Atuagagdliutit - 03.02.1966, Blaðsíða 6

danskit aulisariutiliait
Grønlandsk
kaptajn og
styrmand
For første gang har en grøn-
lænder taget skibsførereksa-
men. Ved afslutningen på
Marstal Navigationsskole di-
mitteredes Fr. Chemnitz (tv.)
og David Lennert som hen-
holdsvis skibsfører, altså
skibskaptajn og styrmand.
Begge elever bestod eksamen
med et fint resultat.
★
umiarssup nålagå
aKugtordlo
— kalåtdlit
pernautaussumik kalåtdlimik
umiarssuarmut nålagagssatut
soraerumertoKarsimavoK.
Marstalime angatdlatinut a-
Kumiungorniartut atuarfiåne
(Marstal Navigationsskolime)
atuarnerup nånerane inertut
ilagait Fr. Chemnitz (såmer-
dleK) David Lennertilo — su-
jugdleK umiarssuarme nålag-
katut kingugdlerdlo auugtu-
tut. taineKartut mardluvdlu-
tik tamarmik angussanar-
dluarput.
(Kup. 5-imit nangitciK)
ssussut nunat avdlat kutterinit OKi-
måinerussunik atortoKartut. 2) på-
sissaK tamåna ama ugpernarsarneKar-
KigpoK ukiarme FAO-p aulisariutit
pivdlugit pingajugssånérdlune nuna-
nik tamalånik atautsimérssuartitsine-
rane. (3).
angatdlat oKimaitsoK sananeKar-
nermine aningaussartutitigut inger-
dlanerminilo aningaussartutitigut aki-
sunerussugssauvoK angatdlåmit oki-
nerussumingarnit, taimaingmatdlo u-
miarssuarmik titartaissartup kialunit
umiarssup sapingisamik OKitsutiniar-
nigsså anguniarssarissardlugo.
masajaitdlisagkanik sanaortor-
neK danskit soKutigingikåt
angatdlatit KajangnåissuseKarner-
mikut ingmikortitigaussarnerat piv-
dlugo peKatigigfit suliagssaråt umiar-
ssualiornerme maligtarissagssaliornig-
ssaK, tungavigalugit umiarssup xa-
jangnåissusigssånut piumassarissat
sanågssatdlo ajungitsumik atorneKar-
nigssåt.
peKatigigfingnit, Kissuit masajait-
dlisagkat atordlugit Kissussunik kut-
teriliortarnei-me maligtarissagssalior-
simassunit, uko navssågssåuput:
Det Norske Veritas, maligtarissag-
ssanik sarKumissut 1955—57-ime.
Bureau Veritas, Frankrig, maligta-
rissagssanik sarKiimissut 1963-ime.
Germanischer Lloyd, Vesttyskland,
maligtarissagssanik sarKiimissut 1964.
danskit umiarssuarnik Kissussunik
sanassartue pisissartuilo maligtari-
ssagssat tåuko iluaKutigssartåinik på-
sissaKarsimasorinångitdlat, maligtari-
ssagssat tamåko akugtusorssungitsu-
nik avdlångortineKartarmata ineriar-
tornerme piumassarissat tamatigut
nåmagsisinaujumavdlugit.
1964-ime Københavnime nunat ta-
malåt atautsimmeråne, Trærådip
FAO-p aulisariutinut ingmikortOKar-
fia suleKatigalugo pilersisimassåne,
nunanit 15-init ilautitaussut 40-t o-
KauseKautigssamik akuerssissuteKar-
put tamatumane ilåtigut sujunersuti-
galugo imame aulajangersimassume,
sordlo Nordsøenime, angatdlatigissag-
ssat sananeKarnigssåne åssigigsunik
maligtarissagssaKarnigssaK, kutteri-
nik sanaortornerme Kissuit Kajang-
naitdlisagkat atorneKarnigssåt il. il.
nålagauvfiup umiarssuarnik nåku-
tigdlissoKarfiane sivnissussut atautsi-
mlnerme pøKatåuput oKauseKautig-
ssanutdlo akuersseKatauvdlutik. ner-
sornartumik avdloriarnertut sujug-
dlertut umiarssuarnik nåkutigdlisso-
Karfiup tamatuma kingunere atorti-
nialerpai danskit maligtarissagssaisa
atorneKarnigssanik piumassarissaK
avdlångortisinauvdlugo umiarssua-
liorfiup pisissartuisa angatdlatit oki-
nerussut kigsautigisagpatigik. tamatu-
miingale tungavigissagssaK tåssauvoK
taorsiutdlugit atorneKåsassut sanaor-
tornerme maligtarissagssat ingmikor-
tortalersuinerme peKatigigfingnit a-
kuerineKarsimassunit pissut. (4).
