Atuagagdliutit - 22.07.1965, Blaðsíða 31

Hanstholmip umiarssualivia ukiut
50-it suliarineKartoK
umiarssualivik åipåguago inerune aulisariutinit 400-nit umiar-
ssualivigineKarsinaussugssaK 100 mili. kr. sivnerdlugit akeuar-
tugssauvoK
Hanstholm (RB-special)
Hanstholmime (Jyllandip avangnåne kimnt sineriånitume) umiarssualivik
1967-ip autdlartinerane atulerune pilerssårusiorneKarnerminit ukiut 50-ingor-
torsiusavai. taimanikut ukiut 100 agfait Kångiusimåsåput nålagauvfiup suliag-
ssautåinut ministeriaKarfiup umiarssualivingmik sanatitsinigssånut akuerine-
Karneranit. taimanikut nautsorssutigineuaraluarpoK umiarssualiviliorneK 11,4
mill. kr-nik akenåsassoK, aningaussartiititdle 100 mili. kr. sivnersimåsagait må-
na nautsorssUttigineKarpoK.
— umiarssualiviup KaKugo inemig-
ssånut angnermik aperKutåusaoK silap
KanoK issusia, umiarssualiviliomerme
PissortaussoK, ingeniør Chr. Schrøder
OKarpoK. oktoberime 1966-ime inersi-
•aassugssaugaluarpoK, nautsorssuti-
Sårputdle 1967-ip autdlartisimaleme-
rane aitsåt atulersinaujumårtoK. ta-
Tage Jessenimit
uiatuma nalåne inersimassugssåuput
umiarssualiviup Kingordlerså maling-
uutdlo avssiaioitå avatdleK kangig-
dleK. taimanikugssaK malingnut av-
ssiaKut kitdleK avatdleK sule amigau-
tåusagaluarpoK, malingnutdle avssia-
u^-siaK kitdleK avatdleK Kangale sa-
uaK sule atangmat taimanikut umiar-
ssualivik atomeKarsinaulersimåsaoK.
uniiarssualiviliornigssaK
lsumaKatigissutåungitsoK
pilerssårusiat martsime 1917-ime a-
kuerssissutigineKarsimatsiåinartut su-
liat sujugdlit autdlamemeKarput in-
geniør Jørgen Fibiger sujulerssortiga-
lugo. tåuna 1936-me toKungmat suliat
UneKarniamerme KutdlersaKarfingmit
sujulerssorneKalerput.
suliaK 1942-ime tyskinit unigtine-
KarpoK, umiarssualiviliavdlo erKåne
Uajugagdlit nugtertineKardlutik. ma-
lingnut avssiaKUsiaK kitdleK ininga-
JagsimagaluartOK aseruatiterpoK, sor-
ssungneruvdlo kingorna syv miil. kr-
uik akilingmik iluarsameKartariaKar-
dlune.
tamatuma kingorna OKatdlisigi-
neKalerpoK umiarssualivik pissari-
axartinevMrnersoK. 1948-me mini-
steriaKarfik udvalgiliortitsivoK,
udvalgimut ilaussortat nalunaer-
dlutik sanaortugagssat akisuvat-
dlasaKissut dmalo teknikimut tu-
ngassutigut ajornartorsiutigssat
angnertuvatdlåsassut. aulisartut
sivnissuata kisime aulajangiupå u-
miarssualiviup sananenarnigsså.
ukiut arfineK-mardluk Kångiung-
uiata udvalge avdla isumaKalerpoK u-
miarssualivik sananeKartariaKartoK.
UKåtårissarnertigut ardlaligtigut påsi-
UeKarpoK umiarssualiviup siorKanik
imertortarnigsså — teknikimut tunga-
ssutigut ajornartorsiutaussugssatut
sujusingnerussukut OKautigineKarta-
raluartoK — pingitsorneKarsinaussoK.
Umiarssualiviup måna sananeKartup
ilusilernoKarneragut malingnut avssi-
UKutit ima inigssineKarput siorKat u-
miarssualiviup avatånut unerartug-
ssångordlutik.
