineKåsaner-
s°k, akuerssissutigineKannigssåle ili-
manarpoK. baima pisscncarpat ilau-
ssortåungitsunut iluardluånjgitsumik
PissoKåsaoK. måna aningaussarsiomi-
kut iinigerdlatsinerme angtussarineKar-
tartut taimia pitsautigititdluigit nior-
Kutiigssiat atautsimordlutik miuveKa-
ttgingnut ilaussortanut tunimameKar-
'tarnerat angnertdmik ajomiartorsiu-
'tauineK ajorpox. atautsimordlutigdle
ntuvøKatiginignut tuinimiaissarneK tå-
ssångåiinaK ajonnarseriarsinaiuvoK —
pingårtumik Kennedyp sujunersuitå
akuerssissutigineKångitsorpat.
taimaingmat kigsautiginaKaoK
Kennedyp sujunersutåta OKatdli-
sigineKarnerane angussaKartoxar-
dluamigssa. isumaKatigingniartut
tamarmik aulajangiusimavåt nior-
Kutigssiat ilaussortåungitsunit pi-
siarineKartartut tamangajagdlui-
narmik erKuneKarnerine akilerå-
rusiuneKartartut agfåinik migdli-
ncKåsassut — ardlaKångitsunguit
Luxembourgime nålagkersuissut sa-
pingisartik tamåt akornusersorniar-
påt — KUtdlersanarfik ånåisaguniko
nåmagtumik taorsivigineKarnigssar-
tik kigsautigalugo. nutåmik åntigssu-
ssiniarneK ministerrådimit OKatdlisi-
gineitarérpoK, OKatdlinerme perug-
dluliortoKardlune Luxembourgime
nunanut avdlanut tungassunut mini-
stere Eugene Schaus ilungersoxalune
OKallungmat KutdlersaKarfik Luxem-
bourgimitituarKuvdlugo. ministere
OKarpoK nuname atanrineKarnera a-
ningaussanik akilerdlugo tuniuma-
nago, ilaussortaKatinilo påsititdlugit
tåukunånga nikanarnerussutut pine-
Karumångitsune. tyskit kitdlit aut-
dlartitaisa ilåt isumaKarnerarsimavoK
luxembourgimiut autdlartitait menta-
tut nukagtitatut iliortut. oxautsit ka-
magsartunit oxauserineKartut erxar-
sautigisångikéine amerdlanerussut i-
sumaKatigissutigåt atautsimut inger-
dlatsinigssamik pilerssårutaussut tai-
ma pingårtigissut ilaussortat ming-
nerssåta akerdliuneranit maungåinar-
tineKåsångitsut. tamåna ima påsissa-
riaxarpoK Luxembourgip issigineKar-
nera ajornerulersinago årKigssussine-
KartariaKartoK KutdlersaKarfiunermi-
ne aningaussat iluanårutigissartagai
taorsitigalugit, aiunarssuamik si-
sangmigdlo nioncutigssiornerme a-
tautsimordlutik niuveKatigit Kutdler-
saKarfiåne aulajangersimassumik su-
lissorineKartut atorfigdlitdlo 1000 siv-
nexarput tåuko saniatigut sule amer-/
dlanerujugssuit atautsimordlune i-
ngerdlatame atorfeKavingikaluardlu-
tik tåssunga atåssutexardlutik.
Frankrig demokratilo
atautsimordlutik niuveKatigit inat-
sissartuisa pisinautitaunerisa angner-
tunerulernigssånik sujunersutit pi-
viussungortiniarneKarneråne isuma-
KatigigsitsiniarnigssaK sule ajorna-
kusornerussugssauvoK. atautsimordlu-
tik niuveKatigit kigsautigissorujug-
ssuvåt inatsissartumik nukigtuvig-
ssuångornigssåt — ingerdlatsinerme
nåkutigdlissunermingne, taimalo i-
laussortane tamane inatsissartutut
ingerdlatsilernigssåt. de Gaullile
Frankrigime nålagkersuissunit Kut-
dlersångormatdle niuveKatigit inat-
sissartuisa nukigtunerulersineKarnig-
ssåt ajornarsivoK. inatsissartut tåuko
sule sujunersuissartuput suniutexå-
ngingajagdlutigdlo — tamånalo de
Gaullip iluarivdluarpå.
tupingnakulugpoK Tyskland kitdleK
Italialo — nunat mardluk ukiut ar-
dlaligssungitsut matuma sujornagut
kisermåussivdlune nålagkersuissunit
OKartugssauvfigineKartut — niuvena-
tigingne inatsissartut nukigtoriarnig-
ssånik sujunersutøKarmata. Italdap su-
j unersutigisimagaluarpå niuveKati-
gingne inatsissartunut ilaussortagssat
torKardlugit KinerneKarKUvdlugit.