pilerssårusiaK nutåit
tamåna tunuleralugo Træråde Ka-
låtdlit-nunånut ministerieKarfingmut
apernuteKarsimavoK nålagauvfiup,
KGH sivnissoralugo, atorumåsanerai
Norske Veritas-ip angatdlatit Kissu-
ssut sikulingme atorneKartartut piv-
dlugit ingmikortiterissarnerme påsi-
ssarissai, åmalo kutterit Kissungnik
Kajangnaitdlisagkanik sanaussut ilu-
silersorneKartarnerat pivdlugo pe«Ka-
tigigfiup tåussuma maligtarissagssai
atorum asinaunerai.
sågfigingnissutip tamatuma kingu-
nerå KGH-p niuvernermut ministe-
rienarfik isumaKatigingniuteKarfige-
riardlugo Norske Veritas sågfigingni-
ssuteKarfigisimangmago. kisalo
KGH-p sulenatime ilait autdlartisi-
mavai Norgep avangnåtungåne u-
miarssualiorfingmut sanaortulersima-
ssumut kutterinik Kissungnik Kajang-
naitdlisagkanik sanaussunik 40 BRT
migssiliordlugo angissusilingnik, nor-
gemiut penatigigfiata maligtarissag-
ssai maligdlugit sanaussunik.
„KGH-Orientering“-ime nr. 21, sep-
tember 1965 kutterit sananeKarnigsså-
nik pilerssårusiaK nutån sarKiimiune-
KarpoK imatut sujuleKutserdlugo:
„1964—65 ukiuata aussåtalo inger-
dlanerane KGH-me sulenataussut
perKigsårtumik misigssuisimåput Ka-
låtdlit-nunåne aulisarnerme angatdla-
tit sujunigssame ilusigssait angissu-
seKarnigssaitdlo pivdlugit.
sulinerup kingunerisimavå kutterit
10 åma 16 BRT-inik angissusigdlit
måna tikitdlugo atorneKartartut nu-
tartigaunerånik, 20 BRT-ip måna ti-
kitdlugo atornenartup 28 BRT-imut
avdlångortmeKarneranik, åmalo nu-
tåliagssat mardluk 45 åma 60 BRT
sananeKarnigssånik.
sulinerup tamatuma inernere kater-
ssorneKarsimåput nalunaerume vice-
direktør Magnus Jensen sujulerssui-
ssoralugo suliarineKarsimassume."
nanitigkame nalunaerut tåuna ilåi-
nakusiordlugo ilånguneKarsimavoK
angatdlatigssatdlo taineKartut takutit-
dlugit, tåuko suliarineKartugssauvdlu-
tik danskit maligtarissagssait nåper-
tordlugit.
norskit angatdlatåt
tupigissagssaK
angatdlatit åssigingitsut erKartorne-
Karnerine tåuko titartameKarsimåput
ilånguneKarsimavdlutigdlo tekniki-
mut tungassutigut nalunaerssutait å-
malo angatdlatit inerérsimavdlutik
Kalåtdlit-nunåne pisiarineKardlutik
aké. imersugkame ilångussame tåuko
akxlo takuneKarsinåuput.
naKitigkamile ingmikut soKutiginar-
toK tåssauvoK kutterip norskit sanå-
vata ernartorneKartup takutineKarne-
ra, tåssunga tungassunik nalunaer-
ssugkat akilo imersugkame åma taku-
neKarsinåuput. .nalunaerssutinit påsi-
narpoK angatdlat norskit sanåvat Ka-
låtdlit-nunåne pisiarineKarsinaussoK
625.000 kr.-nik akilerdlugo, taimatut-
dle itoK 45 BRT-iussoK danskit sanå-
vat 750.000 kr.-nik akenartugssauv-
dlune.
kutterimile norskit sanåvåne tu-
pingnarnerpaussoK tåssauvoK — Ki-
ssuit Kajangnaitdlisagkat atorneKar-
nerata saniatigut, tamatumfmame a-
ngatdlat KajangnaitsoK OKitsordlo a-
ngussarineKartarmat — Kissuit auna-
vérsagkat atorneKarnerat.
tamatumuna angussarineKarsima-
vok angatdlatip atorneKarnerata na-
låne tamarme Kissugtaussut aujartor-
nigssaraluamingnut igdlersorneKarne-
rat. umiarssualiorfik pineKartoK Ki-
ssungme auneKalisagaluarpat iluar-
saisinaunigssaminut ukiut 20 kularna-
vérKUsisimavoK.
