Atuagagdliutit - 22.07.1965, Blaðsíða 21

ilagit ikiuinigssap
pissugssaunerat
(biskop Haldimik aperssuineK)
Præster og kateketer samlet med biskop Haldor Hald i Godthåb,
palasit ajoKitdlo biskorpe Haldor Hald ilagalugo Nungme katerssttsimassut.
kingornussanik
ilum orfigingn ingneK
biskop Haldor Hald Lolland Falste-
riP biskorpeKarfianit pissoK Kåumåme
tåssane Kalåtdlit-nunånipoK. biskor-
Pip tikeråmeranut sujunertarissau-
ssok tåssa palasinut ajoxinutdlo kur-
suseKartitsinigsså. kursusinut tåuku-
Punga Nungme Ausiangne K’axortu-
Piilo pissugssanut oxaluserissagssau-
ssok tåssa „ilagit ikiuinigssap tungå-
§ut pissugssaunerat", biskop Hald u-
kiorpagssuarne Kirkens Korshærip
folkekirkep iluanitup sujulerssuissua-
tut sulisimavox inunermikut aseror-
torsimassut akornåne ikiuiniarnikut,
imerajugtungorsimassut amat anguti-
nut akigalutik inussutigssarsiutexa-
lersimassut, inigissaxångitsut, par-
Paerussat, avdlarpagssuitdlo akornå-
ne.
munerup agssuarnarnerussuisa
tungåt
biskop Hald, inunermikut umiavig-
sutut itut imerajugtungomermut, a-
Pgutinutdlo ingmingnik akigalutik a-
kigssarsiuteKarncrmut nåkarsimassut
1 lisaris imasimavdlugitdlo nalungexå-
lit. sunauna inuit taimåitut ajutoru-
ligissaråt?
Piup imerajugtungordlunilunit a-
Pgutinutdlunit akigisinaussungortar-
Peranut avdlamutdlunit pissumik inu-
Perata aserutigissartagånik aperigu-
Vlt isumaKarpunga kialunit akisinåu-
Pgisånik aperissutit. inuit mardluk å-
ssigigtussåvingmik atugaxar tunit pi-
ssausexartunitdlo åssigikånersumigdlo
akigssarsiaKartunit pisinåuput. tåukua
ardlåt ajungitsumik ingerdlasinauvox
aiPå sipitagdlune. pissartut tamatu-
Piunga suniutexarsinaussut ilait tiku-
arsinauvavut: åiparingnerme asaxa-
ligigsimångineK avisimanerdlunit, su-
nugdlunit itisumik pakatsissutexarsi-
PaaneK, sordlo suliagssarigaluane sa-
Perdlugo malugalune, avdlatutdlunit
Pumik, misigissåkutdlunit uipatdler-
Partukut taimailissup puiorsinaujung-
Paigågut; amerdlaKautdle taimaill-
ssortartut, imaxalo sule ajornerussu-
PPk — taima ajunåmerutigissumik
PaggateKartinago.
Palungilara Kanos misiginexartar-
toK imingersunex, angutinut akigi-
ssarnex, toxunartortalingnigdlunit
nulakorniutexarnex, tamåkualunit å-
ssigissait. taimåitunut tamanut imåi-
larpoK pissaunerup ajortup pingitsai-
Ussup kigsautigingisamingnut inger-
bléssissup atånitdlutik misigissarma-
la. takusinaussarpåt torågaK ajunår-
berup angnerujartuinartup tungånut
mgerdlassartoK. ingerdlanerdle av-
dlångortisavdlugo sapertarput.
nåkariartornerdlo såkortusiartuinå-
ra°K. „niviarsiånguit" „pissutsinut na-
vianartunut“ xaningniarpatdlålersi-
Piassut isumaKardlutik tamåkununa
nipilerssornex festernerdlo nuånåru-
Ugisavdlugit, pinersunik kjolilerdlutik
PlnarineKarnigssartik tugdlusimåruti-
galugo, avdlalunit niviarsiånguatut
Puånårtorissarsimassartik; taimåitut
ilisimagaluaruniko xanox sukatigi-
ssumik tamåna Kamitutut ltartoK
(suj ungnaertartoK), inunermutdlo a-
vangusungneKalersartOK, inuneruvdlo
ajortortarpagssuinut ilisimassaKapi-
IppgnarsissartOK, årdlerilerKaj axaut.
PuånemeK ajorpoK tamanit narrugi-
ssaussutut misigalune inusavdlune,
Pingårtumik ingminut narrugalune.
