Atuagagdliutit - 03.02.1966, Blaðsíða 10

nålagkersuinerme nipit
nutåt tusarusulerpavut
nunavtine partit mardlungnit amerdlanerussarianångitdlat,
Jonathan Motzfeldt aperssorneKardlune onarpoK. landsråde
nangminerissaminik sujuligtaissoKalisagpat nålagkersuinikut
akerdlerissamik ilåt piukupå.
agdil.: Chr. P. Lynge.
Jonathan Motzfeldt kaldtdlit inusugtaisa ilisimaneKarnerit ilagåt, tåssau-
game nålagkersuinerup tungåtigut nunavtine OKariartartut nipitunerit ilåt,
issoriniagkaminik OKåsagune pinialorKårneK ajortOK. Jonathan Motzfeldt måna
iliniarnertutut Københavnime atuarpoK palasingorniardlune. atuarnerme ava-
tågut nunavtinit tusaruminarsinaussut arajutsiumassdngexai Inuit-partiata
Danmarkime ingmikortortarissåne ilaussortatut pinarnane åmale Inuit-partiata
Kufatåne inatsissartunut Kinigagssångortitarisimassånut sivnissugssamautitut.
Kanigtukut Jonathan Motzfeldt avisimit aperssorneKardlune nunavtine nålag-
kersuinermut tungassunik åssigingitsunik OKauseicarpoK, ilåtigutdlo nangminek
isumane partip isumaringisai erssernigsumik OKautigissardlugit.
isumat nutåt piumavavut — partime sulineK nåmaginartumik
— Inuit-partiat Danmarkime KanoK ingerdlavoK. Nungme kåtuvfiup suju-
ingerdlava? lerssuissuinut atåssuteKarpatdlårata
seKineK tamarmik neriutåt
KaumaneK KåKat ungatåne portusi-
artortoK måne, pingårnerussumigdlo
avane Avangnårssuane, iluarisimår-
neKariartuinarpoK. nalunaerniarpåme
.seKineK tamarmik neriutåt nuinigssa-
minut KanigdliartuinartoK.
Avangnåne kaperdlagtartulingne
uvdloK seKernup nuerKårfia uvdlunut
sumiginagagssåungitsunut ilagitine-
KartarpoK, pingårtorsiutigineKartar-
dlunilo. tupingnångitsumik KaumaneK
seKinerdlo pivdlugit kalåtdlit uvagut
ardlalingnik taigdliortuvta taigdliu-
tarsimavåtigut nuånarissavtinik ara-
jutingisåinagagssavtinigdlo. ilame
„angmalortup tåussuma kissartor-
ssup“ nuerKåmermine inuit ardlalig-
pagssuit Kamuna ilorpiaisigut agtor-
tarsimavai nipaiginarsinaujungnaer-
sitdlugit agdlåt. imaKalo OKaruvta ku-
kusångilagut, unersiutigingnissutimi-
ninguamik KagfagtitaKarusulersitdlu-
git.
avna Avangnårssua uniagoK Kau-
suitsugatdlartartoK uvanga tikisimå-
ngilara. taimåitumigdlo Kausuitsuviup
misigitisinaussainik misigissaKarsimå-
ngilanga. taiméitoK måne najugkavta
encåne novemberip nålerneranit ja-
nuarip KerKata erKånut seKineK ta-
kuneK ajorparput. taima oKatsiardlu-
nga, tåjavna Avangnårssua encarsau-
tigalugo taigdlamimnguaK agdlagsi-
massara mauna ilångupara, isumaKa-
rama neriugdlungalo Kausuitsormiup
ingiorsinåusagånga.
erin.: nuilersup kilaup seuinerssuata.
1. seKinerput utermat ilagsitigo
takorånårtigo,
nuna xaugdlorik åssuatårtingmago
Kalipåumik augpitdlilersingmago
Kimanarsingmago.
2. ukioK tårtoK taorserdluåsangmago,
uvdlulersitdlugo.
KausuitsoK nuna Kaumassångor-
dlugo
Kausuitsormiup Kujagisangmago
Kå, ilagsitigo.