1961-ime ukiåkut umiarssualivik sa-
uaneKandlerpoK Hanstholmime sa-
uaortoKatigingnit ukussunit: Wright,
Thomsen og Kier, Topsøe-Jensen og
Schrøder åmalo E. Phil og Søn. sa-
Uaortomerme aningaussartutigssat 50
Uiill. kr-uput, tamatumalo saniatigut
35 mili. kr. nuname sanaortugkanut
i5 mili. kr-tdlo tyskit itisilerisitsissar-
tut pissagssait atugagssåuput.
hunasarnersume aitsåt
sulissoKarsinaussartoK
— Hanstholmip umiarssualivia sa-
uavfigisavdlugo ajomamerpåt ilåne
sananeKarpoK, ingeniør Chr. Schrøder
OKarpoK. avåmut angmåinavigsumi-
P°k, taimåininile pissutigalugo auli-
sartunut måne najugalingnut umiar-
ssualiviusavdlune igdlersutauvdluar-
UerpaussugssaK iluaKutaunerpaussug-
ssardlo — sikungisåinartugssauvordlo.
umiarssualivik nungajorujugssorér-
sup ilåssutåtut sananeKarpoK, pingor-
titap tungånit igdlersåtigssaKarane.
tamåna pissutigalugo sulinivtine ig-
dlersutituarårput nunasarneK (kujasik
nunarpasigsoK). tåssånga anordlerå-
ugat aitsåt imaK ima manigtigissar-
P°k arKartartimik ancartitsivdluta
malingnut avssiaKutit „igdlerfiussat"
kuerérdlugit kivisitat katinere uvsig-
sartisinaussarpavut torKavilo imer-
sinaussardlugit.
malingnut avssiaicutsiaK kangigdleK
angnermik ajomartorsiutigårput. tåu-
na „igdlerfiussanit" katitdlugit 73-i-
nll, atauseK 450 tonsinit 600 tonsinut
°KimåissuseKartartunit katitigauvoK.
>hgdlerfiussat“ atausiåkårdlugit kra-
nimik imap narna tikingajagdlugo ni-
nQineKartarput, tomavigssåtdlo ce-
mentimik kuiorameicarérångat aitsåt
»igdlerfiussaK“ kranimit kivisimané-
råtarpoK. „igdlerfiussat angnerssait
Rundetårnitut siligtigaut taussumalo
ag fåtut portutigalutik — 16 meterinik
portussuseKardlutik.
„igdlerfiussat" taimåitut måna ti-
kitdlugo pingasut inigssineKarput.
kranimipoK sisamåt uvdlune 14-ine
wirene sisamane nivingarérpoK. Kaicu-
go inigssaminut pisineKåsanersoK ili-
simaneKångilaK. nunamiput „igdler-
fiussat" inerigkat sila pitsångoriarpat
inigssineKarnigssamingnik utandnar-
tut.
malingnut avssiaicutsiap kitdliup
tagdlissutigssainit ancaneK-mardlu-
ssunit arfineK-pingasut inigssineKa-
rérsimåput. sujorna aussaunerane ta-
måt pingasuinait inigssineKarput, u-
pemårdlo silaridgtariarmat tatdlimat
inigssineKarput.
— „igdlerfiussat" mikissut maling-
nut avssianutsiap kangigdliup avale-
Kutånut atortut silarKeriarångat atau-
siåkårdlugit uvdlup unuavdlo inger-
dlanerane inigssitarpavut, ingeniør
Schrøder OKarpoK. uvdlut unuatdlo 16
ingerdlaneråne „igdlerfiussat" 16 inig-
ssinikuvavut. silale ima akomutauti-
gisinauvoK uvdlorpagssuame „igdler-
fiussat“nik agtueriarsinaussarata.
„igdlerfiussat" mikissutaoK krani-
mik inigssineKartarput. atauseK 80
tonsinik OKimåissuseKarpoK inerssuar-
tutdlo angissuseKardlune — 4X6X9
meter.
„igdlerfiussat“ atordlugit maling-
nut avssiaKutiliortarneic atorneKa-
rajugtiingilaK, Hanstholmimile a-
torneKarmat pissutauvoK avssiaicu-
siat imap narxanut mdngussug-
kanik aulajangerssugausagaluarpa-
ta imap namca kalkiussotc aserui-
narnenåsangmat. imap narKa ase-
rornetcarpat malingnut avssiauut-
siat tungave malerufugssuamit
magdlorneudsåput taimalo avssia-
Kutsiat aserorneKasavdlutik. ma-
lingnut avssiaKutsiarudK kitdleK
taimatut pisimavoK.
