Atuagagdliutit - 22.07.1965, Blaðsíða 19

Kangånit tusartagkat Kagfakåtilårdlugit
Kanga pissartut oKalugtuarinenartartut tupingnartortaKartar-
migiput. atago Anna-Marie Isaksen Ku jat ane pissusiussarsima-
ssut ilåinik univkårtuartilariartigo
inungorpunga Ilivilerme (Nanorta-
lingme) 1908. Kanga kalåtdlit atuagau-
teKångingaj agkatdLarmata utorKait
tusarnersunik OKalugpalåtdlarKigsu-
n‘k ilaKartarput. tamåkuninga OKa-
lugpalånik 'tusarnårfigissartagara tå-
ssa utorKaK Aliggit, umigtormiumik
atåtalik, uvigdlarneK uvavtut Kerner-
tigissoK, utorKaK unganartoK, isuma-
Rarpunga ningioralugo anånama ar-
narsiakua. sule aperssortiananga a-
agårarput toKungmat kipåsaeravta a-
oånama OKarfigånga: „tåuna utoncaK
utorKalivatdlåleKaoK tukuj artorf igi-
ssarniaruk." taimanime ilivllermiut
kipakåvdlutik angmagssiardlutigdlo i-
nuerutingaj agtaratdlarmata, unukut
'tutitdlugo tusarnårniardlugo sinilersi-
^assaraunga.
anånanigoK Tuapangmiune nunaKa-
rame, ilitsorivoroK kuisimassut kujå-
«iut kigdligigåt Ikerasårssuk, kujalilo
tamarmik kuisimångitsut. tåssagoK u-
'aivkårtarpoK sule tornissartut angu-
faeralugit nauk kuisimaleréraluardlu-
tik. univkårissarpagoK nangmingneK
mérauvdlutik Kåinat amerssuasinik
igdlerup teKerKuanut måtussaussar-
dlutik Kutdlilerdlutik. utorKartami-
ng°K pilisavåtik: „ilivse kuisimassu-
^gujugavse ersisångilase, ajortumik
PineKamaviångilase,“ nauk ingming-
nik ama kuisimagaluardlutik. taimåg-
dlangoK inersimavdlutdk magpiukå-
n g atik utoncartait anertikartaringa-
mik.
ilivigdlup kitinguanikame akingua-
ne nunavta ilå sigssarigsoK Kanga niu-
vertoruseKarfik. KavdlunåningoK åma
kinguleringnik mardlungnik niuver-
teruscKaraluarpoK. kalåtdlinåsit tai-
ssarsimagamikik åipå „K’orfik“ åipå
»K’ajutaK“, tåssagoK pinitdluangår-
oaata. sordliusanerpoK Avangnåningå-
n5t kujavartoK, kivfaKarsimagame ar-
Pamik kussanaKateKångitsumik Må-
liånguamingoK atilik. taimanikut ar-
aat kalåtdlisuinaratdlarmata, ardlau-
taringningoK atissaKarsimaicigame, u-
aivkårissarptå sordlugoK uvdlut ta-
aiaisa atissalertartoK, pigigsångårsi-
aaagame. oKautigissarpåt ilugdliata å-
aoråmemgitdlo atissaisa ujalorissar-
simagait silikit. ingminigéK Kavdlu-
aåmik atåtaKaratdlardlune åma åmit
Kalipautåt augpalugtut tåussuma ta-
korKårpai kamisa Kalipautigigåt.
aangmingneroK agdliartoramik linerit
augpalugtut tungu j or siat, tåukuinåi-
ngoK éssutaussaratdlarmata.
itsaroK Hans Egede kujavardlune
aunamut niusimagame takusimavå i-
Uvik, tåssalo atsersimavdlugo Ilivi-
iingmik. kingomalo nunaKarflulersi-
aiavoK Nanortalingmigdlo atsemeKar-
dlune, akinguanikame Nanortaligtå,
aånut angalaorfigpiåt sigssarigsumi-
aganit kangimut ingerdlavdlime tiki-
tariaK. ilitsorivunga mardlungnik ig-
dlulik, kingornale inuerutdlime. ima-
aiigoK nånut ingerdlaorfigitigivåt, u-
aingavdlune angmagssat agssait imait
eKisimissat nerivdlugit sule nunguna-
gitdlunit Pukitsuninganit Nanortalig-
tå Karssutdlugo nånut Kulit ilåne iti-
vikiarrtortarput, pingårtumingoK Kåu-
aiåme martsime ituvssorpatdlårtaKaut,
sordlikiarme savat tungmilineråtut i-
simavoK nånut avKutåt, nanuinångo-
ruko avKutåt, savat nalunaratdlarma-
ta. uvagume nuniagiardluta avicusineK
tamåna takussarsimavarput utorKait
ajoKersussutigissartagåt.
