Atuagagdliutit - 03.02.1966, Blaðsíða 15

Kalåtdlit-nunåne sanaortornerme
siorarpagssuit atomeicartalersut
tungavigssardlo KajangnaitsuvoK siorKat cementimik akune-
Kartugssaungmata —
OKutauvdlune KianarsimåsaicaoK, Storm P. ildne taima OKarsimavoK. taima-
tutaoK KianartigaoK ukiume 15 gradinik issigtitdlugo Nup kangerdluane sio-
rartarneK. AKigssersiorfiup kigdlingane siorartautip „Holmi“-p usilersortarfia
siorKanik 300 tonsinik ivsan imerneicarpoK akunerit mardlungajait taima issig-
tigititdlugo. „ujarak suvdlulingmut tdtoKisirnagame, taimaingmat pissarniv-
titut pilertortigingilagut. iluagtisimårtitdluta umiarssuaK ulivkårdlugo imer-
tarparput minutit 30—45 atordlugit," taima onarpoK umiarssup nålagå Hansen.
Sandet losses ved Skonnertkajen siol-Kat sigssiugkame usingiarneKartut.
umiarssup nålagåta Albert Han-
senip umiarssuarminik mardlungnik,
„Holmi“ åma „Finn", imap nancanit
aiortugai Kalåtdlit-nunåta sujunigsså-
nut tungaviuput. tåssa siorKat ujarår-
«atdlo igdluliortiternerme pingitsor-
neK ajornartut. ukioK kingugdleK Ki-
tåta sineriå tamåkerdlugo tunissari-
neKarsimåput siorKat ujaråncatdlo
40.000 kubikmeterit migssait, tåuku-
nånga 26—27.00 kubikmeterit Nung-
minaK. ukiune tugdlerne taimatunga-
jak amerdlatigissut atorfigssaKartine-
«artugssåuput, tamatumalo kingorna
mardloriåumik amerdlisitariaKåsåput
sanaortugkat amerdlanerulernerat pi-
ssutigalugo.
„Holmi" 300 tonsinik usitussusilik
umiarssuit siorartautit sisamat Kalåt-
dlit-nunåne atugagssanik pilersuissu-
ssut nutaunerssaralugulo angnerssa-
råt. „Holmi“p saniatigut umiarssuit
avdlat pingasut tåssåuput Hansenip
umiarssuårå avdla „Finn" åma umiar-
ssuit „Irene" åma „SioraK" Hans E.
I Poul Brandts betonblandecentral sor-
teres sand og sten, tør de opfylder
deres endelige bestemmelse som stø-
be- og fyldemateriale.
Det så voldsomt ud, da dækket en
overgang var oversvømmet, fordi is
og sand havde tilstoppet afløbshuller-
ne i lønningen. Her prøver jungmand
Hans Møller af skaffe vandet frit afløb.
Rasmussenip pé. „Finn" 155 tonseKar-
poK, Irene" „SioraK“-dlo tamarmik
ingmikut 170 tonseKardlutik. umiar-
ssuit 5—6-inik inugtaKarput, kalåtdli-
nik Kavdlunånigdlo.
namagingnigsinauneK
tamåkerdlune atorneKångitsoK
Nungme talitarfingmit „Holmi“-p
autdlarnigsså kinguartorsimavoK
„Martin ,S“ usingiarneKarmat, tamå-
.nalo siorartarnermut akornutauvoK.
„umiarssuaK imarpikortaut talitar-
fingmikångat pivfigssaK asiutinexar-
tarpoK," taima onarpoK umiarssup
nålagå Hansen, „talitarfik inigssaki-
patdlåKaoK. danskit umiarssualiviéne
sumilunit talitarfingme taima mikiti-
gissume taima angnertutigissumik usi-
ngiaissoKartarunångilaK. tamånalo ki-
nguneKarpoK siorartautit nåmagsisi-
naussait tamåkerdlugit atorsinåungi-
navtigik, taimaingmatdlo agssartui-
nerme akiligagssat angnerulertardlu-
tik."
Poul Brandtip cemenfiliorfiane siorKat
ujarKatdlo ingmfkorfiferneKartarput:
taima pissoKarérångaf cementiliorner-
me avKustniornermilo atugagssangor-
tineKartarput.
usilersornerup ilåne angatdlatip Kåva
famarme imagforaluarpoK, Kuleruåta
ervngup kugfé siorKanit imamifdlo
Kerrutumit simigtorneKaraluarmata.
auna jungmand Hans Møller simig-
tårnikumik angmarsaissoK.
månåkorpiaK ton atauseK siorKat 9
kr.-nik ujarKatdlo ton atauseK 14 kr.-
nik Nungme akeKarput. Nup avatåne
11 åma 15 kr. akigitineKarput agssar-
tortarfit sivisunerunere pissutigalugit.
akit tåuko KagfangneKartugssaugu-
narput KGH nutåmik isumaKatigissu-
teKarfigineKarpat, taima navsuiaivoK
umiarssup nålagå Hansen.