Frankrigmile, ukiune untritilingne
ardlalingne inuit amerdlanerussut i-
sumåt atordlugo nålagkersuinikut i-
ngerdlatsiviusimassume, Europame i-
inatsissartut uikiune tugdlørne inger-
dlatsinigssåt avdlatut isumaKarfigine-
KarpoK.
måna pissutsit erKarsautigisagåine
ilimanarpoK Frankrig sule atau-
siardlune piumassaminik atortit-
siumårtoK, aulajanginermigut a-
tautsimordlutik niuveKatigingne i-
natsissartut ingerdlatsineråne u-
kiune aggersune ardlalingne sule
kigdlilingmik suniuteKartitdlugit.
tamåna amerdlanemit ajussåruti-
ginexarpoK, pingårtumik atautsi-
mordlutik niuveKatigit sukaneru-
ssumik ingerdlatsilernerat erKar-
sautigigåine.
auUsarfit kigdleKarfé ningiut aulajangisavait
ajornartorsiutiginagit åridgssussi-
v'igineKarsinausut kisimik taima
pineKåsanatik. taima pissoxåsag-
pat atautsimordlutik niuveKatigit
sukaKissumik årKigssussinerisa su-
niutait migdlimisineKåsåput.
Europame akomuteKånginerussu-
imiik okiveKatigit ministerrådiata ainig-
nentuinerussiuimik OKatdliisdigingikaluar-
dlugo aulajangørsimavå ilaussorta-
imiingne niorKiutigssiat akitsutait 1966
inåtmago atorunignaersiineKåsassut —
itåssa Hallsteiniip .pilerssårutå atuli-
.sagpat a'taiutsimordlutiJk niuveKatigit
inutåmik åriKiigssussiiineråinit uikiumik
atautslmik kingugdiLiussuimik. akomu-
teKånglnerussumik niuveKatigit nior-
Kutigssanut 'ilaussorta.ringisaming-
nit pisiamingnut akilerårusiutagait i-
lauissortamut tamamut åssigingmik
lan'gissuseKartineKåsångitdlat, rtåssa i-
laussortat atausiåkåt tamarmik nang-
minérdlutik akitsutigititagkamingnik
atortitaKainåsangimata.
niuveKatigit ingmikortortait
iniorHutigssatdle akitsusemeKartar-
nerat kisiat atautsimordlutik niuve-
Katigit piilerøsarutigissaminginit suka-
nerussuimifc årKigssuissivigiiniåinigllåit.
niuveKatigit latautsiimut ingerdiataisa
åssigingitsut atautsimut ikatiniaime-
Kanniigssåt uikioK måna angnertumik
sulissutiigineHalisaoK. erKarsautigine-
KarpoK atautsimordlutik niuveKatigit
ingerdlatait pingasussut — animgau-
ssarsiornikut, atomip nukingata diua-
Kutiginiarneragut åmalo aumarssuar-
mik isisangmigdlo niorKutigssiomikut
iingerdlatseKatigigfit — 1. januar 1967
atautsimut katineKåsassut.
ingmikortortat taineKartut pingasut
KutdlersaKarfé ukioK månamit ataut-
simut katineKarisåput atautsimut
kommissioneKalisavdlutik. taimailior-
nigssaK ingerdlatsinerup pissarineru-
lerneranik, Kutdlersat ikileriarnerå-
nik, nålagkersuinikut ingerdlatsine-
rup pitsångoriameranik kisalo a-
ningaussarsiornikut ingerdlatsinerup
pitsaunerulerneranik kinguneuartug-
ssauvoK. KularutigissariaKångilardlo
ingerdlatat atautsimut exineKariarpa-
ta atautsimordlutik niuveKatigit su-
juariartomerat sule sukanerulisassoK.
