Atuagagdliutit - 22.07.1965, Blaðsíða 29

Island nalivtine (2):
islandimiut kingumut
atugardliulisanerput?
pissutsit pitsauvdluarungnaernerisa nalane Islandime ajornar-
torsiutit pilisagpat tamåkissumigdlo suliumajungnaertoKåsava
imalunit sulissartut sulisitsissutdlo isumaKatigingniarnere
angussaKarfiuvdluasagpat
Reykjavik junime (RB-special)
islandimiut aulajanginigssaK suniuteKartorujugssujumårtOK utarKissåt tdssa
sulissartut sulisitsissutdlo isumaKatigingniarnermingne angussaKåsanersut tai-
lo sulineK erKigsisimassumik ingerdldneKdindsanersoK imalunit nuna tamå-
kerdlugo suliumajungnaertoKartalisanersoK, taimalo pissoKarpat ukiunel ki-
ngugdlerne Islandip pisungoriartorsimanera unigtineKdsanersoK.
Vandet fra de varme kilder udnyttes bl. a. til opvarmning af drivhuse. Foruden mange
slags potteplanter, bliver der fremelsket bananer, vindruer og dadler.
puilassut kissartut ervngat ilåtigut naussunik nautitsivingnut kiagsautigineKartarpon.
igdlune naussutit åssigingitsorpagssuit saniatigut nautfnekartarput bananit, vlnigssat
paornarssuitdlo naKortut.
sujorna isumaKatiglssut ukiume a-
tautsime atortussugssaK junip tatdli-
rnane atorungnaerpoK. sujorna isuma-
Katiglssut sut tamaisa erxarsautiga-
lugit suliauvoK Kanganit avdlauvdlui-
nartoK isumaKatigingniartamernut a-
nirigaussarsiornikutdlo ingerdlatsiner-
ttut tungassunik nutårdluinamik issi-
Arnfinn Jonssonimit
SmgnilersitsissoK. isumaKatiglssut tåu-
na sujormitdlugo isumaKatigmgitar-
nerit suliumajungnaertarneritdlo ang-
bertoKissut pissarnikuput. Kularutig-
ssåungilaK isumaKatiginginerit mana
a_ngnertoKissut tamatumungalo peKa-
“gititdlugo nålagkersuinikut aningau-
ssarsiornikutdlo ingerdlatsinerit suni-
utait ajomartorsiutinik agdlilerissug-
ssaussut.
aningaussat nalerukiartornerat
aningaussarsiornikut ingerdlatsi-
berme ajornartorsiutit angnerssaråt
aningaussat nalérukiartornerujug-
ssuat akit akigssarsiatdlo Kutdlariar-
^uPilomerinut pissutaussoK. taineKar-
tunut kingugdlemut pissutåuput suli-
ssut akigssarsiaisa Kutdlariartuinar-
berat amalo sulissut KångiutorneKar-
Patdlåmere. tamåna sulissugssaileid-
perujugssup amalo inutigssarsiutinik
lrigerdlataKarnerujugssup, pingårtu-
mik igdluliortitemerujugssup, pilersi-
tarå.
Islandime aningaussarsiornikut
sulissoKarnikutdlo ingerdlatsivdlu-
arnerujugssuaK 1960-imit pissoK
pissuteuarpoK aulisagartarineKar-
tartut amerdliartuinarnerinik, tu-
nitsivigigsåriartuinarnermik tuni-
ssatdlo akitsoriartuinamerinik. ta-
måna kipigatdlartoK mana ilima-
narsivoK. tamatumunga pissutau-
vok ilisimaneKångingmat aulisa-
gartarineKartartut amerdleriarne-
rinut aulisagaKarnerulersimanera
imalunit aulisariutit angnertom-
ssumik amerdlilerneKarnerat auli-
sarnermilo atortut pitsångoriarne-
rat pissutaunersut.
