Atuagagdliutit - 22.07.1965, Blaðsíða 32

^ARTAVTIN^^^g^
aussame feriarneK
Læreren, der har opsyn med børnene i frikvarteret, har
ingen problemer i forberedelsesskolen i Little Snoring
i Norfolk, England, for i skolegården er der det dejligste
fly, man kan tænke sig. Det vil sige, det har engang været
et rigtigt fly, men at det ikke kan flyve mere, gør ikke
det ringeste. Børnenes rige fantasi skal nok gøre resten.
iliniartitsissoK mernat atuartut anitsiarneråne nåkutiging-
nigtutitaussoK atuarfingme Little Snoringimltume, Tuluit-
nunåne, ulåputigssaKangårneK ajorpoK. atuarfiup pingu-
artarfiane tingmissartukorssuan nuånerunardluinartOK f-
poK, tingmisinåungikaluartOK ajorusdtigineKångeKaoK,
mernatdlo nangmingnen isumagssarsiatik nåpertordlugit i-
långatdlagtårtardlugulo ilatdlagtårtarpåt.
aussaK feriarama Ausiangnit nu-
navnut Ikerasangmut angerdlarpu-
nga. uvdlut ardlanångitsut Ikerasang-
mérérama atsåkut Kangerdlugssuar-
mut takusarpavut. uvanga serKoruso-
Kigama igdlora Mare ilagalugo aitig-
ssemiaraluarpunga, takungilagutdle.
Kangerdlugssuarméréravta aulisar-
tarpugut. uvdlut Håne uvanga ilåu-
ngitsunga ilåka agsut sårugdligsimav-
dlutik tikiput. usorutsagkama anagu-
kut ilauvunga, sårugdleKångingajag-
pordle.
Nagssugtumut auvariarnen
uvdlut ilåne aulisaréravta angajora
tugtunialeritsagpoK anånarput feriar-
tiutigalugo. julip 29-åne autdlarpugut.
Agtumilo David ikivarput ilaginiarav-
tigo. uvdlo’Kentasioréravta Agtumit
autdlarpugut Nagssugtumut. umikut
Nagssugtup påva magdlerparput, unu-
ardlo nåvdlugo ingerdlarérdluta suju-
nivtine Kivdlåtdlagtalermat pinialer-
pavut amissut. malerssuleraluarpa-
vut, tåmaivdlugitdle. unigata inger-
dlåinaravta uvdlOK ingerdlalertoKaoK,
avKutivtine puissit takutdlagtåginar-
dlugit. angajup puisse autdlaingmago
igavugut. ilait uniuainermlt; kisiånime
atauseK kivissivarput. tikilerivtinilo
puaussaramiliuna!
uvdlorulersoK KeKerténguamut tu-
lagpugut naujårtarniardluta, avala-
kaungmatale sussårpugut. Nagssugtup
Kingua’tungåne ivnamut pigavta o-
sikukut issitut
ukiutdlarångat apitdlardlune mér-
Kat sisorartalersarput ilånilunit ig-
dluaraliortalersardlutik. uvdlut ilåne
iterpunga apisimassoK. tauva atuari-
arpunga, atuarérama sisorariarpunga
nuånarssamermit pigsigsartuinauv-
dlunga. sisorartarfigput KaneKaoK Kå-
Kap Kanigtup igdlua’tungånikame. ti-
ngatdlagtårfiliorångavta tugdleriår-
dluta tingatdlaKåtårtarpugut, nuåner-
patdlåtdlarångat sujugdliuniutmaK
pissardluta.
sikume sårdlisårneK (sukutsemeK)
åma nuånertaKaoK. tatsit sikugångata
mérKat sikume Kamutamialersarput
sukutsertardlutigdlunit. siko aKilissor-
simariarångat issitoKartarpoK.
ilåne nukagpiaraicatiga Luka ilaga-
lugo angalaulerpugut serfarniardluta
sikorssualerujugssuaK. Luka serfanik
sisamarårpoK uvanga sule angilugtor-
dlunga. Lukap angutå nagdliupoK,
tåukulo mardluvdlutik angerdlarput
serfat pingasut sule tiguneKångitsut.
uvanga serfat tipigsilerpåka, xatsu-
nganermitdle sikoKarnermitdlo tipiar-
tungitdlat. sule tigunagit angerdlamut
autdlåinarpunga sigssax sinerdlugo.