arnaa tåuna avangnåmioK erKartu-
gara Sigssarigsime kivfaorugtulerdlu-
ne tusalersimavoK: „Pukitsumingåni-
ngoK nanoK kingumut ingerdlassOK."
påsisimavåt nanoK neKisiortorssuasik,
tusariarame imertautigissane tiguv-
dlugo anisimavoK. kimut nånup tu-
ngånut autdlarmat inertersimagaluar-
påt ersinaKingmat, akinarsimavoK:
„kujåmut ingerdlaomivne K’aaortu-
mut pigama nerssussuaK takussara
nagssulik tåussumatut ersinartigiså-
kuloKaoK tåunale nagssoKamane."
ivnaligoK nanorssuaK kalerreriat-
dlartoK, Kungaserssuane tasikuloriar-
dlugo tungånut pangatdiuserame. er-
Kartortarpåt, aitsamigoK nanoK kåg-
toK inungmik takugune omlajumår-
toK. silåinaK suvdluartarKårsinardlu-
go nuna pujoralugo pangatdiuserame.
arnaroK tåuna Kianigsautigalime inu-
niåumivdlune utimut sågkame. tor-
dlulaorsimagaluarpåt: „imertautit igit-
dlugo ituavinaK arpangniaKit!" su-
nauvfagoK tusåssaKångilaK, tåssalu-
goK nånup Kanigdlivigkåne igdlumut
tungerdlermut torssuanut pulanialeri-
artoK nånup såmigssuasingminik pa-
tikamiuk Katigåningånit ugpatai ti-
kivigdlugit kukigssuasingminik ati-
ssai nunguvigdlugit neKå tikitdlugo.
issigingnårtungoK oKarput: „sujug-
dlérssuasinigoK amerasagtoK augasag-
toK alugtulermago issigalugugOK ami-
låmaKaoK."
arnaroK tåuna igdlumut iserpoK si-
laerusimavdlune, tåssalo igdlumut i-
serame kåvinalerdlune imertaut sule
tigumiardlugo. nanoroK taima salug-
tigalune angingårame torssukut pu-
lariartaraluarame isemeK saperpoK,
tåssalugoK nipe nivdliarpaluk imer-
tauterpaluk Kimåsanago. amaK tåuna
iserfisa imertåumik arsåmiartarsima-
galuarpåt, ikiminigdlo åniamermik
tåssa unigsmåungilaK. nanorssuaK pi-
galugtuinardlime kisa igdlup Kanut
KaKisimavoK, tåssalo amaK tåuna si-
lagtulerdlune unerimiartulerdlrme,
taimaileriarmat nanorssuasik noidt-
dlaimisimavoK avåmutdlo pigsitdlar-
’ dlune. usivfamigoK amap igdlup ilua-
ne nivdlialerugtormat nanoK igdlup
KånitoK pigsigtaleicingmat igdlup åvé
navdlusassut.
avåmut pigseriarame åmut autdlar-
simåKaoK, tåssamigoK inuit tamarmik
igdlunut isåsimagamik ersinermik. ig-
dlut itugdlisa torssuåningånit piniartut
ilåta igssusimåKå, tOKOidngmat pila-
lersimavåt. KangagssivdlunigoK tai-
manikut ajorssamarserugtortoK. tå-
ssagoK kisime iluatigissagssartå amia.
saunigoK amianut tungagamik agsut
tåssa kågsimangårame, neKå tamåt i-
gisimavåt nerissariaKångingmat. aKa-
jarugssaraluagoK kuvdlutut mikiti-
gaoK. tåunagoK amånguaK upemariaK
tamåt magssivoK nalavdlune ikiminik.