ukiarme angmagssagssuarniameK
Rangatut pigssarsiviutigingilaK, ukiu-
beranilo sårugdlingniartut Kanganit
ilungersuanerugaluardlutik pissaxar-
Kariarput. kilisauterssortut aulisar-
ftup sømilinik arKineK-mardlungnik
kigdi eKarfeKartup iluane aulisarioi-
ssåungitsut angnermik ajornartorsior-
Put. kilisautit pissarissartagait ikiliar-
tuinarunarmata inugtagssarsiniame-
r_at ajornarsiartuinarpoK. agdlame ki-
lisautit ardlaKångitsut nunanut av-
dlanut tunineKarsimåput. aussaunera-
ne angmagssagssuarniameK autdlar-
terKåmerpoK, upemamera puenro-
Kingmat nunavdlo avangnamut sine-
riå sikorssuaKarmat taimak piårtigi-
ssumik autdlartisassoK ilimagineKar-
simångikaluardlune. månale tikitdlu-
go pigssarsiarineKartut KanoK amer-
dlatiginere ilisimaneKångitdlat. auli-
sarneK ajutorpat Islandime sulivfit ta-
biåkiussavigdlutik aj utortineKartug-
ssåuput, nunanut avdlanut tunineKar-
tartut 90 procenté sivneKartut auli-
sagkanit niorKutigssiaungmata.
ajutortoKarKingajagtoK
sorssungnerssup kinguninguane Is-
landip aningaussarsiornikut sujuari-
nrnera aningaussat angnikitsuinarmik
nalikitdlinerånik kingunenarsimavoK.
aningaussat nalingat ardlaleriardlune
ndgdlineKartarsimavoK. aningaussat
angnertoKissumik nalikitdlinerat ki-
ngugdleu pivok 1960-ime, dipåguanilo
aningaussat 10 procentimik nalikitdle-
riarKigput. islandimiut 1 kroniat mana
danskit 15 øré migssiliordlugit nale-
narpoK. ukiut atugarigsdrfit aningau-
ssarsiornikut nålagkersuinikutdlo i-
ngerdlatsinerme 1960-ime nikivfiu-
ssumut tugdliussut aningaussat sule
nalérunerunigssaugaluat akornuser-
Pdt, tamanitdle ilisimaneKarpoK pi-
ssutsit kingumut ajorneruleriatårsi-
naussut.
suliumajungnaencajartarnerit a-
PierdlaKissut angnermik nålagkersui-
Pikut ingerdlatsinermik pissutexar-
lartut nålagkersuinikutdlunit inger-
dlatsinermut pingåruteKartut ersser-
sipåt ajornartorsiutit agdliartortut.
isumaKatigingniamerne ajormartor-
•siuteKarnermut pissutaussoK avdla tå-
ssa Islandime partit åssigingitsut i-
ngerdlatsinerat. 1960-ip kingoma Is-
landime nålagkersuissuput partinit
ardlalingnit pissut suleKatigit: partit
angnerssåt, nangminerssorniat partiat,
liberalt-konservativiussoK inatsissar-
tune (Altingime) 24-nik ilaussortalik
mingnerssåtdlo, socialdemokratit, ar-
fineK-pingasunik ilaussortalik. social-
demokratit nukigdlårujugssuarsimå-
put ardlaleriardlutik ilaussortaming-
nik kommunistingortortarsimagamik.
kommunistit partinit pingasunit kati-
tigåuput: kommunistit partiånit (Det
forenede folkesocialistiske parti), so-
cialistpartimit, socialdemokratit kom-
munistinut Kanigtortåinit nangminer-
ssorniatdlo partiånit ilaussortakitsu-
mit ingminut taissartumik „Det natio-
nale Forsvarsparti“mit pissunit. tåssu-
nga ilaussortat ingassagtajårniartu-
put kommunistinut suleKataunialersi-
massut pissutigalugo tamarmiuvdlutik
NATO-mut amerikamiutdlo Keflavi-
kime såkutoKarfeKarnerånut akerdliu-
gamik. sulissartut peKatigigfisa kå-
tuvfiat åma kommunistinit agsut su-
nemeKarsimavoK sujuligtaissuat tå-
ssaungmat socialdemokratinit ajagtu-
gaK Hannibal Valdimarsson. kommu-
stit inatsissartune Kulingiluanik ilau-
ssortaKarput.