Nukavsak tikitdlugulo unigkama ta-
kulerpåka inuit mardluk aggersut, si-
kukut, sunauvfa Luka Kunalåtdlo. ti-
kiungmata Luka OKarfigåra serfatai
tigunagit ajomaKingmata.
tauva sikutanit sikutanut avdlora-
lerpugut. tauva åvoK Kanigtuararssu-
åkut pikiarpoK. agdlorame takutenri-
ngingmat nunamut ikårnialerpugut. u-
vanga sujugdliulårpunga, ilama ma-
ligkånga. sikutamut Kaidvunga nuna-
mut Kanigtunguamut, tåssångånit pig-
sigkåine nuna angussariaKardlune.
maligtima åipåt Luka sikutamut pig-
sigpoK åipålo maligdlugo pigsigkalu-
ardlune niverpoK issitdlunilo. sikutaK
angingingmat Luka åma issipoK, Ka-
KerKigkaluardlunilo nåkartuinångor-
dlune sikutaK agssakåginalermat.
Kunalåp KorortuarKane tigumiane
uvavnut igingmago tiguvara. sikua-
luit akornåne naluinalersut Kunalåt
sujugdliutdlugo tiguvara, Lukalo åma
Kiloréravko nunamut Kaidvugut a-
ngerdlardlutalo.
Johan Aronsen, 14 år,
Agdluitsup på.
Deres ur
er I gode hænder hos os ...
Vort moderne reparationsværk-
sted modtager gerne Deres ur
eller brille til reparation.
nalunaerKutårKat
uvavfinut suliarilifarnlaruk
drdlerKutiginago...
sutdlivivtine modemiussume na-
lunaerKutårKat issarussatitdlu-
nit suliariumaKåvut.
URMAGER JOHN GRAUTING
Torvet 1 - Lemvig
Kaitsorniaraluaravta tingissåinaramik
ajornaKaut. tåssanititdluta unigtora-
luarpugut, uvangalo umiaussårKamit
nioriaraluardlunga nåkangajagkama
Dåvip kautå sapangikavko kivivara.
ornitavtinut ingerdlarKilerdluta si-
nilersimavunga. itileriatdlarama tau-
vauna tikilerdluta. tikikavta pisåtavut
niorariardlugit tuperpugut.
nangmarKarneK KasunartoK
aKagukut iternialerpunga tauvauna
arfineK-mardlungulersoK. makikavta
nereriardluta autdlarpugut, uvagut a-
ngajulo atautsimordlunuk åma ilavut
atautsimortut. ingerdlavdlunuk KåKaic
KaKilerdlugo angajup unerKimgma-
nga paitsungaleraluardlunga unigpu-
nga. sunauvfa ativtine tugto nerissoK.
angajo atilermat OKarfigigaluarpara:
uvanga autdlailara! atinarpordle. su-
nauvfa iluatigigå. atermat maligdlugo
tikilerdlugulo serKorpoK, kingunitsiå-
ngualo serKoncigdlune. sunauvfa na-
ngikå. ateriamgmanga tikitdlugulo
pissane nangerKungmago nangipara,
sulile umangmat åipagssånik nangi-
kavko toKUvoK. tikikavtigo pilalerpar-
put. inerdlugulo nangmautagssaerupu-
gut, sunauvfa nangmautavut avicutiv-
tinut katagsimavdlugit. ujaraluarav-
kit naningitsorpåka. avdlatut ajoma-
Kingmat tugtup niumemginik KaKita-
lerdluta agdlunaussaminernik nang-
mautaliorpugut. uvanga nangmarKå-
jugama agsut Kasulersunga tikipugut
ilavut nuånårteKalugit. ardlavut su-
ssårsimavdlutik tikiput, atauseK ta-
kugaluarsimavdlugo.