Pajugaxartarångat malugivfiussumik
Watsisit Kulit inunermik inunermig-
dlo nuånårutigingningnermik semig-
ssuivfigissånik, tåssanitarpoK inune-
ruP aserortup pissusinik pissuseKar-
lik. tamatumingalo mianerssonmssi-
Perpaussut tåssaussarput nangming-
neK ajunårnermik misigingnigsima-
ssut.
ajortiligpaluit katerssorsimassut
Kirkens korshær sulissuilo aulaja-
Pgersimassorpagssuit nangmingnerdlo
Piumåssutsimingnit suliniartut nåkar-
Patdlårsimassut akornåne sulisavdlu-
lik; ingmingnik pitsaugivatdlånneic a-
i°rpat?
ilagit kristumiut tamatigut ajornar-
lorsiortut saniånitariaKartarput. ajor-
Partorsiortup nipåta ilagit Kristusip
Pipåtut ilivdlune angussariaKarpai.
laimåingigpat ajusaos. ilagit sapingi-
samingnik ikiuiniartariaKarput.
tupingnartumik ikiuissutaussumik
PeKångilagut imerajugtungorsimassu-
Put arnanutdlunit ingmingnik akig-
ssarsiutigissunut ajorungnaerutausi-
Paussumik. antabus-ilunit ajorung-
PaernartungilaK, årdlerilersautåinau-
Peruvdlimile ilåtigut iluaioitausinau-
ssok. ajutortunut tåukununga pissa-
riaKarnerpaussoK tåssa inoKartaria-
KartoK KanoK iliorfigingnigkumassu-
nik, ugperingnigkumassunik tatiging-
nigkumassunigdlo neriusåringnigku-
massunigdlo. tåssanitarpoK ilagingnut
kristumiunut suliagssax pingårtoK.
tamatumungalo ilaussarpoK ilagit
ugpernerme peKatigingnermut tåuku-
ninga inigssaKartitsissariaKarnerat. i-
maiginångitsumik pitsaimerulerunik
ilimagissariaKagånik, månåkutdle tai-
maititdlutik pigiss'ariaKaganik. imi-
ngersoK arnardlunit inunerdlugtoK i-
nugtaussumit ilerKorigsårtumit Gutip
isumåkérfigingningnigssanut pissaria-
Karnerungitdlat. Gutip såimåuneranut
pissariaxarneK tamanut åssigigpoK.
palasitut misigissavnut kussanamer-
pånut iiauvoK ukiune Kavsine St. Ni-
kolai Kirkerne ilagingnik inoKatexar-
nera tamangajangmik emartorigkavta
ardlanutdlunit atåssutilingnik. ilagit
sussusiat tåssånga pikunarnerussumik
misigisorineK ajorpara, tåssa imåitut:
ajortiligpåluit ånåussissumut Jisuse
Kristusimut oxautsikut sakramentiti-
gutdlo isåunexartumut katerssorsima-
ssut.
Kalåtdlit-nimåne Kirkens
KorshæreKalernigssaK?
Kalåtdlit-nunåne pissutsit ajornar-
torsiutitdlo autdlarKautåinaussumik i-
låinaugaluamigdlo påsingnigfigisima-
vatit, aperericajånarpordlo pissusig-
ssamisorsorinerit osåtåsavdlugo Kir-
kens Korshærip suliåta Danmarkip i-
lånut maunga ikunigsså?
ei-Korpat misigissåka ilåinaungmata,
akissutigssardle Kalåtdlit-mmåne
nangminermisaoK sordlo Danmarkip
ilåne nangminerme isagaluax Kirkens
Korshærip sulinera pissariaKalersi-
magpat malugigåine inuit ilait ing-
mikortungorsimassut inuiaKatigit pi-
ssusigssamigsortut avatåinilunit atå-
nilunit ilerdlutik. pingåmerpåungilaK
imerajungnermik, angutinut akigssar-
siniutiginermik, toKunartortalingnik
aulakomiarnermik åssinginigdlunit
misingnauteKarnigssåt. malugisinau-
gåinile ingmikortut ilait „avatåinåi-
nitdlutik" misigisimassut tamåkulo o-
Kalugfingne pissamea atordlugo suli-
nikut anguneKarsinåungigpata oxau-
tigineKarsinåusaoK pivfigssax nag-
dlersimåsassoK suliniutip ingmikut i-
tup autdlarnersinaunigssånut tauvalo
Korshærip suliånik ingerdlatsilersi-
nauvugut.