— avangnamut kimut nardluvdlui-
■nartumik titarsigåine tikerKågagssaK
tåssa Kalåtdlit-nunåt, ingeniør Schrø-
der OKarpoK. taimaingmat avangnaK
kanangnamik anordlertitdlugo mag-
dlersupilorujugssussarpoK. anore su-
mut ardlånut sanguatdlagkångat mag-
dlit Skotlandimit Norgemitdlunit
migdlisimineKartarput.
umiarssuitaoK tikitåsavåt
måna pilerssårutit piviussungorti-
neKarpata aulisariutit 250 umiarssua-
livigssisinaulisåput åmalo umiarssuit
ingmikut talitarfeKåsavdlutik. kingor-
na timerpasingnerussume agssainikut
umiarssualiviup ingmikortue ilane-
Karsinåuput atautsimik, tauva aulisa-
riutinut katitdlugit 400-nut inigssa-
KalisagaluarpoK.
aulisartut angnermik encarsautiga-
lugit umiarssualivik sananeKarpoK, u-
miarssuitdle talitarfigssåt ilångutdlu-
go sanassarianardlune umiarssuit pa-
jugtut aulisagkanigdlo umiarssuali-
vingmut nunigussorneKartimik aig-
dlertartut inigssaKamiåsangmata. au-
lisariutinut umiarssualiveKalemerup
kingunerå umiarssualivingme nang-
minerme ernånguanilo angnertumik
sanaortorneK. Kerititsivit, sikuliorfit,
aulisagkanik portuissarfit avdlatdlo
sanaortorneKåsåput, uvdlutdlo inger-
dlaneråne aulisagkanik niorraitigssior-
fit sulivfigssuit åma pilersineKåsagu-
narput.
ingeniør Schrøder isumanarpoK
Norgemut ikårtautit tåssångånit aut-
dlararfeKalerumårtut, Hanstholmimt-
me Norgemut avnutå Hirtshalsimit
avKutånit sivikineruvoK, Hanstholmi-
milo umiarssualivik avdlanut naler-
Kiutdlugo KiterpasingnerussumipoK.
umiarssualivik aulisarnermut pingå-
ruteKartorujugssusaoK. Hanstholm
måna 1700 sivnerdlugit inoKarpou i-
nugtoriarujugssuartugssauvordle — i-
låtigut isumanartoKarpoK ukiut Kulit
migssiliortut Kångiugpata 10.000-nik
inoKalersimajumårtOK. uvdlune md-
kunane åma igdlonarfingme agsut i-
neriartorneKarpoK. Hanstholmip kom-
munia sapingisane tamåt iliorpoK su-
livfigssualiortoKarnigsså anguniardlu-
go, nutåmigdlo atuarfiliornigssaK pi-
lerssårusiorneKarpoK.
amerikamiut Marsimik misigssuinialernerat
kingusingnerpåmik 1973-ime misigssomeKåsassoK „uvdlorissa-
me augpalugtume“ umåssusilingnik peKarnersoK ilisimatut su-
junersutigigåt
København (RB-special)
amerikamiut ilisimatut peuatigigfidne ilaussortat ingmikut påsisimassagdlit
nalunaeruteKarsimdput onautigalugo ilimagissariaKartou uvdlorissame Marsime
umåssusilingnik peuartoK. tamdna påsivdluarumavdlugo ingmikut påsisima-
ssagdlit sujunersutigåt sildinaup avatågut ang at diasi au inugtandngitsoK ator-
tulersordluagaK kingusingnerpåmik 1973-ime, ajomdngigpatdlo 1971ime, uv-
dlorissamut augpalugtumut tdssunga autdlartineKarKuvdlugo. ukiut taineuartut
nalåne Mars nunarssuavtinut KaningnerpaussugssauvoK.
ilisimatutdle ilimagingilåt angutér-
Kanik Korsungnik Marsime nåpitsisso-
Karnigsså. amerdlanerit isumanarput
orssuaussat ilagissait issigtume nuna-
milo panertume naussartut umassu-
ancatdlo kisimik nåmagtågagssauju-
mårtut. umåssusigdlit navssårineKar-
Arne Herløv Petersenimit
tugssatut ilimagineKartut mmarssu-
avtinit pissunginiåsangmata nunar-
ssup avatågut angatdlasiaK autdlar-
titagssaK pujordlugo umassåsinaussu-
nik „ilaussugssainik" nungutitsivigi-
neKarKåsaoK, inungnigdlo Marsimut
nunitOKåsångilaK uvdlorissap åmå-
ssusilingnik penarsinaunera peridg-
sårtumik misigssorneKarértinago.
nalunaerume OKautigineKarpoK ing-
mikortut uko pingasut Marsime åmå-
ssusilingnik peKameranik misigssor-
neKåsassut:
1) umåssusigdlit Marsimisinaunerå-
nut pissutausinaussut sunersut misig-
ssomeKåsåput.'