Nup avatxnguane
ukiut tamaisa Kitåta sineriåne sio-
rartautit 2000 milit utertartarpait sio-
rartariardlutik u j arårartariardlutig-
dlo, Prins Christians Sundimit Uper-
navipgmut. talitarfingnik ajornartor-
siorneK Kalåtdlit-nunåne igdloKar-
fingne avdlane sule angneruvoK.
„umiarssuaK imarpikortaut sordlo
K’aKortumut tikikångat siorKanik
ujarårKanigdlunit Nanortalingmut tu-
inissaKåinartarpugut," taima OKalug-
tuarpoK umiarssup nålagå Hansen,
„taimåingigpat uvdlut ardlagdlit u-
tarKissariaKåsagaluarpugut."
igdloKarfingnut mingnerussunut ag-
ssartorneK pissariussaKingmat avgua-
Katigigsitdlugit usit atautsit akunerit
8—10 angatdlåtariaKartarput. taimåi-
tordle Nup erKåne „Holmi" mitdluåu-
ne 17 meterinik takissusilik iluaKut-
siutdlugo AKigssersiorfiup kigdlingane
itinerussume siorartarsinauvoK siorar-
tautit avdlat inuligåne. taimaingmat
„Holmi" akuneK inordlugo ingerdla-
ssarpoK. Aicigssersiorfingme kanger-
dliumaninguaK sioraerutilerérsima-
vok, akinguanile „Ulåjungme" Albert
Hansen siorKanik amerdlanerussunik
navssårérsimavoK. periarfigssautitdlu-
go sioraKarfingnik nutånik navssår-
niartariaKarpoK. taimåingigpat pivfig-
ssartornarpatdlasaKaoK.
KaKaKaraluauissoK ujarnat
imamit ainenartariaKarput
siorarsiorneK ujaragsiornermit ajor-
nångineruvoK. „Holmi“p usilersortar-
fia ujarårnanik imertarpoK akunerit
6 migssåne, taimaingmat tamatumane
anore silalo aperKUtaussaiput. tai-
maingmatdlo — sordlo måna Nung-
me — ujarKat igdluliornermut avicu-
siniornermutdlo imersutigssat pigssar-
siarinigssåt ajornakusorsinauvoK. ta-
måkunatigut „Holmi" åma ilaminit
iluagtisimaneruvoK. pumpine såkortoK
iluaKutsiutdlugo umiarssup tåussuma
Kagdlorsinauvai ujaråncat 8 tominik
silissusigdlit umiarssuit avdlat angu-
sinåungisånit.
tusardlugo tupingnaraluarpoK Ka-
låtdlit-nunåne ujarKat sanaortugka-
nut atugagssat imap narxanit aissa-
riaKarmata. ujarKanigdle taimatut a-
ngissusilingnik aserorterissameK aki-
sukulugtorssuvoK. taimaisiordlune u-
jaråncat aserortigkat imap narKane
Kagdlugkanik mardloriåumik akisune-
rulersarput. ilåne ujarKat seKiimala-
ssut katerssordlugit atugagssausinau-
ssaraluarput. sordlo Påmiune taimai-
siortOKarpoK imiutigssat 40 kubikme-
ter migssait uvdlormut pigssarsiarine-
Kartardlutik. kisiåne ujarKat seKuma-
lassut Kanigtume pigssarsiausinaussut
kigdleKartarput.
autdlarterKingniångitsoK
siorKat ujarKatdlo Danmarkimit
mardloriautimingnik akisuneruput,
pigssarsiariniamerilume ajornakusor-
put. tamatumunga suniuteKarput ta-
litarfingne inigssaileidneK, silap pi-
ssusé ajornakusortut agssartortame-
ritdlo sivisut. kisalo iluarsaisitsinerme
aningaussartdtit angissaKaut. „Hol-
mi“-p pisatai nutaugaluarput, suvdlu-
leKarfiale ukiut mardlungornere ta-
maisa taorsertariaKarpoK, pumpivdlo
iluatungå ukiut pingasungornere ta-
maisa nutartertariaKåsavdlune.
iluarsartinerit Danmarkime iluar-
sartinernit sisamariåumik sivisuneru-
ssarput. Danmarkime umiarssuaK ta-
måt atautsikut atausiardlune misig-
ssorneKarsinaussarpoK. Kalåtdlit-nu-
nåne nåmagtunik sulissugssaKångi-
laK.
Benyt Cheerl-O til læskedrikke og cocktails
Cheerl-O lmerusuersautlnut lmlgagssanut-
dlo akOgkanut atortaruk
„tamavta neriutigårput Sisimiune
umiarssualiorfik pilerssårutaussut nå-
pertordlugit Kanigtukut danskinik su-
lissartoKalerumårtoK", taima OKarpoK
umiarssup nålagå Hansen, „akisuvat-
dlåKaoK sapåtit akunere sisamat ag-
dlåt anguvdlugit umiarssuarmik uni-
ngatitsissameK iluarsartinerit sapåtip
akunerane atautsime nåmagsineKar-
sinaugaluartut."