aKagukut pisoricigpugut. KåKaK
MerKOKångimik atilik KaKivdlugo a-
ngajup tugtut mardluk takusimavdlu-
git Kaericuvåtigut. ativtinut tarring-
mata arpagpugut, uvanga angajo ma-
lileraluardlugo KerKånukåinarpunga.
sunauvfa iluagtitsinardlunga. tungiv-
nukaraluartut takutdleravkit ilavta
pissarait. pilariardlugit nereriardluta-
lo autdlarKigpugut.
pernarniarnera
Kagtunermut pigavta angajup åmut
tikuartungmanga takuleriaKåra ativ-
tine tugto paitsungalersimavoK. Kulå-
nit serKortaraluarparput, uniuaivdlu-
gule. taimaitdlune Dåvip autdlaivå.
Kumut Kiviaravta pangneK takuvar-
put kalerrisimassarput. uningatsiara-
luardlune åmut pangalinaK tarripoK.
tugtutarput pilariardlugo aitsåt aut-
dlantilåraluarpugut sujunivtine åma
tugto. umiukaluarivne tarripoK. ilav-
ta pissaråt.
angajulo pissaKarKigpugut, uvanga
pernarniardlunga. KåKaK Kaidgavtigo
uvanga kingualåpajugtunga angajup
kalerripånga sunauvfa tugto atingu-
avtinitoK uvavnut pernartaritiniarå.
ånaivarputdle. angerdlamut tugtuta-
vut avKUsårtordlugit ingerdlaniardlu-
ta akivtine pangnerssuaK takulerpar-
put. iluatigilerdlugo angajup arpagpå,
tarrisimarérdlunilo nuivoK taline Kut-
dlartuinauvdlugit. påsivarput pissari-
simagå. Dåvip tugtutånik nangmåvut
K’ornumit autdlarpugut Lutilo mar-
dluinauvdluta Taserssuarmut auvari-
ardluta. avKutånilo tingmiarniartar-
dluta Tuapangnilo unuivdluta. aKagu-
ane uvdlåkut tilioriardluta ilungmut
autdlarpugut, ingerdlagavta, inger-
dlagavta Tuapåtsiånut tulatdlatsiar-
pugut tiliorniardluta. tåssane titoré-
ravta akimut ikårpugut kapisilingmi-
utdlo nåpipavut åma auvariat. inger-
dlaKasiutdlugitdlo ernlnaK Kugssup
akuanut pivugut. nangmagagssavut i-
luarsåukavtigik Kumut autdlarpugut.
pigavta pigavta Taserssuarmut Kaid-
vugut, uvagutdlo Nagssuit nuånut u-
ninarpugut ardlavut sarKånut ikårtut.
ilariardlugit ornigparput. tikeriatdla-
ravtigo angeic! pilariardlugo tunor-
ssue imermut saligpavut, ingerdlar-
Kigkavtalo tugtorKårfivtinut pivugut.
ilavta pangneK aigåt uvagut neKilior-
pugut tiliordlutalo.
ineravta tugtutavut ungaluliuteriar-
dlugit åminik Kålerdluta Kipilerdlu-
talo inarpugut. aKagukut tugtutavut
uningaorfivtinut apupavut.
Pavia InusugtoK,
Skolehjemmet, Ausiait.
aKaguane ilungmut autdlarpugut er-
ininardlo ardlavut anguvdlugit. Kaer-
Kungmatigutdlo ornigkavtigik tugtu-
torpugut, sunauvfa igpagssaK unu-
kungmat pissaKarsimassut. ingerdla-
gavta ingerdlagavta K’uvdlugiartunut
pivugut. tåssane uningariardluta i-
lungmut autdlarKigpugut ardlavut
Kumut autdlalersutdlo. Augiarssuar-
nut pigavta sutoriardluta portomgata
avangnånut pisugkaluaravta malug-
ssångitsorpugut.
