Atuagagdliutit - 03.02.1966, Blaðsíða 27

Kina uvdlumikut:
karrit katerssugkat aitsåt
taima amerdlatigissut
nunalerinermut inunermut pissariaicardlumartumut nunap pi-
ssusiata akornutigititai Kinap ajugauvfiginialerai
mdssa 1965-ime åma Kina nunanit avdlanit amerdlauissunik karrisissariaKar-
simagaluartoK tamanut tusagagssamik nalunaerutigineKarsimavoK ukiumårtu-
mik karrinik katerssuineu, ukiune 16-ine kommunistit nålagkersuineråne, aitsåt
taima angnertutigisimassoK. tungavigssauardluarpoK isumaKåsavdlune tamåna
encortussoK, tåssame nunap ilaine avdlane nautitat taimatut pitsautigisimagpa-
ta, sårdlo nunap ingmikortuine måkunane taimåitunik takussaKartunga, Shan-
tung, Kiangsu, Chekiang, Kiangsi, Unan åma Kwantung.
silåinarmit Kimugtuitsunitdlo ta-
kugssåuput narssautit KaKorterKassu-
nik nautitsivit suliarivdluagaussut
naggorigsut, orpit paornagdlit iku-
ssugkat ineritunik ulivkårtut nautsi-
vitdlo nautitanik nutånik ulivkårtut.
sila pitsauvigsimångilaii, nunap ilai
erKorneKarsimåput Karssutsinernik
panernermigdlo, akerdleritoKarssuit
tåuko Kavsérpagssuarnik Kinamut a-
joKusérujugssuartarsimassut. sialung-
mik amigauteKarneK malungnarsima-
KaoK Shansime, Hopeime Mongolivdlo
tivfasigsuane. Hopeime nunanilo ka-
ngisingnerussune panerneK ukiorpag-
ssuarne aitsåt taima sualugtigisima-
tigaoK, nålagkersuissut tungånit OKau-
tigineKarsimavdlune „ilungersunartu-
tut“. Karssutsinerit atusimåput pi-
ngårtumik kugssup Huaip erKåne.
imerterusiat avdlångortitsissut
nunap ingmikortuane Hopeime Kag-
tornit naussoKångitsut, panertut aker-
dliuvdluinarput Nankingime nunanilo
avdlane imeKardluartume narssauti-
nut naggorigsunut. tamåne nautitat
tamalårpagssuit navssågssåuput, Ka-
KorterKassut, grønsagit, ånorågssiag-
ssat paornatdlo.
ukiune kingugdlerne Kuline paner-
neK iluagtitumik akiorniarneKartarsi-
mavoK imerterivfigssiarujugssuit kuv-
sérpagssuarne nunalerinermik avdld-
ngortitsivdluinarsimassut sananeuar-
nerisigut.
folkekommunit ilåine nangminér-
dlune sanaortorneKarput pumpit elek-
tricitetimik ingerdlassut, OKalugtuar-
Putdlo tåuko ikiortigalugit imerteri-
ssarneK mardloriautingajangmik ag-
dlisisimavdlugo, nunatdle ilåine pe-
riautsit Kanganitsat sule atorneKar-
dlutik. takornartåungitdlat naussorig-
saissut nuliait utoncait tukardlugit i-
ngerdlatitagkane sulissut pumpit i-
ngerdlatigssaKartiniardlugit, imalunit
folkekommuninut ilaussortaussut
spandinik imertartortut, literit ikig-
tunguåkutårdlugit, kungmit narssau-
tinut itaKorterKassulingnut.
-nålagauvfigssuarme tåssane mana
74.000-inik folkekommuneKarpoK. ilai-
sa ingmikut suliagssaråt igdloKarfik
KanigtoK nerissagssanik pilersugari-
savdlugo. kommunimit ima atilingmit
„Kinap Cubavdlo ikingutigingnerat"
Pekingip avatåne kilometerinik 20-nik
ungasissusilingmit grønsagit imuitdlo
igdloKarfit pingårnerssånut pilersuti-
gineKarput. tamånisaoK naussorigsai-
ssut nunåume nangminerissamingne
pulukinik Kérdlutunigdlo kinguågssi-
ortitsisinåuput. kommune „hestebri-
gaden" Kinap igdloKarfisa angnersså-
ta Shanghaip erKånitoK, pingårtumik
nerssutinut nerissagssanik ånorågssi-
agssanigdlo sanaortordlualersimavoK,
tåukulo ilarpagssuit igdlOKarfigssup
ånorågssiorfigssuinut tuninejcartarput.