aujartorsimaneK umiarnerme
pissutausimagunartoK
kutterit iKissussut ilerKussartut nå-
pertordlugit sanåt pisiaritineKartarput
pilagtugkanik mardloKiussanik nang-
milerdlugit Kissungnik aunavérsagåu-
ngitsunik, taimaingmatdlo aujartor-
nigssåt iluarsartariaKalemeratdlo —
ajomerussutigume aujartorneK malu-
gineKalertorsimångigpat umiarsinau-
neK kingunerisinauvdlugo — ilima-
nardlutik. (5).
umiarssualiorfit angatdlatinik taima
itunik sanassartut pissutigssaKar-
dluardlutik Kissup aujartorsinaunig-
ssåtigut aningaussanik ajunåruteKar-
sinaunigssamut KularnavérKusiniarsi-
mångitdlat.
danskit aulisartue nangminérdlutik
ukiumut 1 miil. kr. migssiliortunik
akiliuteKartariaKartartut aulisariutine
Kissussune aussornerit påsineuartut
pivdlugit iluarsaisitsissarnerne, sitdli-
masissarfingnit nalunaerutigineKar-
poK. (6).
aulisarneK pivdlugo ministerieKar-
fiup umiartarnernik nautsorssugaisa
takutipåt ukiune 1951-imit 1964-imut
aulisartut 128 ajunårsimassut angat-
dlatitdlo Kissussut 97 umiarsimavdlu-
tik suna pissutaussoK påsinenara-
ne. (7).
kutterine Kissussune nutaunerussu-
nilunit aujartulertortarneK malugine-
Kartarsimangmat ilimanarsinauvoK
umiarnerit tamdko inuitdlo ånaine-
k artut ilait pissuteKarsimasinaussut
tåssångdinartumik putussornermik
Kissup ausimanera pissutigalugo. a-
ngatdlat „imånititdlune putujartuår-
simavoK," sordlo taima onautigine-
KartarsimassoK Handelsministeriap
umiarnernik påsiniaivdlune akissuti-
siarissartagaisa issuarneKarnerine (8).
„angatdlatit inerigkat“
ikussorneKarsinaussut
1962-ime Trærådip sulinerata aut-
dlartinerata kingornagut FAO-p suli-
nialerneK pilertortumik maligtariniar-
ssarå, tamånalo ilåtigut kinguneKar-
dlune 1964-ime Københavnime nuna-
nit tamalånit pissut atautsimitineKar-
nerånik. atautsiminerup kingoma
FAO-p aulisariutinut ingmikortorta-
Karfiata atåne atsiortoK Kinuvigisima-
vå Kissup kutteriliornermut -atorne-
Karsinaunera pissusilo pivdlugit nunat
tamalåt atautsiminigssåne OKauseKar-
Kuvdlugo.
OKauserissat tåuko sarKilmiuneKar-
p'ut aulisariutit pivdlugit nunat tama-
låt pingajugssånik atautsimérssuame-
råne, oktober 1965 Gøteborgime. (9).
FAO-p suliniarnermine sujunertari-
neruvai nunat ineriartortitagssat au-
lisariutinik pissariaKartitsinerat nå-
magsiniåsavdlugo, pingårtumik nunat
tamåko ingmingnut pilersulersinau-
nigssåt sujimertaralugo, taimaingmat-
dlo kutterit Kissussut sananeKarnig-
ssånut pitsaussunut sujunersutit o-
Kauserissane sarKumiunenartut tama-
tumunga tungatitdlugit suliartneKar-
simåput.
sujunersume tikuarneKarpoK Ki-
ssungnik Kajangnaitdlisagkanik sa-
naortorfit ukiorpagssuit dngerdlaneri-
ne påsissait ilautiniarneKarKUvdlugit
kutteriliortarnerme Kissup pitsaussu-
mik atorneKarnigssånut pilertortumik
ikåriarnigssaK sujuarsarniardlugo.
sujunersume tungavigineuarput Ki-
ssuit Kajangnaitdlisagkat Kalumårtut
angatdlatip sujuanit aKuanut atorne-
KarKUvdlugit saneråne nangmingnut
taorsiutdlugit. sanariauseK taimåitoK
piukunardluinartugssauvoK angatdla-
tit Kissussut amerdlasungordlugit sa-
naortugagssat Kalåtdlit-nunåne ator-
tugssat suliarineKarnigssånut, tåssame
„katiteriåinångordlugit“ inigkat pisia-
rineKarsinaungmata danskit imalunit
skandinaviamiut Kissungnut najang-
naitdlisagkanut sanaortorfinit Kalåt-
dlit-nunånilo påsisimassaKardluartut
ilitsersuissoralugit ikussomeKåinartå-
savdlutik.
