Atuagagdliutit - 23.04.1964, Blaðsíða 8

NIKITA KRUSTJOV
70-ilivoic
SOVJETIP NÅLAGAUVFERUJUGSSUANE ILUARSAERK'IGTOK' SULE ULAPÅRTUARPOK'
aprilip 17-iåne rusit kommunistit partiåne Kutdlersausson rusitdlo nålagker-
suissuisa mitdlersåt Nikita Krustjov 70-inik ukioicalerpoK. inuit taima ukio-
nalersut inuvigsiomerat kommunistit partivinisaoK nagdliutorsiutigineKartar-
poK, nauk 70-inik ukioKalemeK soraemingomigssatut isumanarfigineKameK
ajoralu'artOK. Krustjov 70-inik ukioKdlerpoK silarssuarme kommunistit Kanon
pinigssdnik ilimasugtoKalerugtortOK, tåssa kineserinut rusinutdlo isumanatau-
ssut ingmingnut avigsåmigssåt nularnarungnaerugtortordlo. taimaingmat Kru-
stjovimut pivdluarnussutit tamarmik nuånersuinarnik imanamavlångitdlat, na-
lunaerasuautigineKartut ilait kommunistit nutdlersdinik ilisimatitsisavdlutik
Kanon isumanartoKarneranik. 7O-ilinen pissutigalugo partit ilait Moskvamut
autdlartitanarput ilaitdlo autdlartitanaratik.
„ajungitdluinarpunga“
Krustjov 70-inik ukioKalermat o-
KatdlisigineKartalerpoK nålagauvfing-
me Kutdlersaussutut suliaK taima
angnertutigissorujugssuaK Kasunane
suliariuåinarsinaunerå. ukioK atauseK
sivneKartoK matuma sujorna Mos-
kvame OKalugiardlune utorKalinine
nangminérdlune taitsiarpå OKarame:
„erninaK inuvigsiusaunga.. nalungi-
larsilo Kavsinik ukioKalisassunga".
taima OKarnerminit Kåumat atauseK
migssiliordlugo KångiutoK sulivfig-
ssuarme sulissartut atautsimmeråne
OKarpoK: „kimitdlunit paitsorneKarsi-
nåungilaK partime nålagkersuissuni-
lo atorfigissåka atorfigiuåinarsinåu-
nginavkit".
Krustjov taima oKarmat nuna-
ne kommunistiungitsune inugtau-
ssut isumanalerput Krustjov per-
Kigdluarungnaerame Kangatut su-
lipilugtigiumajungnaertoK avdla-
nitdlo taorserneKamigssaminik
kigsauteualersoK. taimale isuma-
Karnerit kingoma ardlaleriardlune
tungavigssaKånginerartarpai, ag-
dlåt avisiliortunut nunanit kom-
munistiungitsunit pissunut ilane
OKardlune: „ajungitdluinarpunga".
tamåna ilumorunarpoK. angutérar-
ssuaK pualakutdlak ulapårtuartou u-
torKalinersoK Kiviåinardlugo takuneK
ajornaKaoK. ikingutigivdluagaisa OKa-
lugtuaråt uvdloK tamåkiussardlugo
sulissartoK, uvdlåmit unungmut åssi-
gingitsunik suliaicartardlune Kasu-
neranik malugssarfigssaunane. nåla-
gauvferujugssuarme Kutdlersauvfigi-
ssamine angalaorajugpoK åmalo nu-
nanut avdlanut angalaortåinardlune.
~~------------------------------—
Flemming Poulsenimit
-----------------------------------1
OKalutdlarKissusiagut suleKataisa i-
nusungnerussut amerdlaKissut singa-
gissarpåt. atautsimitune peKataujuar-
poK nålagauvfiuvdlo tikerårterpag-
ssuinik ilagsingnigtuardlune. tåssalo
iluamik Kasusanane. OKautigineKar-
tarpoK ilåne Kasorpalugtarneranut u-
torKalinera pissutaunane suliaKar-
patdlårnera pissutaussartoK. imap
Kernertup erKåne avdlamilunit Ka-
suerserajugpoK, tamatigutdle suliag-
ssaminik nagsataKartardlune.