tåunagoK amaK najugkaminit u-
torKarmit Kitomatut pineKaraluardlu-
ne sunauvfa nunaminut arrissarsima-
ssok. amarmigoK piningårame sordlo
uluai Kalipautitigkat. kisiånigoK na-
jugåta nuarKataisalo påsiartulersima-
våt kinå palersikiartortoK Kimanéru-
Idartordlunilo, ilisarisimassaminut-
dlugoK isisaerdlune. Sigssarigsup kiti-
nguanikamiuna ujaragssuaK. najug-
kane inartordlo anisimagångame ani-
ssarissamingnut nikuisimassaraoK.
najugåta aperssortarsimagaluarpå su-
na akornutiginerå, OKåsananilugoK
piuaitdleralugtuinarpoK. sunauvfa u-
jaragssuaK kitinguamingnitoK igdlor-
ssuångortisimassarå, sunauvfa silae-
russutigssaminik pisimassoK tamåna
univkårinialersimaKinerpå. sunauvfa
uvigssaKarsimagaluarame Kavdlunåt
nunanitumik. sunauvfa erKaimassar-
a JOUVgood COLA
mainarnerpaK
imeruernarnerpårdlo
P. HIRTH & JUL. HANSEN
Ingeniører & Entreprenører
Godthåbs vej 104 — København F.
Tlg.adr.: BYGHANS
nanorssfip matdluseKingmane amaK infiniåumerdlune Klanlgsau-
tigalune imcrtautine igitdlånguarnago tunungniut autdlåinaKaoK.
nermik åssingutitsissalernerpoK, åma-
migoK agdlagarsineK ajorame — tai-
mane avmitit akugtugatdlarmata.
anigångamigoK unukut nunarKatitik
Kamerarsimagångata kimut Kiviarune
KangamigoK igdlorssuarssuasik Kau-
massånguarsse, matue Kitermikut
magpertartut igdlugtut Kiverdlutik.
itaikane matserfingmut igardlune u-
vigssane KaerKussiuånguartoK, tuavi-
naK arpåinaK ornilerarå, iserdlunilo
matorssue igdlugtut matussaraut, u-
vigssanilo tåssane ilagilerarå. Kaujar-
torneratagoK tungånut unuaK sordlu-
me pusuinagaK, nuåningårtarmat. u-
vigssånguanigoK OKarpat: „Kålå, Kar-
rutinaleKåtit angerdlamiarit.“ anger-
dlautisavånigoK pårssup angmamera
tikitdlugo. ilåne inamane iserdlunilo
suliagssarsiulisoK. kigaitsumigdlugoK
unungnigssånut Kilanårtarnera agdli-
artuårdlune. KilanårpatdlårångamigoK
najugkamine suliane ininariardlugit
OKartaraoK ilisarisimassame ardlånut
iseriartusavdlune. anigångame taimak
igdlorssuaK KåumåtdlåinåraoK. omig-
kuniuk iserdlunilo suliagssarsiulisoK.
ilanigoK uvigsså oKåsoK ånångitsu-
liorKuvdlune. åKångitsugssågoK iliv-
seruniuk akune narrugissarå, sunauv-
famigoK tomårssugssuaK åKångitsuli-
ssardlugo. tåssagoK taima OKardlunilo
silaerutarpoK. åmåsingåK najugåta uv-
dlåkut iterdlune pårssuarme sulerpa-
lungmat avdlagigaluardlugo ånivige-
riatdlarå, kivfånguane atausinaK nå-
kutdlugo avdlanarsisimaKissoK. OKa-
lugfigigaluaramiuk akingingmat av-
dlagileralugtuinardlugo — oKariå-
nguaraluarpoK silaemterérdlune. ti-
ngivigissutut ilivdlune påniarssariler-
mane påkeriartaraluardlugo atissane
såssutdlugit aligtulerpai, atissatångue-
rut dlune.
avdlatut saperame sinigtarfianut er-
Kutdlugo pamaerutdlugulo inugsior-
dlune anivoK, nauk taimak piumångi-
kaluardlune Kitornatume asagamiuk.