ukiume angussarujugssuit
nunanut avdlanut tungassutigut mi-
nisterip, Chen Yip karrinik katerssui-
neK OKautigisimavå „pitsauvdluinar-
KigsårtoK", Pekingimilo nunaleriner-
mut ministerieKarfingme nunaleriner-
me ukiumut angussarissat imatut
nautsorssorneKarsimåput:
nuna nutåK 1,2 millioner hektarinik
angissusilik naggorigsarneKarsimavoK.
nunalerinerme sujunersuissartut ili-
niardluarsimassut 10.000 sivnigdlit so-
raerumérsimåput folkekommunenilo
sulilersimavdlutik.
naggorigsautigssaK ukiumit Kångiu-
tumit 3 millioner tonsinit angnerussoK
atorneKarsimavoK.
igdloKarfingmit atuartutdlo millio-
niligpagssuit folkekommunine sulisi-
måput.
kingugdleK taineKartOK ima isuma-
KarpoK atorfiligpagssuit nuimassut
nuimånginerussutdlo Kaumatine Kav-
sine nunalerinermik suliaKarsimav-
dlutik, ilåne folkekommunine avinga-
rusimassune. tamåna pisimavoK måna
tungavigalugo igdloKarfingmiut nu-
nåinarmut åtaveKartariaKarnerat. nu-
nap aningaussarsiorneranut nunaleri-
neK tungaviuvoK, tåunalo tungaviga-
lugo sulivfigssualiorne«åsaoK.
igdloKarfigssuau Shanghai
nunåinarmit igdloKarfigssuit ilånut
pigåine inuniarnerme atugkatigut å-
ssigingissuseK malungnartarpoK. Ki-
nap sivnera Shanghaitut atugarigsår-
tigigaluarpat nunap pilerssårusiortui-
sa ukiut 20—30 kångiugpata aitsåt nå-
maginartumik inuniarnerme atorto-
ualernigssamut atugagssatut nautsor-
ssussamik ilait ukiut Kulit périsaga-
luarpait.
Shanghaime ulåpuneKarneruvdluni-
lo eKérsimårneKarneruvoK Pekingimi-
nermit igdloKarfigssuarnilo avdlanl-
nermit. bilit, busit niuvertarfitdlo a-
merdlaneruput, niuvertarfitdlo amer-
dlanerussunik åssigingisitårnerussu-
nigdlo niorKutigssaKardlutik, igdlo-
Karfitdlo pingårnerssåningarnit niu-
verneKarpalårneruvdlune.
„inuinait sunissarnerat angnertu-
nerussutigut atorungnaersisimavar-
put, kisiåne sule sångitdliortoKarpoK,
pingårtumik inusugtut akornå.ne“, tai-
ma OKarpoK. „inusugtut perorsarpavut
kussanartunik takutitardlugit, suli-
ssartutorKat OKalugtuartitardlugit Ka-
nga uvdlunik ajortunik pikigtitsine-
ruvdlo nalånit misiligtagkanik. inu-
sugtutaoK sungivfingmingne pitsau-
ssumik atugaKarnigssåt isumagårput."
ilerKupalåt nungutineKartut
1949-me Shanghaime saviminileriv-
fit tåssauneruput iluarsaissarfit kati-
terivfitdlo, igdloKarfiuvdlo tunissag-
ssiornikut nåmagsisinaussaisa tamar-
miussut 15 procentinit ikingnerussut
sulivfigssuarne pissarput. uvdlumikut
agfait sulivfigssuarne nåmagsineirar-
tarput. igdloKarfik tåuna sujornatigut
inussutigssanik nunalerinermilo pig-
ssarsianik avdlanik pisiortortorujug-
ssugaluarsimavdlune uvdlumikut ing-
minut pilersulersimavoK karrit kisisa
pinagit, tåssa igdloKarfiup avatåne
folkekommunit 200 migssaisa tunitsi-
vigissarmåssuk neicinik, måningnik,

De mest fremskredne folkekommuner er mekanise- kommunit sujuarsimanerussut maskinanik atorfoKar-
rede, men andre steder må man endnu i mange år put, avdlanile agssait nukigdlo sule aforneKarpuf,
klare sig ved håndkraft som her i Sun Kui-kommu- sordlo Sun Kui-kommunime Kinap kujatå'tungånl-
nen i Sydkina. turne — assilissame uvane takuneKarsinaussume.