nålagauvfik inugtanunik isuma-
gingnerKigsartoK ikiuinerdlo
inuiaKatigingne inugtaussut ajor-
nartorsiutåinik iluaKUtigssåinigdlunit
„nålagkersuissutigut" — nålagauv-
fingme kommunimiiunit — inugtau-
ssunut sulissussiniarfiussune priva-
tiunerulårtumik sulinigssamut inig-
ssaxardlunilo atorfigssaxaipa sordlo
ilagit iluaKutauniarnigssånut ikiui-
nerme sulinikut?
nålagauvfiup ikiortariaKartunik i-
kiuissugssångorneranik isuma Dan-
markime atuniarugtulermat Kavsiu-
galuarput isumaKartut privatimik pi-
ngårtumigdlo ilagit tungånit ikiuineK
atorfigssaerutisassut. uvavtinut taima
suliaxartunut erKumiginartuvoK, nå-
magdluartuningme suliagssaKarmat.
uvdlumikut ikigtuinångorput taima i-
sumaxartut. uvagutdle malugiartui-
narparput nålagkersuissut sågfiging-
nigtamerat ilagingnilo ikiuiniarnerup
tungånit suleKatigssarsiortamerat.
taimåitarput mérKane, inusugtune,
maungåinaK sangussomikune, ming-
nerungitsunigdlo utoncarne suliag-
ssaEartitdlugo.
tamåna taineKartarpoK avmitigssiu-
issutut oKåtåreKåtårnertigut suliniar-
neK. naluneKångilaK sulissautsit nutåt
autdlarnerajugtartut inup atautsip
sulivfigssamik xanox issigingningnera
piviussungortitsisavdlunilo xanox ili-
oriauseKamera nåpertordlugo.
taimåitutigut ikiortigssarsiariniar-
nexartarpugut inatsisit maligdlugit
nålagkersuissut tungavigssaKartingi-
såine dkiuinikut akuliuterxuvdluta xi-
nuvigineicartaravta, ilagit ikiuinerat
inatsisinik tungavigssaKaranilo ikiui-
nermut kivfåungissuseKarmat, perxu-
ssutinik tungavexarane umåmik sia-
nissutsimigdlo inatsiseEartutut ing-
mat. tamånalo isumaxarportaox ilagit
FOTO -f10»/. = OMS-FRI
til Grønland, farve og sorthvid.
Film, kamera, lydbånd.
FOTOHUSET
Tarphagevej 54, box 210,
Esbjerg.
tungågut
ikiuissarnerat taimailivdlune atausiå-
kånut nålagkersuissut atautsimor-
ssuax ingerdlåssainut agtumassutexå-
ngitsunut tungåssutexartox. nalungi-
larputdlo inuit åssigingitaKingmata.
uvdlumikut Danmarkime tamåkua
tungåtigut sulexatigingneKaxaox.
xanordle igingningnerit nålagker-
suinikutdlo oxartautsit akornutigina-
git ilagit kristumiut ikiuerKussinermik
piumassax någgågagssaringisamigtut
misigissariaxarpåt; inungmik ikiorne-
xångitsumik atausinarmigdlunit nav-
ssågssaxartitdlugo kristumiup sulini-
arnine tunissutigssanilo tuniutaria-
xarpå. tamåna agssortussutigssarta-
xångilaK.
ikiuissaitutut (diakonitut)
iliniartitaussarneK
Kirkens Korshær sulissoxarpox au-
lajangersimassumik sulissorissaminik
åmalo piumåssutsimingnit nangming-
nérdlutik ikiukumassunik, aulaja-
ngersimassumik sulissorissat xanox i-
liniartitaussannigssåt piumassarine-
xarpa?
uvavtinut pingårnerpaussox tåssa
taimåitut iUniagaKarérsimanigssåt. i-
maxa universitetime iliniagaxarsima-
sinåuput, seminarianilunit, agdlag-
fingmiusinauvdlutigdlunit, sulissartu-
tutdlunit iliniagaKarsimavdlutik ima
itugssautiparput ikiortaussox iliniar-
nermik ingerdlåssisinaugångat uvagut
iliniarneranut Kagfåtdlautausinaussu-
mik tapersiniartåsavdluta. ikiuissar-
tututdlo suliagssat soKutiginaKutåt
tåssa åssigingingåramik inup pissut-
sine iliniartitauninilunit nåpertordlu-
go iluaKutauvfigismaussai itamanga-
jangmik nanineKarsmaugamik. tåisa-
vara ukiune kingugdlerne nuånåruti-
gexalugo pissarsimagivut ikiuissartut
(diakonit) diakonhøjskolime Arhusi-
mitume iliniartitausimassut. tåukua i-
liniartitaunermikut ilikagaxarnex i-
luaxutaussox pinarsimångilåt, naut-
sorssutigisinaussarparputdle inugtai-
sa suliagssamingnut pissusiat imåitox
suliagssartik nuånårutigisinaugåt. å-
måtaordlo sulexatit taimåitut pigssar-
siarinigssåt ajomaitsuinauneK ajor-
pox pilernuneKartaxingmata, nålag-
kersuissutaox malugisimangmåssuk i-
nussut atorfigssaxartut. uvavtinut i-
luaxutaoxaox diakonhøjskolime for-
standeriussoK ukiut 6 migssiliordlugit
Korshærime sulinermut sulexatausi-
mangmat palasitut, tåssungalo asang-
ningnitorxane puiorsimanago.