3. Kutsingårtumit pingmat pingårtitigo
Kujaningortigo,
uvdloK .måna seKernup nuivfigisså;
Kaumassume Kulanitup pingonmago
Kå, pingårtitigo.
Peter Olsvig,
Ilulissat.
pivugut, imaKa taima oKautigissaria-
KarneruvoK, tåssame nangminerssor-
neruvugut, kisiåne soruname inatsisai
najorKutaralugit, Jonathan Motzfeldt
navsuiaivoK.
—- sulinerse navsuiauteKarfigisinau-
viuk?
— partip iluane sulinerput sujug-
dlermik ilaussortanut Kalåtdlit-nunå-
nik påsisitsiniameruvoK, tamåna ilå-
nikut Kåumåmut atausiardluta inger-
dlåtaiparput.
— ilaussortaKangåtsiarpise?
— kalåtdlit Danmarkimitut amer-
dlåssusé najorKutaralugit ilaussorta-
vut ikigissagssåungitdlat. kalålinåu-
ngitdlatdle, Kavdlunårpålugssuarnik
åma ilaussortaKarpugut, ilait tåssauv-
dlutik Danmarkime angutit nuimassu-
tut taineKarsinaussut. tamako Kalåt-
dlit-nunåne pissutsinik malingnausi-
massuput, ilaussortaunermingnutdlo
pissutaisa ilagigunarpåt isumaKara-
mik nunavtine isumat nutåt nålag-
kersuinermigdlo ingerdlataKartut nu-
tåt pilertariaKartut.
■—■ tåssa imåipa, kalåtdline nålag-
kersuissuvut nåmaginartingikise?
— soruname nålagkersuissuvut ta-
tigåvut, nutånigdle taorteKartariaKa-
lerput, tåukuinait atorfigssaKartingi-
lavut.
— kia tamåna isumagå, partip iv-
dlitdlunit?
— tamåna partip anguniagånut
ilauvoK, uvangåtaordlo isuma tamåna
kukunerusoringitdluinarpara, nålag-
kersuinerme nipinik nutånik tusaru-
sungnarseKingmat.
parti atausinaK?
— Inult^partiat nunarput tamåker-
dlugo issiglsagugko KanoK dsumaKar-
figaiuk?
— Inuit-partiat dsumaKarfigåra Ka-
låtdlit-nunåta tamarme partérissaria-
Karå, imåinane atorfigdlit åssigingit-
sut, sulissartut aulisartutdlunit ing-
mikut partériniartariaKaråt, ptssuti-
galugo kalåtdlit 40.000-ngulersut Dan-
markime inungnut 4 millioniussunut
sarKumerniarnermingne såkugisang-
måssuk.
— atausinarmik partéKarnigssaK
navianauteKarsoringiliuk?
— åipåtigut pitsaussugssauvoK åi-
påtigutdle navianauteKardlune. sujug-
dlermik atausinaugune pitsaoKutigi-
ssugssauvå, parti OKarångat Kavdlu-
A/S
Dansk Ilt- og Brint-
fabrik
København
ilt- åma brintiliorflgssuaK
danskit peaatiglt piat
København
KVALITETEN TÆLLER
B & W ALPHA totakts ven-
tllløse dieselmotorer træn-
ger mere og mere frem 1
Grønland.
pifséussusé pfssuféuput
B & W ALPHAp dieselmotoré totaktigdlit
ventileKångitsut Kalåtdlit-nunåne atu-
gauleriartuinarput.
nåt påsissåsangmåssuk tåssaussoK ka-
låtdlit tamarmik kigsautigissåt tåu-
ssumuna OKautigineKartoK. imaKa tai-
mailiornikut nålagkersuissunit suka-
nerussumik sulivfigineKarsinauga-
luarpugut. naviananutigå atausinar-
mik partéKarnerup isumat atausinar-
mut sangutikiartorsinaungmagit, sor-
dlo kommunistit pissartut.
— Kanorme ulorianaut tamåna ani-
gomiarneKarsinauva?
