Atuagagdliutit - 03.02.1966, Blaðsíða 19

Knud Hertling atuartitauncK pivdlugo:
atuartitauneK kalåtdlinut
nalerKunerulersitariaKarpoK
atuarfeKarnen pivdlugo inatsisigssatut sujunersut såkortumik
issorineuartoK
„inusugtunivnit erKaimavara erinarssut ima ilanarton: „atuagkat kukatut isa-
gamik alisigsoK aldkarpåt“. inusugtut mana inussut Kanga inussunit alisigsu-
vxut alåkarnigssamingnut periarfigssanarneruput. taimatut pisinauneic nangmi-
nen inugtaoKatitdlo pissutigalugit atordluarniartariaKarpox. ilumortumik na-
ngale onausinåKdrpoK inuiaKatigit kikutdlunit Kanon ilissukutdlunit inusugtor-
tamingnut agsut isumavdluartartut. ukiut ardlanångitsut nångiugpata ilivse
inugtaoKativsine atorfenalisause isumanik nutarterissungusavdluse. isuma ta-
mdna ilivsinut onauserissagssama tungavigåt.“
taimatut oKardlune inatsissartunut
ilaussortap Knud Hertlingip Semina-
riap Realskolevdlo januarip 28-åne u-
kiumortumik nagdliutorsiornerane o-
Ralugiautine autdlamerpå; nagdliu-
torsiomerme OKalugiåumik pingår-
hermik OKalugiartugsåatut Kaencu-
ssausimagame.
„ukiut ingerdlanerine nålagkersui-
nikut ingerdlatsinerme måne Kalåt-
dlit-nunavtine amerdlasunik angunia-
gaKartarsimavugut, pingårtumik ,sor-
ssungnerup kingornagut", Knud Hert-
ling nangigpoK. „taimåikaluartoK OKa-
rumavunga pingåmerpåK puigorne-
KarsimassoK, tåssa inugtaussutut i-
ngerdlatitaunerme anguniagagssaK.
inungmut pingårtuvoK ilisimåsav-
dlugo kinauneK. inuiaKatigit kinåu-
ssusertik ilisimångigpåssuk ajutome-
rujugssuarmik kinguneKarsinauvoK.
uvavtinut pingårtuvoK ilisimåsavdlu-
go kikunersugut: danskiunersugut ka-
låliunersugutdlunit imalunit danski-
uvdlutalo kalåliunersugut.
imaKa avdlat ima OKarumasinåu-
Put: anguniagagssaK tåuna Kangar-
ssuardle suliarineKarérpoK, 1953-ime
Perérmat.
tauva aperiniarpunga: ilumut dan-
skivingortineKarsimaneipugut? aper-
Kut uvavnut tungatitdlugo akisaguv-
ko någgårtariaKarpunga. — uvavti-
nutdle pingårtuvoK påsisavdlugo ki-
kunerput.
kikuvugut?
atuartitauneK pivdlugo inatsisigssa-
Wut sujunersut Københavnimut ute-
ruma inatsissartune oKatdlisigineKar-
tugssaK erKartorneKalerpat apenKutip
tamatuma sarKumiunigssånut pissu-
tigssaKalerpunga.
uvanga ingminut aperisimavunga:
kinauvunga, kinaorusugpunga? uvav-
nut pingårpoK tamåna ilisimåsavdlu-
So Salomonsenikut Sakariassenlkut,
Hansenikut Jensenikutdlo uvavnut
sanigdliusinauniåsagavkit.
ersserKigsardlara danskiussuseK ka-
låliussuserdlo ingmingnut avigsårtini-
'arnagit taimatut aperxuteKarama",
Knud Hertling nalunaerpoK. „ingmi-
kut inuiåussutsimik ingassagtumik
’PbagårtitsineK sugaluartordlunit aker-
dleråra.
anguniagana tåssatuauvoK tamanut
angmassumik oKatdlititsiniarneK ki-
Paunivtinik ersserKigsumik påsisitsi-
sinaussoK imalunit kinaujumanivtinik
aulajangisitsisinaussoK. taima pisso-
kångigpat iluardluangitsumik pisso-
kåsaoK, tåssa danskmgortitausimåsa-
Savta danskiussutut issigineKalersi-
manata, akuerineKarsimanata.