ajoKigssaileKinermut ikiutigssan?
måna Kalåtdlit-nunånut tungassu-
mik erxartuivugut: kalåtdlit inuiaKa-
tigit inuit ikiuissartugssatut iliniaga-
Karsimassut xavsitigut iluaxutigisi-
nåunginerdlugit?
avdlaunaviångilax. inungitdlat au-
lajangersumik sivisussusilingmik su-
livfigssaxarniartut kigdlilersugkamig-
dlo nåmagsiniagagssaxartartut. misi-
gissara imåipox suliagssax påsiniaiv-
figivdluartaråt tuniusinaussamingnig-
dlo tunissutexarfigissardlugo. imåi-
nginerdlunilo Kalåtdlit-nunåta inuit
taimåitorpiait atorfigssaxartikai? xu-
lamtigingingajagpara Diakonhøjsko-
leme forstanderip Nørgårdip suliag-
ssatut ajungitsutut xujarunartutut-
dlo påsisagå kalåtdlit ikiuissartutut
(diakonitut) iliniartinexarnigssåt. å-
måtaox påsisinauvara ajoxit ilaortor-
nexarnigssåta tungågut sujunigssaK
ernumanartumik issikoxartoK. inuit
diakonisut iliniarsimassut tamaging-
nut iluaxutausinåusåput. oxalussisi-
nauvdlutigdlo ikiuisinåusåput ikiui-
nerup pissariaxartmexarfiane. tai-
maigpatdlo ajoxip suliåta ilagingnut
tungassortå suliarisinåusånginerdlugo
imaxa avdlamik erxussaxautigalutik?
ser.
Kalåtdlit-nunåta palasisa utorxau-
nerssåta Niels Lyngep nungmiup 20.
juli ukiune 85-ingusavai. agdlagardlo
måna linuvigsiortumut xaxutigortu-
mut atandngningniutauvdlunilo xuja-
niutauvox. xaxutigortuvox Niels Ly-
nge utorKalinarsimånginame ukior-
pagssuit pingårtumik Kalåtdlit-nunå-
ne angunexakulångitsut anguvdlugit.
Niels Lyngele angutauvortaox inusug-
tutut utorxartutdlo isumalik. inusug-
tutut isumalingmik taisinauvarput a-
nersåme exåissusiagut avatiminitunut
suniutexartuarmat nalivtalo ajornar-
torsiutainut angmassumik (påsingnig-
tumik) isumaxarnermigut. — utorxar-
migdlo taisinauvarput påsisimajuar-
mago kingornussat ilumorfiginigssåta
pingåssusiat inuneruvdlo sivisup mi-
sigissarpagssuinit xalortutut itdlune
kinguåringnut nutaunerussunut itisu-
mik påsingningnine kingunigssaxarti-
tarmago inuiaxatime ilagéxatimilo uv-
dluinut xångiutunut asangnissusexar-
dlune.
Pastor N. Lynge angutauvox ag-
ssortutexatiginago tusamågagssaune-
russox. angutauvox isigaisa saniåne
igsiavfigssax, sordlo avdla xanga Ga-
målialimut taimåisimassox. „nalimai-
autexartarpox" ingmine ingmikorso-
risinaussaraluavtinik xavsérpagssuar-
nutdle atåssutexartitagkaminik. ino-
xartarpox utorxalinerup tungågut sa-
pingissusiagut usorinexarsinaussunik.