inålagkersuissunut akerdliussut ang-
nerssåt tåssa Framstegsparti inatsi-
ssartune 19-inik ilaussortalik, atine
pissutigalugo liberaliussutut — pingit-
sailivdlune ingerdlatsinermut aker-
dliussutut — OKautigineKakulassoK,
erKumitsumigdle tamanut tamaunga
sangoKåtårdlune ingerdlatsissoK. ilå-
tigut Selvstændighedspartimit avdlau-
nerujugssuarmik isumaKartarpoK ilå-
tigutdlo issertuångivigdlune nålagker-
suissunut icaningniartardlune. NATO-
mut, pingårtumigdlo amerikamiut
Keflavikime såkutoKarfeKarnerånut
issigingningnerat påsiuminaikulug-
poK, aperKutaussardlune parti nålag-
kersuissunut peKataunersoK peKatåu-
nginersordlunit.
tusatsiagkat nangånerdlo
måna isumaKatigingniamerme kom-
munistit sulissartunik igdlersuiner-
påuput. Framstegsparti KanoK ilior-
niarnersoK iluamik ilisimaneKångilaK,
ilåtigut ånilångatigineKarpoK partip
tåussuma angnertuvatdlåmik nerior-
ssuinigsså, amale tusatsiameKartuar-
dlune issertortukut isumaKatigissuti-
giniarneKartoK partip nålagkersueKa-
taulemigsså. tusatsiartagkat ilumor-
nersut ilumunginersutdlunit ersser-
Kigsumik tusameK ajomaKaut, Ima-
Kalo tåssauginardlutik partip Kanor-
piaK ingerdlatsiniarneranik ilisima-
ssaKånginerup kingunere.
Islandime aningaussarsiornerup
sångissutånut pissutaunerpaussoK
tåssa aulisarnermit avdlångoram-
ssunik angussaicarfiussartumit su-
nerneKarsimavatdlårnera amalo
nuna taimarujugssuaic sulissugssai-
leKivfiutitdlugo sapingisamik a-
merdlanerpånik atautsikut inger-
dlatsiniarneK. uagdlikut pissutsit a-
jilnginere iluaicutigalugit ukiune
kingugdlerne såt tamarmik ajor-
narpatdlångitsumik ingerdlånenar-
sinausimåput, ingerdlatsinerdle
måna avdlångulersimåsagpat —
s ordlo aningaussarsiornikut inger-
dlatsinermik påsisimassaKameru-
ssut taimak isumauartut — tauva
ineriartorneK uneriatårsinauvoK.
tikuarneKarpoK nålagauvfiup nang-
mineK akiligagssanik taorsigagssarsi-
sitsissamera aningaussat nalérukiar-
tornerånut pissutaunerussoK akigssar-
siat akitdlo Kagfariartomerisa naléni-
titsiartornerinit. ukiut tamaisa ani-
ngaussarpagssuit taorsigagssarsiariti-
neKartarput inutigssarsiutinik inger-
dlatalingnut igdluliortiternermutdlo
angnertungitsunik ernialerdlugit taor-
sersugagssat. aningaussanik taorsi-
gagssarsissut tamarmik pilerigineru-
ssarpåt taorsigagssarsiarisimassa-
mingnit nalikinerussunik akilersui-
nigssartik. eKungåssut tamåna år-
Kingniardlugo aningaussat taorsigag-
ssarsiarineKaramik nalingisut naliler-
dlugit taorsersorneKartarnigssåt piu-
massarineKalerpoK. tikuameKarpor-
taoK taimailiortarnerup saniatigut
taorsigagssarsisitsissarneK nutåmik
årKigssussivigineKarsinaussoK ani-
ngaussat nalérukiartornerånut ilapig-
tutaujungnaersitdlugo. taimailiomeK
angnertoKissumik suniuteKåsagaluar-
poK.
aningaussat nalerunigssanut
kigaitdlagsimårtitsissoK
angnertorujugssuarmik igdluliorti-
terneu inuinait pisujungitsut aningau-
ssat nalérukiartuinarnerånut sitdli-
masersimavfidtut OKautigineuarsinau-
vok. Islandime ilanutarit tamarmik 80
procentisa migssinge nangminerissa-
mingnik najugaicarput — ilåtigut sule
akilersimångisamingnik.