aPguniagaK tungavigdlo
sut tamaisa issigalugit Danmark
danskitdlo angnertumik maligagssa-
Rarfigåvut — ikiorsissarnikut, kulturi-
kut, aningaussarsiornikut il. il. tai-
Piaingmat tupingnångilaK nålagker-
suinikut KutdlersaKarnikutdlo inger-
dlatsinerme akissugssaussut OKartar-
^ata Kalåtdlit-nunavtine pissutsit „pi-
ssutsinut nalinginaussunut" ilersita-
DaKartut, tåssa sapingisaK tamåt Dan-
Paarkiime pissutsinut iKanigdlisiniarta-
rJaKartut. tamatumane sapingisamik
upgnerpåmik ilisimassariaKarpoK na-
klinigssame tungavigssaK påsisinåu-
sagåine sut „pissutsinut nalinginau-
ssunut" ikårsårtmeKarsinaunersut.
atuartitauneK pivdlugo inatsisigssa-
tut sujunersut Kularnångitsumik tai-
'Piatut tiingaveKardlune sarKumersine-
'KarsimavoK, åmalo kigsautiginøKarsi-
Piagunardlune Kalåtdlit-nunane atu-
artitsinerme angussarineKarsmaussut
k>anmarkime angussarineKarsinau-
Ssutut agtigilersinaunigssåt. pissutigi-
ssat kussanartuput Kiviåinardlugitdlo
erKortuvdlutik.
taimaingmat danskit atuartitauneK
Pivdlugo inatsisåt agdlarKingneKarsi-
PiavoK issuåinardlugo. tauva påsiine-
karpoK iliniagagssat ilåt kalåtdlit o-
Rausinik atilik ilautitariaKartortaoK,
taunalo inatsisigssatut sujunersumut
tugdluartungordlugo ilånguniarneKar-
sirnavoK.
atuartitauneK pivdlugo inatsisikut
Pnguniagagssamik aulajanginerup sa-
Piatigut ilisimassariaKarpoK atuarti-
taunerme inatsisip suna tungavigisa-
§å. tungavigissagssat pingårnerpåt
’Piardluk kisisa tainiaipåka: atuarfiup
tungavia tassaussarianarpoK mugtau-
ssut kulturikut angusimassait mug-
taussut ikiorsissarnikut ingerdlatsine-
rdne takunenartitariaKartut.
danskit atuartitauneK pivdlugo i-
natsisåt atorneKarmat pissutausimå-
saoK isumaKartoKarmat danskit ka-
låtdlitdlo ikiorsissarnikut kulturikut-
dlo angussait åssigigtut ingmikutdlu-
nit itunik iliuseKarnikut åssigilersine-
iKarsinaussut.
tupingnarpoit
ikiorsissarnikutdle kulturikutdlo a-
ngussat åssigingitdlat, sujunersumig-
dlo sarKumiussaKartut tamåna nalu-
ngitdluinarpåt. tauva ilimagineKarsi-
naugaluarpoK inatsisigssamik suju-
nersutøKartut børnehaveklassenik a-
tugaKalersitsinikut erKarsautigisimå-
sagaluaråt kalåtdlit ingerdlatitauner-
mingne angusimassait pissutigalugit
mérKat kingusingnerussukut atuar-
nigssamingnut inerisimalertartut.
taimale pissoKarsimångilaK. såkuki-
nårdlugo OKautigisagåine taissariaxar-
poK tupigusutigissariaKartoK sujuner-
sumik sarKumiussissut ajornartorsiu-
mik tåussuminga taimak susupaging-
nigsimatigigunarnerat. taimatut tupi-
gusungneK tupåtdlangningorpoK —
narrujuminermik tåisångikåine — ta-
kuvdlugo tamåna landsrådimit ara-
jutsisimaneKarsimångitsoK Kanordlo
årKingneKarsinaunera tikuarneKarsi-
massoK.
atuartitauneK pivdlugo inatsisigssap
månatut oKausertaliorneKarsimanera-
ne § 2-me agdlagsimassoKarpoK bør-
nehaveklassit pilersmeKarsinaussut —
landsråde nalunaeraluarpoK børneha-
veklasset pilersineTcdsassut.