„Holmi" KivdleruteKarpoK, svejse-
ruteKarpoK avdlanigdlo pisatasardlu-
ne, taimaingmatdlo iluarsagagssat
mingnerussut angalassarneK imigti-
nago iluarsåuneKarsinauvdlutik. Dan-
markime umiarssuaK taimatut angi-
ssusilik taimåitunik pisataKarnaviå-
ngikaluarpoK, månile pissariaKartu-
put. aperautauginarpordle atorfigssa-
Kartitsinerup nalerpiåne sulissugssa-
nik pigssarsiagssaKåsanersoK.
Albert Hansen Kalåtdlit-nunånut
sujugdlerpåmik 1949-me pivoK „Sig-
rid S“-imut nålagauvdlune. tamatuma
kingorna umiarssuarnut S-inut avdla-
nut nålagaussarsimavoK. 1957-ime
„Britannia“-mit niuvoK „Finn" ator-
dlugo siorartarniardlune. ukioK ki-
ngugdleK „Holmi" pisiarå „Finn“-ilo
jornguminut Bent Knudsenimut inger-
dlataritilerdlugo.
„nangminerssordlunga autdlamersi-
manera perKigsimissutigingilara,"
umiarssup nålagå Hansen OKarpoK.
imarpikut umartortarneK Katsunarsi-
lersimavoK. månalo Nungmut agssar-
tortarnivtine ilaKutåka najortarsinau-
lerpåka, aussauneranilo Diskobugti-
mititdluta ilagissåka umiarssuarmi-
tarput."
„sulineK ilungersunarsinaussarpoK
måssa ukiunerane uvdlumikutut nig-
dlatårtigiuåinångikaluartoK."
„nigdlatårtoK" atusavdlugo sukuki-
patdlårunaraluarpoK," suleKaterput
KiassoK isumaliorpoK.
„aussaunerane sivisunerussumik
sulissarpugut. ilåne uvdlågssåkut nal.
3 tikitdlugo ingerdlassarpugut unu-
kutdlo nal. 9—10 erKåne usingiainivti-
ne aitsåt inertardluta, uvdlut tamaisa.
— Kinigagssarårput Kasugkåsanersu-
gut taimaitinardlutalo, imalunit su-
lerulusanersugut uvdlut, sila, iluarsar-
tinerit avdlatdlunit ajutorutit patsisi-
galugit. asiutitavut anguniarssaralu-
git," Hansen taima OKarpoK.
„uvdlumikut 1957-ime autdlartlniv-
tut autdlartiniåsagaluaruma taimaiti-
nåsagaluarpunga. ildne ilungersunar-
tarsimaKaoK. manale ukiorpagssuarne
misiligtagkanik p igssarsisimavunga,
sinerissavdlo angatdlaviginigsså ili-
kardlugo — ingerdlavdluarpungalo. i-
lagissåkalo måninerput nudnarårput,
angnerussumik piumassanartariaKd-
ngilaK. ildne imana matcaississoKarna-
lårtaraluarpoK, ildnikutdlo unigtor-
dluinarnigssaK årdlerinartardlune —
ildnikutdle Danmarkimukarångavta
påsissarparput måne Kalåtdlit-nund-
ne KanoK inuvdluartigissugut.“
fh. CAML ENGHOLM
GRUNDLAGT 1041
STRANDGADE U - KBHVN K.
angatdlatlt peautalt — uligssult
tlngerdlautlgsslat — tlngerdlau-
tlgsslat — agdlunaussat — kit-
sat — kltslnglt — agdlunaussl-
agssat — orssåt mångertOK
agdlunaussartagssat
(noKarutlgssat).
Skibsinventar — Presenningdug
Sejldug — Tovværk — Anker«
Kæder — Værk — Beg —
Takkelgods
■ ■ ba: L' r] CCA i
] FOR| SIKRING
Balflcame sifdlimasfneK
r-
MOTOREN
— angatdlatinut tamanut
— til alle formål
atorslnaoK
nakuaK isumangnalt-
sok flllatungltsoK
IkussukumlnartOK
sivisCmlk piussartoK
KRAFTIG
DRIFTSSIKKER
ØKONOMISK
LET AT MONTERE
LANG LEVETID
sikunik ajornartorsiuteKar-
sfnauneK plssutigalugo rao-
torlt åssiglngltsut tamar-
mik pislaritlneKarslnåuput
sisangmik mångertorniuit-
sumik sarpé ulungnaler-
dlugit.
Af hensyn til isvanskelig-
hedeme kan
alle motortyper
leveres med
skrueblade af
rustfrit stål.
pinekarsInauvoK 25-nit 330 hestilingnut 1—2 åma 3
cylindereKardlune. elektrisk omstyrlngilik — 2 takts
Semi-Diesel, ingnåtdlaglssamlk autdlartartok ulug-
tartunigdlo sarpllik. — akikitsut nåvferardlugitdlo akllersorneKarslnaussut.
Leveres fra 25 til 330 HK i 1-, 2- og 3-cylindret udførelse. Elektrisk omsty-
ring — Hydraulisk omstyring — Håndstyring. 2-takts Semi-Diesel med
vendbare skrueblade og elektrisk start (glødesplraler).
Populære priser og betalingsvilkår.
GRENM MOTORFABRIK
TELEFON GRENAA (063) 2 06 66
15