taimale årKigssussiniarneK tamanit
isumaKatigineKångilaK. 1952-imit au-
marssuarnik sisangmigdlo atautsimut
niorKutigssiorneK Luxembourgime
KutdlersaKarfeKartinenarpoK, Kutdler-
saxarfiuvdlo tåussuma ånainigsså
aulisagkat nerpinik Kerititanik tuluit mamarissaKariartuinar-
nerat savalingmiormiunut, islandimiunut norgemiunutdlo ilua-
KutaussugssauvoK
Walter Davisimit
skandinaviamiut tuluitdlo auli-
sarfit kigdleKarfé pivdlugit isuma-
Katigingitamere imaxa tulungnit
igdlume ningiussunit naggatåmut
aulajangivigincKarumårput, nålag-
kersuissut ningiunit oxausigssae-
rutitauvdlutik.
tuluit amerdliartuinartut aulisagkat
nerpinik xerititdlugit niorKutigssiari-
nexarsimassunik mamarissaKariartor-
put, nerpit taimatut niorKutigssiari-
neKarsimassut aulisagkanit sikuler-
suinardlugit tuniniarneKartartunit
nutångililerérdlutik tikissunexartar-
tunit piumaneKarnerujartordlutik.
tamatuma kingunerå norgimiut, sa-
valingmiormiut islandimiutdlo xa-
nganit ajornartorsiungineruvdlutik
tunissagssiorsinaulernerat. tåuko au-
lisariutait ungasigsuliaratik erxa-
mingne aulisagaxardluartune aulisar-
sinéuput, tuluitdlo igdloKarfiat umi-
arssualiviussoK aulisagkanik tuléu-
ssuivfik KaningneK Aberdeen tåuku-
nångånit kilisautinik nalunaerKiitap
akunertne 48-inarne ornigtariaKar-
poK.
pisiaussartut amerdliartoKaut
aulisagkat nerpé kerititat tuluit Sa-
valingmiunit pisiarissartagait sava-
lingmiormiut 1955-ime taimåitunik tu-
nissaKartalemerinit amerdliartortuar-
put. tuluit aulisamermut tungassunut
ministeriaKarfianit påsineKarsimavoK
aulisagkat nerpé Kerititat 1961-ime
Savalingmiunit pisiarineuurtut katit-
dlutik 360.000 kr-nik naligdlit 1962-i-
me pisiarineuartut 1,2 miil. kr-nik
nalilingnut amerdleriarsimassut.
Savalingmiune aulisarfiup kigdle-
Karfiata avasigdlineKarnigsså pivdlu-
go Tuluit-nunåta kingugdlerpåmik
Danmarkimik isumaKateKarniarnera-
ne ersserKiVigpoK isumaKatigingniar-
nerme peKataussut ardlåinåtalunit
kigsautigingikå Islandip kigdlexar-
fingminik avasigdlilinerata kingorna
pisimassutut pissoKandngnigsså. tai-
manime pissut tuluit islandimiutdlo
suleKatigingnerénut ukiune mar-
dlungne akornutåuput, ajornartor-
siorneK 1961-ime anigorneKarmat ait-
såt pissutsit iluarsineKardlutik.
aulisarfit kigdleKarfé pivdlugit tu-
luit islandimiutdlo isumaKatigingine-
risa nalåne tuluit kilisautait tuluit
sorssutåinit igdlersorneKarput kigdle-
Karfit tuluit-nunånit akuerssissutigi-
neKarsimassoK tikitdlugo kigdlexar-
fiuvdle Islandip aulajangigåta iluane
tåssa kigdleKarfiup 12 sømilinik ava-
sissusigdlip iluane, aulisartarnerming-
ne. årKiagingineK kipitineKarpox Is-
landime aulisarfiup kigdleKarfigtåva
tuluit akuerssissutigingmåssuk 1964-
imit atorneKalersugssångordlugo u-
kiordle tåuna tikitdlugo tuluit kili-
sautaisa ukiup ilåne aulisarfiup kig-
dlexarfisa sømilinik arfinilingnit ar-
KaneK-mardlungnut avasissusigdlit a-
kornåne angnerpåme aulisartarnig-
ssåt akuerssissutigititdlugo.
tuluit ajoKusersuisåpat?