aKaguane Kumut autdlarpugut. i-
ngerdlavdluta tugtuaraK takugavtigo
pissarårput, ågtoriardlugulo ungatå
tungånut alåkarterivugut, utimut så-
lerdlutalo OKarpunga ujarak tatsimi-
toK igssiiniardlugo. åipara sanivnut
ingitordlo igssupara. åipara igilersor-
dlo åmut Kiviamera nåmagtuvigdlugo
ujaragssuit akornånit kulavak pigsig-
kame! Kardloravko unangmat igssor-
ssuparput. sujunine tukeriutigalugo
utimut autdlarsarame ingerdlatsiåinaK
aKuingmat norråtalo tikikå ajornar-
torsiutiginagit tamaisa pissaråvut. åg-
toriardlugit tauvalo tårsissoK, sujug-
dleK pissarput avKusårdlugo åmut
autdlarpugut. ingerdlatitdluta tårsi-
ssutormatigut nagsatavut peruinariar-
dlugit utagssavtinigdlo tigusinariar-
dluta aterpugut. igariardluta kavfiso-
riardlutalo inarpugut.
aKaguane perussavut aivavut. ater-
dluta umiårKat pingasut aggersut ta-
kuvavut, sunauvfa KornormioKativut
VituarKåkut, Kalistorfikut Bernharti-
kutdlo. tåssane ilungmut ingerdlaKa-
siupavut igajumatdlermatalo pissavta
ilånik igavugut. igaréravta Bemharti-
kut ardlaralugit akimut ikårpugut I-
ganånguanut. VituaraK Kororssup kua-
ta kitå tungåtigut Kingordlit tungå-
nut pisungniartoK, ilai Kingordlemu-
karniartut. Iganånguanut pigavta pi-
sugkaluarpugut tamavtale sussårdluta
Kingordlemutdlo ilungmukåinarpugut,
Kalistorfikut tugtuararsimåput Vitu-
arardlo sussårsimavdlune.
aKaguane uvdlåralakasdk kangimut
autdlarpugut Bemhartikutdlo åma
kangimut autdlartut VituarKåkut Ka-
listorfikutdlo Akugdlitsiap tasianu-
karniartut. ingerdlagavta kulavak
norrålo takugavtigo piniarniardlugo
Kimåssigavtigo, naitdleravtigik, ku-
mume maligkaluarpavut, takorKing'
nagitdle avangnamut såginarpugut. i'
ngerdlatsiåinaK tugto ativtine taku-
gavtigo ornigparput pissaralugulo,
norraK arnaersemikoK. ågtuinariar-
dlugo kangimut ingerdlarKigpugut-
kangujangåtsiardluta portunersséngU"
amut unigpugut. tåssane KinerugtU'
lerdluta takuleriatdlaravko tugtuaraK
agsut ingerdlaniatårtoK. tarreriarmat
sujunigssånut piartoravta. nuigame
auna Kanissusia, taimågdlåme autdlai-
gavtigo. ågtuinariardlugo åmut aut-
dlarpugut norraK avKusårdlugo, erni'
nardlo apupugut. ardlavut sussårsi"
måput. pilerisauteriardluta sarKamu-
karnialerpugut erninardlo silåmut
autdlarpugut, tårsissutulermatigutdlo
Augiarssuarnut uninaratdlarpugut.
aKaguane sarKamukaraluarpugut
tulagtarfialunit angusinåungilarput>
siorarssuit savssarsimanermik, K’iasu-
ngunamutdlo ikåginarpugut. apukav-
ta pisugkaluarpugut tamavtale su-
ssårpugut, sujuleKarsimagavta.