taimåitut „ilisimassunik" utorxarnik
tainexartarput. Niels Lynge taimåipox
Kalåtdlit-nunåta oxalugtuarinexarne-
rata ilåne nalivtinitume sujuariartor-
nex pingitsornexarsinåungitsutut it-
dlune ingerdlarssortitdlugo inuit sor-
dlaerututut itut xavsit ximagardlugit,
palasitoxax tåuna pissutsinik ilisar-
ssissutut imåitumik Kulångissusexar-
pox: kingornutanut ilumorfigingning-
nex nutåt pisorxatdlo taortigilerfiåne
anersåkut aulajåissutaussartox. uv-
dlut moderniussut nagsatainit tupigu-
sugtitauvatdlåmane nagsataitdle su-
miginarnagit, ilagingnit inuiangnitdlo
kingornussat ilumorfigalugit. taima
nakimångissusexardlune utorxalinex
ajungigunaxaox. Niels Lyngep inuner-
mik påsingningnera tamarme nalu-
naiautauvox imåitumut: kalåtdlit inu-
iait inuiagtut sujunigssax pigiuåsagu-
niko sujuaissat tungaviliussånut xar-
maissariaxarput. inuvigsiortox erxai-
vara ivsax amerikamiut inuit inuiait-
dlo pissusinik ilisimatortaisa ilåta o-
xausé imåitut atuaravkit: „xangamit-
sat kingomutåuput inerikiartomivtine
iliniarfigisavdlugit pingårtitariaxar-
tut. inuime inuiaxatigigsut atortorér-
sunut itisumik sordlanigsimångitsut
sujunigssåt nungujartortarpox, månå-
kornisatdlo isumaxångitsumik nipi-
lugtumik perpalugtitsiningortardlu-
ne.“
testamentitorxame tugsiausiortox
tugsiautit ilane (tugs. 92) oxarpox xér-
sut orpigtut kungup sinåne ikussug-
katut itut sialuisangneranit sunivigi-
nexångitsutut (sialuisagfiussutdlo tå-
ssa sordlo sorpagssuit nutarteruniar-
fé), suniviginexångitsututdlo iput i-
ssertortume „puilassoxaramik" umå-
ssutexarfigissamingnik. „utorxaimer-
mingne agdlåt inerititaxarput nalu-
naiautigigamiko Nålagax nåpertuiv-
dluartox xaersorigigtik."
ukiune 64-ine ilagingne kalåtdline
kivfartornermine ■— 1901-mit 1922-
imut ajoxitut (tåssane avxutigssiui-
ssutut suliå inuiagtut kristumiututdlo
pexatigingniatigut exérsagaunerme
pivox), 1922-mitdlo uvdlumimut pala-
situt sulinermine palasip Niels Lyngep
nunarxatine tamaisa uvagutdlo iki-
ngutainik 'taisinautitaussugut nalunai-
aivfigisimavåtigut „puilassox issertor-
tox“ umåssutexarfine sunersox: tåssa
Gutimut atåtamut xilangmiussumut
tatigingningnine aulajaitdluinartox.
tatigingningnerme tåssane inuvdluni-
lo sulivox ilagigsine inuiaxatimilo
kivfatut ilumortutut. ilagit palasito-
xax tåuna xutsavigssaringårpåt.
Svend Erik Rasmussen.
piularncK, aulisarncit
sukisaersårneK
Jagt, fiskeri, sport
Evinrudep tamaisa pigai
Evinrude giver Dem det hele
Evinrude Kineruk, tauva pitsangmik
pisSsautit, llusilerdluagauvoK, llev-
KårtoK, angatdlatikuminartOK uklu-
nutdlo mardlungnut Kulamav6rxu-
sigaK, Evlnrudeliortartut ukiune 58-
ine misiligtagaKarput. tamånalo ta-
tigtnarsinauvat.
katalogerput piniaruk.
En driftsikker, vandtæt motor, der
starter øjeblikkeligt i al slags vejr,
og som vil arbejde lydløst og på-
lideligt i årevis.
Vælg Evinrude og De får sikkerhed
for gennemført kvalitet, gennemtænkt
konstruktion, økonomisk, driftsikker
sejlads og 2 års garanti, for bag De-
res Evinrude ligger 58 års erfaring i
produktion af påhængsmotorer. Det
giver styrke og sikkerhed.
Rekvirer katalog.
Altid reservedele på lager.
EVINRUDE
Forhandles over hele Grønland.
Importør: KETNER MARINE,
Vordingborggade 6-8, København 0.
CATERPILLAR MARINE ./ MOTOR
D 353 D
380 HK
kontinuerligf ved
1225 omdr^min.
Egenvægt
4100 kg
LANGREUTERS
GI. Kongevei 3, København V.
Caterpillar & Cat er Caterpillar Tractors indregistrerede varemærke.
21