Vietnamime sorssungneK avdla
Vietnamime sorssungneK avdla
Sydvietnamip nunanit tamalånit ikiorneKarneranut USA suju-
lerssortaussoK
Vietnamime sorssungneK ingerdlåinaraluartoK erKigsisimårnarnerussut ator-
dlugit sorssungneK avdla avdlame ingerdlatineKarpoK. tåssalo pitsussusermut
åma agdlagsinaunanilo atuarsinåunginermut akiuneK nunat tamalåt ineriartor-
nigssånut amerikamiut agdlagjeicarjiånit AID-mit ingerdlatarineKartoK. Syd-
vietnamip aningaussarsiornera ikiorniardlugo sujunigssamilo nakussagsamiar-
dlugo USA aningaussatigut ikiuivoK uvdlormut 11 miil. kruniussunik.
nautsorssuivfingme 30. juni 1965
håssume USA-p ikiutai katitdlutik
1575 millioner kruniuput, nautsorssu-
ivfingmilo matumane katitdlutik 3500
rnill. kr. angussugssauvait. inussutig-
ssåtaoK nagsiussorneKartut 400 mili.
kr. sivnerdlugit naleicarput, ukiumilo
hiatumane nautsorssuivingme katit-
dlutik 525 miil. kruniussugssauvdlu-
tik. inussutigssat tåssauneruput Ka-
iåsisat, KaKorterirassut imuitdlo pa^
hertut.
AID-p sujunersuissartue Sydviet-
hamime sujulerssuissut tikivigdlugit
suliput ingminut ikiornigssamut pi-
lerssårutit autdlarnerniarneKarnerine,
tåssa igdloKarférKat Viet Cong-ip så-
kutuinut KOKagssiniartartunut igdler-
sorsinaunerat pitsångorsarniardlugo,
ikiortarpait nautitsivdluamigssamut,
ikårtarfit sanarKingneKarnigssanut,
Par«ersausiornernut, utorKait nåpar-
simassutdlo ikiorneKarnigssånut atu-
arfitdlo nutåt suliarineKarnigssånut.
ikiuineK åssigingitsorpagssuartigut
ingerdlåneirarpoK. AID-p atuagkat ili-
niutit 15 millionit isumagingnissutigi-
simavai, nåparsimavit nakorsautinik
Pilersordlugit, nunalerinermut naggo-
rigsautigssanik politinutdlo pisatag-
ssanik. taimåtaoK issertuardlune ajo-
kusiniarnermut, aserorteriniamermut,
såkututigutdlo såssussinermut politit
akiutugssat iliniartitaunerat AID-p i-
sumagissarå.
hningaussanut tungassut
hiakikiartortitdlugit
aningaussarsiornermut tungassuti-
gut pilerssårusiame ilungersuneKar-
Pok Vietnamip aningaussaKarnera
sorssungnermik lajoKuserneKarsima-
ssok ikiorserniardlugo aningaussanig-
dlo nalérutornigssamut årdlerinaut
såkutoKarnermut aningaussartutit a-
rnerdligalugtuinartut avdlatut ajor-
nartumik nagsatarissåt pingitsortini-
arssaralugo. aningaussatigut ikiutit
angnerssait atorneKartarput Sydviet-
namip nunanit avdlanit pisiarissarta-
gainut, saviminernut sisangnutdlo, ce-
mentimut, bilinut, tingmissartunut,
naggorigsautigssanut, oliemut ator-
tugssanutdlo pingårtunut avdlarpag-
ssuarnut.
kisalo Sydvietnamip sulivfigssua-
Karnikut ineriartornigssånut ungasig-
sok issigalugo USA pilerssårusiorsi-
mavoK. tåssalo fabrikit, tingmissartu-
nut mitarfit, imeKarfit, nunap iluati-
gortut erxaivit, telefonit avKutait av-
dlarpagssuitdlo ikiuvfiginiardlugit.
AID ikiusimavoK ånorågssiorfit ani-
ngaussalersornerinut, tåssalo Sydviet-
namip nangmineK atorfigssaKartitame
ånorågssat 90 °/o-iat suliarisinångorpå,
taimaisivdlunilo ukiumut nunat av-
dlat aningaussåinik 70 mili. kr. atu-
gagssaraluane ilevKårtalerdlugit.
nunarpagssuit ilaussut
Sydvietnamimut aningaussatigut i-
kiutit amerdlanerssait USA-p tuniu-
tarpai. nunarpagssuitdle åma ikiuput.
nuna tåuna aningaussatigut ikiorne-
KarpoK taorsigagssarsisineKardlune a-
kiligagssarsisineKartardlunilo, åma a-
ningaussatigut teknikimutdlo tunga-
ssutigut ikiorneKardlime, ilåtigut Ko-
reamit, Frankrigimit, Japanimit, Eng-
landimit, Grækenlandimit, Tyrkiemit,
Vesttysklandimit, Australiamit, Cana-
damit, New Zealandimit, Philippineri-
nit, Thailandimit, Formosamit, Irland-
imit, Malaysiamit, Israelimit, Italia-
mit Pakistanimitdlo.
pilerssårusiarujugssuit mardluk
Sydvietnamip sanilisalo aningaussar-
siornerånut pingåruteKarnerpåusa-
ngatinartut ukiume Kångiutume na-
ngineicarsimåput. tåssa Mekong piv-
dlugo pilerssårusiaK åma asiamiut i-
neriartornigssamut aningausserivig-
ssånut pilerssårusiaK.