tuluit kilisautautigdlit peKati-
gigfisa kåtuvfiånit nalunaerutigi-
neKarpox savalmgmiormiut auli-
sagartait tuluit igdloxarfinut u-
miarssualiviussunut nuniguneKå-
sångitsut Savalingrmiune aulisar-
fiup sømilinik arxaneK-mardlung-
nik kigdlexalernigsså nålagkersui-
ssut akuerssissutigisagpåssuk.
kilisautinik pigingnigtut peKatigig-
fisa kåtuvfiat nalunaerpoK kilisautit
350—500 tonsigdlit igdloKarfingnit
Grimsbymit Aberdeenimitdlo pissut
Atlantikup avangnå’tungåne aulisau-
tigssatut ingmikut sananeKarsimassut
aulisagartarissartagkatik Tuluit-nu-
nunånilo tunissartagkatik pitsauner-
påt pissarissarungnåisagait aulisar-
fiup kigdleKarfiata sømilinik arxa-
neK-mardlungnik avasissusigdlip ava-
tåne aulisartalisagunik.
kilisautit Aberdeenimérsut aulisa-
gartarissartagait pingasungordlugit a-
vigkåine avingnerat atausingajak Sa-
valingmiut erKåine pissarineKartar-
put, aulisarfiuvdlo kigdleKarfia nu-
tåK atulisagpat kilisautautigdlit ar-
dlagdlit avdlatut ajornartumik inu-
tigssarsiutimingnik taimaititsissaria-
Kåsåput.
taimåikaluartoK arajutsisimaneKå-
ngilaK aulisarneK tåssaussoK savaling-
miut pigigsårtorssungitsut inutigssar-
siutigigåt pingårdluinartoK.
savalingmiormiut aulisagkat
24 miil. kr-gdlit tunivait
savalingmiormiut aulisartuisa su-
jorna aulisagkat 24 mili. kr-nik nalig-
dlit tuluit igdloxarfinut umiarssuali-
viussunut nunaligupait — tåssa tu-
luit aulisariutaisa savalingmiormiut
aulisarfine aulisanataussut pissaisa
agfait sivneKartut.
OKatdlisigineicarlunut Kalåtdlit-
nunåtaox ilånguneKarpoK, danskit
nalunaermata Kalåtdlit-nunåne
aulisarfiup kigdleKarfia åma sømi-
linut arKaneK-mardlungnut ava-
sigdliniarneKartoK.
tuluit kilisautait Kalåtdlit ernanut
KaKutiguinaK aulisariartarput, Kalåt-
dlit-nunånilo aulisarfiup kigdleKar-
fiata avasigdlineKarnigssånik danskit
aulaj angernerat isumaKatigingniar-
nerme tuluit autdlartitaisa isumaxar-
tipåt piåralune taimailiornertut, piu-
massarissaK akuerinexarpat tåuna tu-
ngavigalugo tuluit aulisartuisa Sava-
lingmiut erKåine aulisarsinautitaune-
rat migdlisikiartuårneKåsassoK ajor-
nånginerussumik akuerineKartisinau-
lisagamiko.
P. HIRTH & JUL. HANSEN
Ingeniører & Entreprenører
Codthåbsve] 104 — København F.
Tlgr.adr.: BYGHANS
imerusuerdlunilo
inumarigsiatdlagkumassunut
Lærlinge
Nungme G.T.O.-ip autoværkstediutåne atortugssausiviane, u-
miatsiåliorfiane sagfiorfiutånilo nukagpissanik eKiasuitsunik lær-
lingtgssarsiorineKaripoK. Kåuimatit pingasut sujugdlit misiiligtineruså-
put, nåmaginartumik misiligtivfiugpata lærlingitut kontraktilerne-
icarsinauvoK lærlingit inatsisait maligdlugit.
sågfigingnigfigssaK: sutdlivit taineKartut formandé.
distriktsingeniøren.
Ved G.T.O’s autoværksted, entreprenørmaterielværksted, skibs-
tømrerværksted og smedeværksted i Godthåb kan nogle opvakte
drenge ansættes som lærlinge i de respektive håndværksfag. Efter
3 måneders tilfredstillende prøvetid kan der forventes oprettet lær-
lingekontrakt efter lærlingelovens retningslinier.
Henvendelse: Værkstedsformændene.
Distriktsingeniøren.

17