issornartorsiuineK ernortoK
atautsimut katitdlugit OKåinarsi-
nauvugut — KGH-p kutteriliagssanik
pilerssårutåne norskit angatdlatåt ta-
kutineKartoK tåisångikåine — påsisi-
massaKardluartumut takuneK ajornar-
tøK åssersutigisisat (danskit sanåve)
takutmeKartut sukut modemiuvdlu-
tigdlo sujunigssame atorsinåussuse-
Kamersut.
KGH-p atarninautigssarå angatdlat
norskit sanåvat danskit sanåvinut ila-
gititdlugo takutikamiuk. kisiåne kut-
terinik avdlanik danskit sanåvinik
KGH-p takutitsinine ataridnautdgivat-
dlångilå, pingårtumik erKarsautiigigåi-
ne KGH-mit sivnissut udvalgime
Trærådip sulinerane sujulerssuissume
ilausimangmata.
takutitsinerup tåussuma nikatdluat-
dlangnartoK una kingunerå, pilersså-
rume pingårnerutineKarmat danskit
suliåinik tunissaKarsinaunigssaK aku-
erssorniardlugo, sanassauserme tåuna
— pisissartutorKanit åmalo 1964 tikit-
dlugo oKartugssautitanit tapersersor-
neKartoK — Kanganisarpalussutsimi-
gut ingerdlatsinarmat, kalåtdlit auli-
sartuisa soKutigissarivdluinagait pina-
git.
taimåitumik issornartorsiut kalåt-
dlit tungånit sarKumiuneKartoK er-
KordluinarsorinarpoK tungaveKar-
dluartumigdlo igdlersorneKarsinauv-
dlune tapersersorneKardlunilo ator-
tugssanit Trærådip misigssuineratigut
sarKumersimassunit.
Kanganisarp alugt umut
tapersersuineKartuåsava?
teknikimut ilisimatussutsimutdlo
tungassutigut misigssuissarfiup ani-
ngaussauteKarfia avmitigalugo dan-
skit nålagauvfiata katitdlugit 145.000
kr. tuniusimavai Trærådip kutterinik
misigssuinerata ingerdlåneKamigsså-
nut.
norskit angatdlatåta moderniussu-
mik ilusilersugkap åmalo danskit sa-
nåvata Kanganisarpalugtumik ilusi-
lersugkap akisa nikingåssutåt angi-
ssutsit måne taineKartut angissuseri-
titdlugit 125.000 kr.-uput — norskit
angatdlatåt taimatut akikineruvdlune
— aningaussat Trærådimut atugagssl-
ssutitut amerdlatigingajagtut.
danskit aulisartue ukiumut ani-
ngaussanik millionilingnik énaissa-
Kartarput, tåukulo saniatigut kutteri-
liat Kissussut nalerKutingitsut Kanga-
nisarpalugtutdlo atornerisigut pissa-
riaKångikaluamik navianartorsiordlu-
tik.
nålagauvfiup tåussumarpiaup —
ukiut pingasut ingerdlanerine Træ-
rådip sulineranut tapersersuisimassup
— tapersersortuarniarnerdlugo kutte-
rit aulisariutit Kissussut nalerKuti-
ngitsut akisutdlo sananeKarnigssåt
danskit maligtarissait maligdlugit?
OKartugssautitat tungånit kalåtdlit
aulisartuisa sujunigssamut issigissut
erKortumik issornartorsiuinerat ma-
lingniarneKåsanerdlune akueralugit-
dlo sanatitsiniartarKuvdlugit umiar-
ssualiorfingne pitsaunerpånik angat-
dlasiortartune akikinerpåmik akenar-
titdlugit?
Gunnar Pedersen.
paitsortoKarsinaunera pingitsorniar-
dlugo OKautigineKåsaoK iatåne atsior-
tunga norgemiut Kissungnik umiar-
ssualiorfiåne, Rana Skibsbyggeri A/S-
ime, Hemmesberget, Norgemltume,
imalunit nunane avangnardlerne Ki-
ssungnik såtunguåkutårdlugit ing-
mingnut nipititerissarfingne aningau-
ssaléKatausimångitsunga.
atuagkat naKitatdlo agdlautiging-
nigtup najorKutarisimassai Kavdlunå-
. tuane takuneKarsinåuput sujunermi-
kut ungalusigkanik kisitsisitanartut.
6