taorsigagssarsisitsissarneK pissuti-
galugo aningaussat nalerukiartornerat
suniuteKardluartumik kigaitdlagtine-
Karmat pissutauvoK akiussut akigssar-
siatdlo isumaKatigissutaussut atugau-
lernermingne nalimigtut naleKåinar-
titaunerat sujoma atulerserKingne-
Karmat. taimailiortarneK inatsisitigut
1960-ime atorungnaersineKaraluarpoK
sorssungnerssup kingorna aningaussat
nalérukiartornerånut ilapigtOtaugina-
rame. niornutigssat ukiarme akitsori-
amerat nålagauvfiup akilertariaicarpå
ikiutit agdlinerisigut. aningaussat ta-
matumunga atugkat pigssarsiarine-
Karput niornutigssat ingmikut akitså-
taisa 5,5 procentimit 7,5 procentimut
agdlineKamerisigut. akit akigssarsiat-
dlo atugaulernermingnisut naleKåinar-
titaunigssånik aulajangigaK pissutiga-
lugo akigssarsiat upernåK martsip
autdlarKautåne tre procentimik Kag-
ri artineKarput.
niuvernermut ministere dr. Gylfi
Gislason OKaloKatigineKardlune OKar-
poK ajornartorsiulersinauneK nålag-
kersuissut ilisimavdluinaråt. ministe-
rip ersserKigsarpå sujorna isumaKati-
gissutaussut ukioK måna isumaKati-
gingniarnigssame angussaxarnigssaK
ilimanarnerulersisimagåt, OKarpordlo
månatut ingerdlatsinerup nangineKar-
nigsså pingåruteKartorujugssussoK.
sulinerup årKigssutdluagaunerussu-
mik ingerdlåneKarneragut akigssarsi-
aKartitsineruvdlo nutåmik åridgssu-
ssiwigineKarneragut nalunaericutat a-
kunere sapåtip akuneranut sulivfiu-
ssartut sujugdlermik sivikitdlilemiar-
tariaKarput. niorKutigssiarineKartar-
tut amerdlineKarsinaugaluarpata, a-
kigssarsiortut Kangatut akigssarsia-
Kåinardlutik sulivfigdlo sivikineruler-
dlune tauva sulinerup ingerdlanera
tamarme patajåinerulisagaluarpoK. i-
natsissartut majip Kencane naggatår-
nermingne upemarKårneranit isuma-
Katigingnerujugssuput. akilerårtar-
nermik inatsisit nutåt suliarineKame-
rine sulisartut peKatigigfisa kåtuvfia-
ta inatsissartunilo ingmingnut aker-
dliussut kigsautigissait nålagkersui-
ssut malikånersimavait neriugdlutik
taimailiomeK isumaKatigingniamig-
ssane iluaKutaujumårtoK, niuvemer-
mut ministere Gislason OKarpoK.
akiunigssamut piarersimassut
aulisartut peKatigigfisa kåtuvfiåne
sujuligtaissup nålagkersuissut nerior-
ssorsimavai isumaKatigissuteKamig-
ssaK anguniardlugo sapingisaK tamåt
iliortoKarumårtoK ersserKigsarsimav-
dlugule akiunigssamut piarérsimav-
dlutik. akigssarsiortut atugait pitsau-
nerulertariaKarnerarpai; tamåna piu-
massaunerardlugo avdlångortineKar-
sinéungitsoK. sulisitsissutaoK nalu-
naersimåput akerdlerissamik piuma-
ssåinut nåkåinamiaratik. pissutsinik
påsisimassaKardluartut KanoK pisso-
Karnigssånik ilimagissait åssigingit-
dlat, ajomartorsiulersinaunerdle ta-
manit ilimagineKarpoK. aningaussar-
siornermik påsisimassaKarnerussut
nautsorssutigåt ingerdlatsivdluarneK
aulisamermilo sujumukarneK unigku-
nartoK; imaKalo kinguariarneKancig-
kumårtoK 1945-mit 1959-imut pissutut
itumik. taimatut pissoicaraluarpat su-
lissartut sulisitsissutdlo akerdlering-
nerat sivisusaKissutut ilimagineKartoK
ineriartornermut akomutaorujugssuå-
saoK. piumassarissat migdlilerdlugit
isumaKatigissuteKarusungneK akiuku-
sungnermit imaKa angneruvoK. ardla-
lingnik pissuteKardlune mianerssor-
nigssaK pissariaKarpoK. sujuligtuinig-
ssardle ajornakusoKingmat, nålagker-
suinikut ingerdlatsinerme pissartut
sujumut encoriaruminaitsut pissutiga-
lugit, akiutoKaKarKårane dsumaKati-
gigtoKarsinaunera sujuligtutigineKar-
sinåungilaK. isumaKatigingniaKatau-
ssut ilarpagssue OKatdlinerit inerdlui-
.narnerine aitsåt åma aulajangissug-
sséuput sujumut aulajangiuterigka-
mingnit isumaKatigingniamerne akor-
nuserneKarumanatik.