simauvfagoK kivfånguane agdlunau-
ssamik Kilerssortalemiåsagamiuk. tå-
ssalugoK univkårérångame merialer-
sarpoK Kernertorssuarmik, taimåitor-
migoK uvdlut ardlagdlit åmagaluar-
poK. taimaitdluniåsingoK nå-åtdlar-
dlunilo timå Kisuariåtdlagdlunilo a-
nernémteKaoK. utorKassåroK kåmeri-
ssertik penaivå uvfarKåsagå. tåuna-
goK univkårtarpoK, timågoK tamarme
sordlo uvkusigssaK. patdlortikamiugoK
Katigåne takuvai agssakulåt Kemer-
tut inåt. imaKagoK tåukua tigusine-
rånik nå-årdlunilo anemingersoK. na-
jugånguåkuluagoK aliasungnermit i-
leratsangnermigdlo tamatuma kingor-
natigut avalangninarpoK, utorKaliat-
dlangnermik. tåunagoK amånguaK ki-
ngunertoKaoK, avangnåmiorpatdlag-
dluniåsingoK inugsiamemermik.
taimanigoK åma SigssarigsoK pini-
ardluartorssuaKartaraluarmioK. Alig-
gip tåussuma OKalugpalårigå tuså-
ssarpara piniartut ilåt Nåmamik atig-
dlup Kivinera — tamåkuåsit amat
patsisauvdlutik. nunarKatigisimaga-
mikik arnånguit panigit, tåimalo Nå-
ma arnåinamik KatånguteKarsimav-
dlune. tåimalo uvigdlarnerup pania i-
sumåinarmigut torKémavigilersimavå.
taimanigoK SigssarigsoK KasigiaKat-
dlagtårtaratdlarmat. taimaitdlune Ka-
sigiarsimavoK tårtuinavingmik pine-
KatigssaKångitsumik, tåunalo arnamut
tåussumunga pigssamårutilersimavå,
nalunaerfigeréramiungme, arnanilo
onarfigisimavdlugo ameK tåuna arna-
mut tåussumunga tuniutisavdlugo, tu-
niutdlugulume, sunauvfa arnåta uku-
ardluareKigå. arne Kissugtardlime aut-
dlariarmat Nåmap ameK peKiteriardlu-
go tuniukiartorsimavå. tåukugoK pa-
nigit sajaitsoKigamik, kussanavingmik
suliarivdluarKeriardlugo Kånermut
torKorsimavåt. Nåmap arnåta tamåna
påsisimariaramiuk arnap tåussuma Ki-
ssugtarnigsså utarmnalersimavå ameK
åisavdlugo. taimaitdlunime aisimav-
dlugo, erninguane tikingmat nåmagtu-
mik navérsimavå, ilisitsukasingmik
sakeKåsångingmat, nauk tåuna uvig-
dlarninguaK taima ilerKOKangångitsoK,
ingagdlune tåuna Nåma piuaitsoKissoK
piuangerKigpoK.
upernagssap tungerilerå åvoKartar-
torssugatdlarmat, nunåta akérångua-
nikame „OKuitsit“ KeKertaK, tårsisae-
riartulersoK uvalikut ingmårakasik
nerraussalårtoK sila nuåneKissoK Nå-
ma arnaminut onarsimavoK OKuitsup
erKånut åvunik pulassorniåsavdlune.
autdlarmat arnåta isumagingilå. tarra-
jugsiartulermat ilånime mulussarmat,
arnå anissaraluarame tårsinaKingmat
isumålugigaluardlugo kisa anisaerpoK,
ilamigoK unukut sila KatsoKingmat
alianaitdieKalune. nunarKataisa pi-
niartoKataisa taima ineK aj ormat kisa
åma isisaerput isumagileramiko nå-
laornermit.
linugsimalerå nunarKataisa arnå
iserfigiartoramiko tugpatdlersarpåt:
imaKauna sila nuånaritsauteriaramiuk
muluinartoK.“ ilame avdlamik isuma-
Kånginermit. unuå utarKigaluaramiko
kisa Kamipå. Kåumaj årtasingmat Kåu-
malånguaK ilutigalugo piniartoKatai
autdlakåput, sumilunit nuname isima-
gune sinilersimasinaungmat. nuna
imardlo Kinårilerpåt. uvdlup Kensa
migssigilerå sujugdlit tikeraramik o-
Kautigåt sumik malugssagaKarnatik.
avdlatut ajornaKingmat Ilivilermut
Tuapangmiunutdlo Kåinat aperssuiar-
torput. unukut tamarmik tikeraramik
påsivåt ajunårsimassoK.