KaerKussamik ilagsingnigkangame
agssangmissarnera eKitserulornermik
ilaKartineKarneK ajoraluarpoK eruar-
sautiminigdlo avdlamititsissutut ma-
lungnarsinaussaraluardlune, tamati-
gutdle erKarsautigissarpå Kaencussat
ajunginerpåmik pineKamigssåt. sor-
dlo Kaencussat åssilineKåsangmata
nerrivingmut Krustjovip ingitipai,
nangminerdlo ingerérame åssilissut
nalunaerfigalugit åssilisinaussut. i-
ngikaluardlunile tåssångéinaK nikue-
riatårpoK OKardlunilo: „naussut uko
igdluartiniaratdlartigik åssilissunut
ajoKutåinåuput. åmame nerinaviångi-
lavut. ikunga igdluarteriaruvtigik å-
ssilisisinaulisaugut". naussunik igdlu-
artiterititdlune ingminut OKalukulug-
figissarpoK, sordlo åtaK ilimasugane
isertoKarsimassoK pissartoK KaerKU-
ssanigdlo nuånårsaissoK.
amerikarniut Cubamut akuliuninå-
sagpata brintimik Kaertartulianik
USAmut nåkåtitsiumavdlune inuk
taimåitoK sujorasårisinaunerpou?
ilumut angut tåunauvon, angutdlo
tåunauvon, nårusungme sulissartup
ernera Ukrainemilo savanik pårssi-
ssusimasson, 1960-ime ukiåkut FNip
generalforsamlingenarnerane New
Yorkime onalugiartitdlune s korne ig-
dluanik pérsisson onalugtarfingmut
kåutautigssaminik Dag Hammarskjol-
dimut FNivdlo Congomut akuliunera-
nut akerdliunerminik takutitsiniar-
dlune. nålagkersuissut periauserissar-
tagait tamane atornenartut malingni-
artuarnigsångilai, onausisa issuakula-
neKamerussut ilagåt „månigsorusug-
kåine kukukut nardlulungnere ka-
magsautigissariaKångitdlat". inuit isu-
maminik navsuiåuniarångamigit nait-
sumigdlo pikunartumik onarniarånga-
me onauserigajutå.
iluarsaerKingnerit
martsime 1953-ime toKunermigut
kommunistit nålagauvferujugssuat
Stallimip Kiimatå Ikingorårsissuanit dli-
magissamit angnerujugssuarmik av-
dlångortineKarpoK. Stalinimik kingo-
rårsissoK tåssa Moskvame emånilo
kommunistit partiata sekretæria ang-
neK taimanikut ilisarisimaneKanga-
ngitsoK Nikita Sergejevitj Krustjov,
ukiut ingerdlaneréne kigaitsorssuar-
mik Kagfariartuårdlune Sovjetunioni-
me nålagkersuissunut Kutdlersångor-
tOK.
Stalinip ingerdlatsisimaneranik
angnertoKissumik issornartorsiorneK
partip 20-gssånik atautsimérssuarne-
rane februarime 1956-ime pissoK pi-
simassuvoK pingåruteKartorujug-
ssuaK. OKalugiarujugssuarnermine
(Sovjetunionime sarKumiuneKångisåi-
nartume) Krustjovip Stalin gu ti tut,
kukussugsséungitsutut pikorigsoru-
jugssuartutdlo issigineKartoK sugssåu-
ngivigsumik issigineKalersipå piner-
dlugtutut, angneruniartorssuartut si-
långajårtututdlo taigordlugo. uvdlå-
mit unungmut OKalugiarfigineKarner-
mingne partime atorfigdlit nuimane-
A/S Nordisk Solar Compagni
Rosenborggade 3
København K
Elektriske artikler og belysninger en gros
Kernesundt dansk smør og ost
Hårdt legemligt arbejde kræver fornuftig kost. Det
er derfor, jeg spiser smør og ost hver dag!
Kavdlunåt puniliåt imugssualiaitdlo per-
Kingnaridsitsut
timikut sulerulugtartoK suliaminut nalerKutunik
nerissaKartariaKarpoK. tamåna pivdlugo uvanga uv-
dlut tamaisa punersortardlungalo imugssuartortar-
punga!
Mejeribrugets Hjemmemarkedsudvalg danskit imulerivfé
Columbus Emballage als
Holmbladsgade 126 København S Telefon *SU. 9700
Bølgepapkasser
i alle størrelser til alle formål
silarssuarme
pitsaunerpåK
ae«« be»

tåssalume inumarigsi-
nångitsusanane
russut Sovjetunionimit tamarmit ag-
giasimassut ilisimatineKarput ukiune
30-ngajangne sapitsuliortutut issigi-
ssartik inupalåjussoK, nunaminik i-
nuinigdlo sianinårisimassoK, perKar-
néKalune tamanik nålagtitsinermigut
aitsåt ajortuliaminik issertugaKarsi-
massoK.