HER ER DEN! fåuna auna
SIMRAD’s
NYE RADIOTELEFON
SIMRADip radiotelefoniutå
nutåK
portussusia = 46 cm
silissusia = 36 cm
tukimomera = 24 cm
60 w. (12 v.) krystalit 4 ilångut-
dlugit.............. kr. 7600,-
80 w. (24 v.) krystalit 4 ilångut-
dlugSt.............. kr. 8650,-
Højde = 46 cm
Bredde = 36 cm
Dybde = 24 cm
60 w. (12 v.) ind. 4 krystaller
Kr. 7600,-
80 w. (24 v.) incl. 4 krystaller
Kr. 8650,-
tamarme ataufsimul pOgaK
(sitsiuitsumik Silumin-imik)
angatdlatinut mildssunut åma
piukiinartoK.
modulatore sarfalersfttdlo a-
ngatdlåtagkat.
sarfatomikitsut.
atoruminartut.
ALT I EET KABINETI
(Af søvandsbestandigt Silumin.)
Velegnet også i mindre både.
Transistoriseret modulator og
strømforsyning.
Lavt strømforbrug.
Let at betjene.
aufdlakåfitsfssuf:
1605—3800 kc/s 12-inik kanalilik
Kagdlerautinardlune OKaldssisi-
naussoK.
malungnamera 100 pet-imit 10
pet-imut nikerartOK.
kalerrisåmtinik nangminérdlu-
ne tigusissartoK.
SENDER:
1605—3800 kc/s i 12 kanaler.
Simplex og duplex.
Omskifter mellem 100 pet og
10 pct. udgangseffekt.
Automatisk alarmsignalgiver.
nålaorut:
4-nik båndilik = 150- 370 kc/s
525- 1600 „
1600- 4400 „
4400-13200 „
150—370 kc/s sumissusersiniar-
nerme atomeKarsinauvoK.
ujardliutå erssencigsoK malug-
ssarigsorujugssflvoK.
nålaorutip malugtarissusiata
nangminértungordlugulo suliari-
nerata kalerrisårutit såkukitsut
såkortOtdlo åssigingmik tigu-
ssarpai.
højttalere angiséK nipigigsoK 4
wattiussoK.
MODTAGER:
4 bånd = 150— 370 kc/s.
525— 1600 „
1600— 4400 „
4400—13200 „
150—370 kc/s kan anvendes til
consolpejling.
Den tydelige lineal-skala har
stor indstillingsnøj agtighed.
Modtagerens følsomhed og auto-
matik er valgt, så den klarer
såvel svage som kraftige sig-
naler godt.
4 watt lydeffekt i stor højttaler.
Imporiør:
tikisitsissartoK:
Ewald Steensen
HJØRRING — DANMARK
RADIO SERVICE
H. Rasmussen
Julianehåb
RADIO SERVICE
Ole Winstedt
Godthåb
Radiotekniker Burnæs
Egedesminde
TAGE SCHOUBOEA/s
ELEKTROTEKNISKE ARTIKLER OG VÆRKTØJ
FOR HANDEL OG INDUSTRI
elektroleknikimut tungassut sånatitdlo niuvernermut sanaortorner-
mutdlo tungassut.
SKYTTEGADE 7 . KØBENHAVN N . TELEFON (01) 39 25 00
KRYOLITSELSKABET ØRESUND
A/S
KØBENHAVN
29