tåunaKame arnakasia aliatsagpoK,
nangminermåssa pissuvdlune. sunauv-
fa autdlariarame OKuitsup nuata tu-
ngånut kigaitsunguamik ingerdlassOK
tunungmutdlo Kiviartarniardlune. nuk
uiariutigalugo tamaviat autdlarsima-
vok, sunauvfa Tasermiunut pulajar-
tortoK.
tåssa ajunårneK påsigamiko tua-
pangmiormiut Kåinat kingugdlit imaKa
Tasermiut påne pinialugdlutik takusi-
mavåt KajaK paoratåKalune Taser-
miunut pulassoK, tåssale ungasigdlu-
ne ilisarinagulo. tåssa kingoma
påsivåt, Tasermiune takussaungmat,
sunauvfa NåmausimassoK. piniartut
takungnigtut isumaliorsimagamik ar-
dlånåsit Tasermiunut sinigtariartoK,
kisiat avdlagalugo tuaviorpatdlåKing-
mat. tauva påsiniaerKigkamik Sigssa-
rigsormiunut Ilivilermiunutdlo, tåssa
tåunéusangatipåt, sunauvfame Kivit-
dlartoK.
upernaugame, aussaugame ukiåina-
KaoK, tåssaluåsit Tasermiimut umiat
eKatdliat, orpingniat ingerdlaulitdlar-
dlutik. ukiardluinarå orpingniat ki-
ngugdlit ilait umiaKarfingmingne uv-
dlåkut sila alianaeKissoK ukiarpalåKa-
lune, nerissarérdlutigdlo Kumut aut-
dlarput. aKugtortik orpingnik kiv-
dluivdlunilo avalerKuiaissoK, arnartait
nangmagtugssauvdlutik aricussuissug-
ssauvdlutik piarérsalerugtortut, kisiat
ilåt tusåssaKarnialermat sunauna ni-
perssuasik tusålerpåt, Putorutup Kå-
Kåningånit Nalumassortuvdlo KåKåni-
ngånit nipit akiorigtuatårtut: „Nåma
iterniarit Kugdlugissap OKumiutileKå-
tit.“ sunauvfa Nåma sinilersimaKiner-
poK seKineK kissagterugtortoK Suikag-
ssup tuvissåne atdlerme. sunauvfa su-
le Kajaussårnigssaminut ilikarnane, Ki-
vitoKataisa ilimasårsimagaluaråt na-
vianartoK KanoK Kanigtigilermat. mag-
sseriaraluarpoK, kisiat umiat inuisa
ilåt OKarmat: „hår!“ Kumut Kininar-
dlutik, tauvauna Suikagssup tuvisså-
ningånit Kutdlermit åmut Kugdlugiar-
ssuaK tuvissånut atdlermut nakåssau-
tilitdlartoK. tåssalo Nåma tikitdlardlu-
go, Nåmap erinarssutigssane agpika-
luatdlardlugulo sunauvfa tåssångåinaK
Kangåtarnigssane ilikarsimanago.
ingale Kulåne tamanut narajortariå-
nguardlune inugsungnimik naisimav-
dlune åmut tasinaleKaoK. åipagssånik
tasigkame taimågdlåt Nåmap avatai
avatituarpalugkamik, tamåssa Kugdlu-
gissap OKumertunguvå. taimailivdluti-
ngoK Nåmap Kivinera nalunaitdlingua-
rujåt, KivitOKataisa atiatigut tordlu-
laortångikaluarpåssuk nalussagssara-
luartik.
niångoK inunguasé åmungoK Kug-
dlugiarssuasik nåkaKingmat Kiassor-
ssuvdlutik, ilait ujarKat atåinut arpa-
liuniartut torKorterdlutik. årime imap
tungånut autdlåinånguåkuloKaoK,
imamungoK sujunera morssugtoK pa-
peruata Nåmamik kisivfine aitsåt
nagdlerå. taima imånut peKaraluångi-
laK. sunauvfagoK sermimingånit imi-
giartungujuk. — ilamigoK Nåma sor-
me inugigdlunilo KanilårmigujOK. tai-
maitdluniåsingoK arnanåsit akornusi-
nguarujåt.
(nangitagssoLK).
en drøj og velsmagende cerut
for den kræsne ryger
sikåvaraK (cerut) mamartoK aungnertoK
narrutup pujortartagd
JE» WULFF -%
KGL. HOFLEVERANDØR
19