— pitsaunerusasoråra mmavtine
mardlungnik partéKalerpat, ingming-
nut arajutsisautdlutik pissugssanik —
tåukule sivnernagit. partit ardlaKar-
nerulerpata InuiaKatigigtut ingmikua-
lugtut amerdlavatdlåltsaKaut, taimalo
sulineK kimikitdlisarujugssuardlugo.
kåtuvfiup sujulerssuissue
naKisimangnigtariaKångitdlat
— autdlarKautåne OKarputit Nung-
me kåtuvfingmut atåssuteKarpatdlå-
rase, tåssa imåipa parti nangminer-
ssutiginerugigse?
— taima OKåsavdlune imaKa tug-
dluångilaK, soruname kåtuvfiup inat-
sisai aulajangersagailo malingniartar-
pavut, sordlo oKarérsunga. kåtuvfik
agdlagkatigut atåssuteKarfigissarpar-
put suliarissavutdlo tåussumunga na-
lunaerutigissardlugit, åmalo Nungme
aningaussanik katerssuiniarneKaler-
mat dlapigtutigSisanik nagsiussaKarsi-
mavdluta. taissariaKartut ilagåt suju-
nersutinik kåtuvfingmut nagsiussa-
Kartaravta, sordlo Kalåtdlit-mmåne
atuartitsinerme inatsisigssatut suju-
nersusiaK ingmikut udvalgiliordluta
suliarisimavar.put sujunersutigssatut-
dlo inigkavut kåtuvfingmut nagsiusi-
mav.dlugit.
kåtuvfiup sujulerssuissuinit naKisd-
maneKarata måne Danmarkime Inuit-
partiånik ingerdlatsineiput pitsaugi-
narpoK, tamånalo pingårtutut issigåra,
sujunersutigiumavaralo parti taima-
tut sinerissame ingmikortortanigtiter-
pat nangminerssornerussumik inger-
dlatiniartariaKartut, kåtuvfingmit na-
Kisimaniarnagit, Jonathan Motzfeldt
sujunersuivoK. månilo Dcmmarkime
taimaitdluinarpoK, sordlo måne par-
tit åssigingitsut ingmikortortarissåt
kåtuvf igtik suj unersiorKångikaluar-
dlugo pissutsinik issornartorsiuteK'ar-
sinaussartut.
piukukavko oKautigåra
— „Berlingske Tidende“-me aper-
ssomeKardlutit OKarputit, landsråde
nangminerissaminik sujuligtaissoKali-
sagpat Inuitnpartiata akerdlerissaisa
ilåt Erling Høegh piukutdlugo, tamå-
na partimut tungåssuteKarpa?
— nåmik, tamåna nangminérdlunga
OKauseråra avisip torKardlunga tama-
tuminga aperingmanga.
— Inuit-partiat tamatumunga Ka-
noK OKåsasoraiuk?
— naluvara, uvanga nangmineK Er-
ling Høegh piukutarigavko OKautigå-
ra, isumaKarama ikalåtdlimik avdla-
mik uvdlumikut atorfingmut tåssunga
piukunarnerussoKångitsoK.
Erling Høegh ukioipagssuarne Ka-
låtdlit-nunåne nålagkersuinikut su-
liaKarérsimavoK, Jonathan Motzfeldt
nangigpoK, tamånalo tungavigalugo
landsråditorKap landsrådertågssavdlo
suleriausisa ingmingnut atåssusernig-
ssånut piulkunauteKarpoK åmåtaoK
Kalåtdlit-nunåta avåmut nivtarsåu-
nigsså erKarsautigalugo.
1966-ime suliagssat pingårtut
— ukiume Kångiutume partip su-
liarisimassai angnertut mardluk tae-
rusugpåka. tåssa sume inungorsima-
nermik aperKut OKautsivutdlo. sume
inungorsimanermik aul!aj smgersagkap
atorungnaersikiartornøKarnigssånik
avKutigssiuisimavugut tamånalo måna
kinguneKariartulersutut OKarsinauvu-
gut. OKautsivta atuarfingne atortuar-
neKarnigssåt sulissutigisimavarput,
pingårtumik realskolime iliniagariti-
nigssåt soraerumérutaussarnigssåtdlo
ilungersutigalugo. aperiaitit tåuko
pivdlugit suliagssat sule angnertoKaut,
angussarerigkavtinutdlo uninamiå-
ngilagut.