iluarsaerKigsoK taimanikut OKalu-
giarpoK, nutåmigdlo årkigssussiniar-
nermine pilerssårutai nunanut kom-
munistiussunut avdlanut siaruame-
Karput, Stalinip kiserdluinarme ma-
lingneKarnerata nungutiniagaunera
angnerussumik mingnerussumigdlunit
sulissutigineKardlune iluagtineKartar-
dlunilo. Sovjetunionime nunanilo Eu-
ropap kangia’tungånitune ardlalingne
Krustjovip isumai ingassagtajårtu-
ngitsut atortineKalerput. partip aker-
dlerissai toKorarneKarungnaerput a-
nguniagagssatutdlo OKausinåliuneKar-
simassut amerdlaKissut inugtaussut
pissariaKartitsinerat kigsautigissaitdlo
maligdlugit avdlanik taorserneKarput.
imåingilardle kivfåungissuseKarneK
kigdleKångitsumik atorneKalersima-
ssok, Krustjovip nangminérdlune er-
Kumitsuliordlune Kalipaussautsimik
nutåliamik atuagkiortutdlo ilåinik i-
ssornartorsioruj ugssuartarneragut er-
sserKivigsumik erssersineKarpoK kom-
munistit maligagssarititait tunuinar-
neK ajornaKissut.
nunat aningaussaligssuarnik tai-
neKartartut sule akernat pingår-
nerssarait, kommunistitdle inger-
dlatsinerat Krustjovimit ima er-
Kortigissutut taimaingmatdlo nu-
kigtutigissutut issiginenarpoK mu-
misitsineKångikaluarpatdlunit
kommunisme silarssuarme ajugau-
sinausorineKardlune — nunat ani-
ngaussaligssuit ingerdlatsinerisa
„sorssungnertaKångitsumik Kå-
ngerniarnerisigut". Krustjov ing-
minut ima tatigitigaoK sujulime
pissamerat uniordlugo inugtami-
nik OKalugtussissardlune aningau-
ssaligssuit ajorinagagssåungitsut
åmalo nunanit kommunistiussunut
iluaKutaussunik iliniarfigineKarsi-
naussut.
partinut nålagauvfingnilo Kutdler-
saussunut maligagssat taimåitut nu-
tåt tamanit iluarineKartutut OKauti-
gineK ajornaKaut, taimaingmat Kru-
stjov 70-inik ukioKalerpoK kommu-
nistit pisanganartorsiornerisa nalane.
Kagfariartuårnera
Krustjov savanik pårssissutut sag-
fiugagssanigdlo sulissartutut Ukrai-
nerne autdlartipoK, 1918-ime kommu-
nistit partiånut ilaussortångordlune
ukiunilo tugdliussune Kårusungme
sulissartuvdlune.
25 migssiliordlugit ukioKalerame
aitsåt iluamik atuarpoK atuarfingme
partimit pilersineKarsimassume. 1925-
me kommunistit partiata Stalinome
aumarssuarsiorfit KutdlersaKarfigi-
ssåta ingmikortortåne Kutdlerséngor-
POK, kingorna Kievimut pivdlune
1929-milo Moskvamut pivdlune suliv-
figssuarne sulissut iliniarfiåne atuå-
savdlune. Moskvame erKånilo kom-
munistit partiata ingmikortortaKar-
fiane sekretærinut KutdlersångorpoK
1935-me Moskvame Kimugtuitsut av-
Kutaisa nunap iluatigortut tusåmane-
KaKissut pilerssårusiorneKarneråne
peKatauvdlune.
1938-me Kievimut uterpon Ukrai-
nerne kommunistit partiåne nutdler-
sångordlune, 1944-milo tåssane nå-
lagkersuissunut KutdlersångorpoK.
1949-me Moskvame kommunistit par-
tiåne sekretærinut Kutdlersångornig-
pon Sovjetunionimilo kommunistit
partivisa atautsimut nutdlersaKarfiå-
ne ilaussortaulerdlune. Stalinip tonu-
neranit uvdlut ardlanångitsut nångi-
ungmata Stalin kingorårdlugo partit
atautsimut kåtuvfiåne sekretærinut
KutdlersångorpoK, 1958-imilo Bulga-
nin „partimut akernatut" onautigine-
Karton kingorårdlugo ministerpræsi-
dentingorpoK.

Fantastisk som den
I ÆGTE JAVAl
smager igennem
REN
KAFFE
EKSTRA
KRAFTIG
Hollandimiut kavfiliat
aserortcrdluarsimassoK
kavfe akuserneKangitsoK
plkunardluinartoK
tupingnardluinartumik kavfitut Javamit
pissutut mamartigissoK
8