2) Marsime umåssusilingnik pexar-
nersoK peKarsimanersordlunit.
3) umåssusilingnik peKarpat suner-
sut påsiniarneKåsåput, åmåssusiling-
nigdlo peKångigpat umaitsut pissusiat
misigssorneKåsaoK.
ilångutdlugo OKautigineKarpoK ang-
nertumik misigssuinigssaK ajoma-
rungnaersimassoK umåssusilingnik pe-
Karsinauneranik ukiune kingugdleme
påsiniaineK tungavigalugo. umaitsut
ineriartordlutik umåssusilingnik pi-
lersitsisinaunerat måna angnertumik
ilisimaneKarpoK.
inoicajuitsutut isseirissutut ipoK
Marsime umåssusilingnik peKamig-
sså ilimanarpatdlangilaK, peKarsimag-
patdle nunarssuavtine umåssusiling-
nit inuniamikut sapinerujugssusimå-
såput.
Marsime sildinaK KanoK ituner-
sok påsitiniardine dssersiitigine-
KarsinauvoK inouajuitsoK sikuiuit-
sumut kufatdlermut ndriardlugo
sildinarmut 25 kilometerinik Kut-
sissusilingmut KutdlarneKarnera-
nut. Marsime dnudkut 38 grader
Celsiusinik issigtarpoK, sildinarta-
Kdngingajagpordlo.
Marsip angnersså inoKajuitsuvoK,
augpalugtuvdlime silåinaup akua ilt
sagfiugagssanut siornanutdlo akuliu-
simangmat. Mars uvdloriauvoK må-
ngertomissoK.
inoKajuitsuvdle avatå ukiup inger-
dlaneråne åssiglngitsunik Kalipaute-
KalertarpoK — Korsungmit timgusså-
ngoriardlune kajortoK tårtungortar-
dlune. taimaingmat ilimanarpoK nau-
ssoKartoK nikanaraluartunik.
Kalipautdle Korsuk issit sagdloKitai-
nerisinauvåt. augpalugtOK sivisumik
Lssigigåine issigissaK Korsungortortar-
poK. åma USA-me misiligtainertigut
påsineKarsimavoK Marsip Kalipautai-
nik pilersitsissoK tåssausinaussoK se-
Kemup Ki'nguai rhyolitimut (kvartsi-
mut silikatinutdlo akuleringnut) tug-
tut. misiligtainikut påsineKarsimavoK
taineKartut Kingornernik erKomeKar-
simassut åssilineKarångata Kalipautåt
kajuartussartoK. Marsivdle „nausso-
Karfia“ta Kalipautå Korsuk tungujuår-
toK Kingornemit taineKartunit pi-
ngortineKarsinaunersoK nalunaeruti-
gineKångilaK.
ilisimatut amerdlaKissut isumaKar-
tuarput orssuaussat ilagissait sungi-
nerit Marsime naussartut, Asiap Ker-
Kata tungåne orssuaussat ilagissåt
Marsime nausinaussugssatut dsuma-
KarfigineKartoK navssårineKarsima-
vok, tamånalo pivdlugo „Marsjanka"-
mik — marsimiuarKamik — atserne-
KarsimavoK.
ikerasait issivdlunit sagdlue?
Lvovime ilisimatoK Porfirev OKar-
simavoK Marsime nautsivingnik tai-
nenartartut naussoKångikaluarpata
Marsip inoKajuitsuata pujoralainit su-
ngårtimit eminaK KagdlemeKartåsa-
galuartut, tauvalo Kalipautimikut er-
sserKissutsimikutdlo uvdlorissap ilai-
nut avdlanut eminaK åssingulertåsa-
moderne
møbler l~.
pekutit I
nutaliat fe fif
Skriv efter vort katalog
med det største udvalg i danske møbler.
Katalogerput danskit peKusiåinik
moderniussunik amerdlanerpånik
Kinigagssalik agdlagfigiguvtigut
nagsi utisavarput.
ifll
ASBJØRN-MØBLER A/S
SKINDERGADE 28-32. KØBENHAVN K.
LEV. TIL DEN KGL. GRØNLANDSKE HANDEL. DEN KGL. GRØNLANDSKE HANDELIMUT N IO R K UTEK ART A RTO K
galuartut. taimaingmat isumaKarpoK
uvdloriaK sanilerissarput orssuaussa-
nit ivssoKissunik KagdlemeKarsima-
SSOK.