Mekong pivdlugo pilerssårusiaK ila-
KarpoK kugssup tåussuma nunat sisa-
mat — tåssa Laos, Thailand, Cambo-
dia Vietnamilo — agtumavdlugit kug-
tup akuatungåta ernåne nunat ineri-
artortineKarnigssåt. pilerssårumut ta-
matumunga ilåuput saputit imaersau-
titdlo kuvdlo kungnerata iluarsartu-
neKarnigssåta sanågssartait. aningau-
ssartutit 360 mili. kr. migssånut mig-
ssiliuneKarput, tåukunånga 144 mill.
kr. nunat tåuko sisamat nangmingneK
tuniutugssauvdlugit USA-vdlo 22,5
mill. krunit.
ukiume nautsorssuivingme matu-
mane Mekong pivdlugo pilerssårumut
atassut mardluk USA-p tapersersor-
tugssauvai: pilerssårusiap aningaussa-
tigut katitemeKarnigssamigutdlo
nautsorssorneKarnera åmalo kup inu-
niarnermut tungassutigut iluaKutig-
ssartaisa misigssorneKarnigssåt USA-p
katitdlugit 700' mill. kr. atugagsså-
ngortisimavai Asiap kuj atåtungåta i-
noKatigingnermut aningaussarsiorner-
mutdlo tungassutigut ineriartornig-
ssånik pilerssårusiamut angnertoKi-
ssumut.
asiamiut ineriartornigssaK pivdlugo
aningausserivigssåt måna piarérsar-
neKalersoK 1963-ime sujunersutigine-
KarpoK pilersineKarioivdlugo FN-ip
Asiamut Asiavdlo kangisigsuanut ani-
ngaussarsiorneK pivdlugo atautsimi-
titaisa ilaussortåinit. aningausseriviup
aningaussautigisavai 7 milliarder kro-
ner, tåukunånga USA-p Japanivdlo
tamarmik ingmikut 1,4 milliarder kro-
ner atugagssångortisavdlugit nerior-
ssutigisimavdlugit. sivnerilo tuniune-
icartugssåuput Asiame nunanit avdla-
nit nunanitdlo Asiammgitsunit. ani-
ngausseriviup sujunertarå nålagauv-
fit privatitdlo ineriartornigssamut a-
ningaussautigssaisa aningaussalissuti-
gineKartarnigssåt su j uarsarniardlugo,
Asiame nunat ineriartorsimångineru-
ssut ineriartornigssåta aningaussaler-
sorneKarnigsså, ineriartornigssamig-
dlo pilerssårusianut teknikimut tu-
ngassutigut ikiunigssamut.
Shanghai tåssauginångilaK Kinap
igdloKarfisa angnerssåt, kisiåne ama
„kitåmiorpalungnerssåt“. tåssa nior-
Kutigssiat nunap avangnåtungåne ka-
ngiane fabrikerssuit pingårnerussut
sanassartagåinit pitsaunerussarput. ig-
dloKarfiup inue 11 millioningajait
Kinap igdloKarfine avdlane inungnit
atissarigsårneruvdlutigdlo uvingna-
ringneruput.
igdloKarfiup pissortåta tugdlia
Ching Chung-Hua isumaKarpoK ani-
ngaussautiligssuit sujornatigut torKå-
maviat tåuna Kanga ilerxupalånut a-
jortulianutdlo salingneKarsimassoK,
miserratigingiiåle inusugtut sorKusait-
dliorsinaussartut penrigsårutdlugit pe-
rorsarneKångikunik.
tingmiautinik, grøntsaginik, aulisag-
kanik, ånorågssiagssanik, KaKorterKa-
ssunik avdlanigdlo.
Shanghaime avKusemit evKiluitsu-
put, Kutdlitdlo suvdlulingnik Kauma-
ssortagdlit ikigtut unukut avKUsiner-
ne alianaeKusersuissarput, tamanilo
ivertisimassarput igdloKarfiup nang-
mineK niorKutigssiai inungnut pisia-
rissarKuvdlugit kajumigsårutit.
„Shanghai itsarnisax tatdlimatigut
tusåmassausimagaluarpoK: arnapalåt
akilersitdlutik atortitartut, Kinussar-
tut, opiumimik pujortartarfit, tig-
dlingniat inungnigdlo autdlarussui-
ssartut. tamdko tamarmik nungutine-
Karsimåput", taima OKarpoK igdloKar-
fiup pissortåta tugdlia.
27