aKaguane uvdlåralakasik Augiatsiå-
nut ikårpugut, tåssångånitdlo Bern-
hartikut Lutivigdlo pisugput, Låti vig"
dlo mardlorårsimavoK Bernhartilo su-
ssårsimavdlime. aKaguane tunungmut
autdlarpugut tatsitdlo sisamagssånut
uninardluta. titoriardluta pisugdluta
autdlarpugut. Bemharte kangimut
autdlartoK uvagut kimut autdlarpu-
gut, ingerdlangåtsiardluta tagpavånga
kangivtinit igipatdlaKaoK, sunauvfa
Bernhartip tugtuaraK encåukå pissa-
ralugulo. tåssane uvagut angerdlarni-
nalerpugut, Lutilo kangimut autdlar-
toK angerdlardluta autdlarpugut. apå'
kavta titoriardluta uningalersugutdlo
Lute tikipoK, sunauvfa ameraitsor-
ssuaK sujugdleK ånaeriardlugo Kumut
maligdlugo åma avdlarssuaK takuv-
dlugo pissarisimagå. pissaralugulo P1'
lersimavoK savigssuane katagsimav-
dlugo. nårssuisigutdlo KorortuarKarm^
pingasunik autdlaiginariardlugo ater-
simavoK.
aKaguane Lutip pisså aivarput. ti-
goriardlugo atåriartusavdluta aut-
dlarpugut. taserssup sinånut pivdlu-
talo umiåraK takugavtigo ornigparput,
sunauvfa Apulukut Pitardlo igpag"
ssaungmat Kaidsimassut. tåssane iga'
nialersugut umiåraK uiarpoK, sunauv-
fa Frederikut Tinasérardlo uvdlaung"
mat KaKisimassut, nåpisimårnerputdlo
nuåneKaoK. tåssanilo igariardluta *'
narpugut. aKaguane silåmut autdlar-
pugut, Nagssuitdlo nuånut unlnarpu-
gut anordliliutormatigut. tåssane u-
nuinariardluta aKaguane atåriartor-
dluta autdlarpugut, imånutdlo pigavta
nuåneKaoK, uvalikutdlo tatdlimat Ka-
ngilårå K’ornumut tikipugut.
Chr. Nielsen,
K’ornoK.
(åssil.: HANS JANUSSEN).
Jakob Kristiansen, Utornarmiut, arfineK-pingasunik ukiulik upernaK måna natserssuar-
Kamik milortamik puissitOK radioavisikut naiunaerutigincKartoK tusarsimajungnarsivar-
se. puissisimatsiåinalersoK angune åiparalugo umiarKamik Kangerdluarssorutsip avang-
nane ikerme Kamarujortut namagtdravtigik åssilivavut.
alenane mardluk ilagalugit UtorKarmiut kangcrdlunguata Kinguanut imertardlutik nat-
serssuåraK sujornalisau sigssamc KagssimassoK namagtorsimavåt. natserssuarnap uerulug-
simassup isserssuc ersiginermit alenai tatamigdlutik angerdlamut Kimåsimåput.
aleKane Kimangmata Jåkup ujarnamik ångajåmik tiguseriardlune natserssuaraK avåmut
KimålersoK avssersimava milordlugulo illsimajungnaersitdlugo. alenai arpåinak angajorkå-
mingnut kalerriartorsimåput iseramik Okarsimavdlutik: Jakuaritap puisserssuak milOkS!
tusagartik angajornavisa ugperisimdngikaluarpat, panitigdle ilungcrsuinalcrmata angu-
tat nuliaminut onarsimavok takuniacrkuvdlugo — niviarsiarkat sunauvfa agdlunaussamik
tigusivdlutik uterersimassut. arnåta tikisimavai puisse kungasiagut agdlunaussamik ki-
lcrdlugo uniardlugo angerdlamut autdlarukåt. sivisujåkasingmik uniardlugo igdlup kig-
dlinganut pissungmåssuk sule ilisimariångitsok angutata anguvilerdlugo tokusimavS.
ilakutarit kislmitdiutik måna Utoritarmiune nunauaiersut angutitait auko Jakob angu-
tålo Morten Kristiansen.
FERD'NAND
<»>
Utilsigtet slut-
ningseffekt
(S
taimak naggaser-
niångikaluarpara

timåne tugtut akomåne
32