Marsimile ikerasalianik taineuar-
tartut OKatdlisaunerpausimdput. tduko
1877-ime navssårineKarnårput italia-
miut uvdloriarsiortudnit Schiaparelli-
mit. tdussuma „Canali“nik taivai, ti-
tarnernik imalunit iterssinernik. atsi-
■ussåle nunane avdlane paitsomeKar-
poK isumaKartineKalerdlune tdssau-
ssut ikerasait -åmdssusilingnit silatu-
nit agssagkat.
Kingussuitdle atorneicartut pitså-
ngoriartuinartitdlugit påsineKarpoK i-
kerasait erssernerdlugsiartuinartut.
taimaingmat måna isumaKartonarpoK
Kanga uvdloriarsiortut atortulungne-
rat pissutigalugo ikerasait issip sag-
dloKitaineragut „pingorsimassut."
åma ikerasait 100 kilometerit a-
nguvdlugit silissuseKartartut suliapi-
lorujugssusagaluarput.
isumale tamåna sujungnaertutut i-
tarpoK nisit uvdloriarsiortuata Sklov-
skijip Marsip Kåumatainik mardlung-
nik navsuiainera tusaråine.
tåuna isumaKarpoK Marsip Kåuma-
tai mardluk, Phobos åma Deimos,
Kåumataussaliaussut KangarssuaK
Marsime najugalingnit sujuarsimaid-
ssunit KutdlartineKarsimassut.
taimatut isumaKamerminut pi-
ssutigå Kaumatit taineKartut miki-
ssungmata, åmalo Phobos kitånit
nuissarmat — Kilangme uvdlori-
julip 14-iéne „Mariner IV", uki-
arme novemberip 26-dne USAmit
aufdlartineKartoK uvdlorissamuf
Marsimut dngupoK. pilerssårutl-
gineKartut maligdlugit uvdlorissap
Kanigdlivdluarnerane 22-riardlune
åssilisinoKåsavdlune. uvdlufdle ku-
lit migssiliortut Kångiugpata aitsåt
éssilissai nunarssuavfinut éngusf-
naungmata uma agdlangnerane
sule naluvarput pilerssårutigineKar-
tuf maligdlugit pissoKarsimanersoK.
ssat avdlat agssordlugit ingerdlau-
seKardlune.
åma erKumlpoK uvdlorissat tåuko
mardluk — mikissusertik pissutigalu-
go 1877-ime aitsåt navssårineKartut —
ukiut 1800-gssånile angnertumik ag-
dlautigineKarsimåput tuluit atuagki-
ortuånit Jonathan Swiftimit.
silåinaup avatågut angalaortartut
1970-it nåjartulerneråne Marsimut
nunitinagit Kingornernit ulorianartu-
nit navianartorsiortineKamigssåt aju-
gauvfigerértariaKarpoK.
amerikamiut nutåmik misigssuine-
risigut påsineKarpoK silåinaup avatå-
gut uvdlume 450-ine angalassugssat
Marsimukarnermingne toKussutausi-
naussup mardloriautånik mngorsi-
mavfigineKåsassut.
taimaingmat sujunersutigineKarpoK
misigssorneKarsinåunginersoK silåi-
naup avatågut angatdlasiap silatå
ingmikut igdlersusiomeKarsmåungi-
nersoK.
MASSEY-
FERGUSON
GRAVE
DEN GULE LINIE
MASKINE
MODEL 220
Til «t effektivt, up-to-date entre-
prenørudstyr hører den robuste
og alsidige gravemaskine, model
220 med lyn-side-montering.
Med en brydekraft pd 6350 kg løser
Massey-Ferguson 220 de hårdeste
opgaver. Den kompakte konstruktion,
samt sidemonteringsmulighederne, gi-
ver maksimal bevægelsesfrihed - selv
pd minimal plads. Førersædet er be-
kvemt anbragt direkte over drejepunk-
tet, hvilket giver frit udsyn. Tal med
en aut. Massey-Ferguson forbandter.
eean>e m»uH»«sss
nUkOTOK CM
KØBENHAVN SV.
FERGUSON leveres med:
Hydraulisk kran fra 2—5 tons.
2-hjulet entreprenørvogn, 4 tons.
Fejekost, 2 meters bredde.
Reservedele findes i alle byer i Grenland.
Ant. Maasey-Ferguson forhandler:
INDUSTRIMASKINER
v. Preben Lange
Midtager 22, Brøndbyvester.
Telegram-adresse: CUMLANG.
31