— sujunigssame suliagssatut pileri-
nautiligtut sut taisinauvigit?
— ukiune aggersune suliagssatut
angnertutut issigårput dgdluliortiter-
n©K, pingårtumik inusugtut iserfigssa-
Karsinaunigssåt erKarsautigalugo. a-
nguniartariaKarparput „KavdlunåKa-
tivta“ igdluisut itunik iserfigssaKaler-
nigssarput, tåssa naiigigsitaunigssap
ilå.
naligigsitaunigssaK piiunassaritit-
dlugo åma pigdliutøKarnigssaK ilau-
ssariaKarpoK, Jonathan Motzfeldtip
OKautsine ilavai. tupigdssarpam kalåt-
dlit naligigsitaunigssamingnik ilu-
ngersuteKartitdlutik pissugssåussuser-
mingnik sumiginainiartarnerat, inuia-
Katigingne sumitunilunit pissugssåu-
ssusøk atordluarniameKartarpoK.
— pissugssåussusertut sut erKarsau-
tigaigit?
—• pissugssåussuseK tåssauvoK nu-
nagissamik sujumukartitsiniarnerme
inugtaoKataussut sutigut tamatigut
ikiutunigssåt, sordlo akilerårutitigut,
tamatumalo saniatigut erKarsautigåra
inusugtut nunane avdlane pissugssåu-
ssuseKartineKartut såkutugssatut åssi-
paluånik inusugtut inatsisitigut pi-
ssugssåussusilertariaKartut sulivfig-
ssuarne sulissugssatut.
— tamåna ingmikut navsuiauteKar-
figisinauviuk?
— nunavtine sulivfigssuarne suli-
ssugssaileKineK tusartuarparput, Jo-
nathan Motzfeldt nangigpoK. uvanga-
lo isumagåra tamåna iluarsiniardlugo
kalåtdlit inusugtut pingitsailissauv-
dlutik sulivfigssuarnut suliartortine-
Kartdsassut. nunavtine angutit inu-
sugtut pingitsailissauvdlutik såkutug-
ssångortineKarneK ajorput amame tai-
mailiornigssaK pissarianångilaK, suli-
ssugssatutdle atorfigssaKartipavut.
taimåitumik iluåinarKajarpoK inusug-
tut KaemuneKartartugpata nunane
avdlanisut, såkutugssatut pinagit —
sulissugssatutdle, tamåna inuiaKatigit
pissugssåussusiånut atavdluinarpoK.
—■ tåssa sujunigssame inusugtut isu-
mavdlutiginerat angnertusissariaKar-
POK?
— åp.
— Kanorme inusugtut sulivfigine-
Karnerat pitsångorsartariaKåsava?
— inusugtut sulivfigineKamerat?
uvanga imåitariaK’arsoråra inusugtut
nangmingneK suliniarnerussariaKar-
tut.
—• sordlo KanoK?
— suliniarnigssame tamatumane pi-
ngårnerpåtut issigåra „inusugtut su-
junersuissoKatigiliornigssåt". tamån-a
suliagssat nåmagsiniagagssat 1966-ime
pingårnexpåt dlagissariaKarpåt?
—- tamatumunga tungassumik suju-
nersutigssaKarpit?
— sujugdlermik autdlartiniarndg-
ssånik isumagingnigtugssamik udval-
giliortariaKarpoK nunavtine inusugtut
peKatigigfisa angnerit lilaussortauvfi-
gissånik, sordlo timerssoKatigit, imi-
ngernavérsårtut, spejderit åssigissait-
dlo atautsimik udvalgime ilaussorta-
lerdlugit, åmalo landsråde pingitsora-
ne aningaussatigut ikiuteKartariaKar-
poK sinerissamit tamarmit autdlarti-
tat piviussungortitsiniartugssat ataut-
simikiåssutigssåinik.
peKatigigfik taimåitoK uvdlumikut
nunavtine amigautauvdluinarpoK,
piårtumik namagsiniartariaKarpoK.
Jonathan Motzfeldt naggasivoK.
10