Knud Hertlingip neriorssutigå a-
perKutit tamatumunga tungassut er-
ssenKingnerussumik erKartorumårdlu-
git atuartitauneK pivdlugo inatsisig-
ssaK inatsissartune OKatdlisigineKaler-
pat.
atuartitseriauseK avdla
„KularutigissariaKarunångilaK ta-
mavta kigsautigigigput mérKavta aju-
ngitsumik atuartitaunigssåt åmalo a-
tuarfingne angnerussune atuarnigssa-
mut periarfigssaKartitaunigssåt. ta-
måna anguniagaussariaKarpoK", Knud
Hertling nangigpoK. „månale Kalåt-
dlit-nunavtine inusugtut atuarfingne
angnerussune iliniartisinåungilagut.
taimaingmat inusugtut Danmarki-
mut autdlartitariaKartarput iliniar-
nermingnik tåssane ineriartordlutik.
kiavdlo piumassarisinauvå Danmarki-
me atuartitaunerme piumassarine-
Kartut tamatigut pisinaujuåsagivut?
Danmarkime atuartitaunikut inger-
dlatsineK inugtaussut ingerdlånøKar-
nerat peKatigalugo avdlångorartuar-
Pok. tamatuma kingunerå måne Ka-
låtdlit-nunavtine kingulerutorsimav-
dluta angussiniartuarnerput. tamåna
inuiaKatigingnut perKingnångilaK.
imaitariandngila atuartitseriauseK
kalåtdlit uvagut angusimassavtinut
nalerKunerussoK atorniartarianarig-
put? taimailiornikut Danmarkime a-
ngussaussut angungitsusagdluaruvti-
gigdlunit. taimailiornikut inugtaussut
ilait amerdlanerussut imaKa ineriar-
tornerme penataunigssamingnut pisi-
naulisagaluarput.
sordlo OKarérsunga aperKUt sarKii-
miupara neriugdlunga angmassumik
erKortumigdlo oKatdlitoKåsassoK. tai-
ma pissoKarpat imaKa ingerdlatsiner-
put avdlångoriartulålisagaluarpoK,
taima pissoKarnigsså amerdlEmerussu-
nit isumaKatigineKarpat.
nalerput sujunigssardlo
nålagkersuinermik ingerdlatalik ki-
naugaluartordlunit uvdlut nalivta pi-
umassarissait malinardlugit ingerdlat-
siniartugssåungilaK — angutaugune
arnaugunilunit påsiniartariaKarpå i-
nugtaussut ukiut 25—30 matuma ki-
ngorna KanoK angussaKarsimanigssåt,
månilo Kalåtdlit-nunane inuiåussut-
si'kut kinauneK taimanikut kigsautigi-
neKåsanersoK.
taima pissoKartinago ajornartorsiu-
terpagssuit årKerKårtariaKarput. inu-
tigssarsiutit agdlilertariaKarput, inu-
sugtut isumagineKamerat, ikiorsissar-
neii, sulivfeKarfingnik sanaortomeK
avdlatdlo isumagissariaKarput. sanaor-
tugagssatut pilerssårusiarineKarsima-
ssut sut sujugdliuniartariaKarpat? tai-
matut aulajanginiarnigssaK nålagker-
suissut Kutdlersatdlo suliagssaråt i-
måinåungitsoK. tåuko suliagssaK sa-
pingisamik pitsaunerpåmik suliarini-
arpåt, aulajanginiarnermingne erKar-
sautigissardlugo inugtaussut atautsi-
mut issigalugit suna pitsaunerpauva?
— tamatuma kingunerisinauvå inug-
taussut ilaisa nåmagigtaitdliulernerat,
tåuko isumaKalersinaungmata nang-
mineK ajungitsumik pineKarnigssar-
tik erKarsautigineKångipatdlårsima-
iSsok. taimale misigisimassut erKar-
sautigissariaKarpåt avdlat piumassait
inangmingneK kigsautigissamingnit
angnerusinaungmata pissariaKarneru-
sinaungmatalo. inugtaussut atautsi-
Rektor Christian Stærmose med vice-
skoleinspektør Peter Heilmann som
tolk: „En sølle tilværelse at være
andres skygge".
Seminariame Realskolemilo sujuligtai-
ssok Christian Stærmose nugterissualo
viceskoleinspektør Peter Heilmann:
„avdlanik ilårningnerinaK nikanarsau-
tauvoK".
mut issigalugit ingerdlatsinigssaK
Grønlandsrådimut Kalåtdlit-nunavta-
lo ministerianut pingårnerpauvoK.
erssemigsartuartariaKarpoK: sulia-
rinenartutigut tamatigut anguniarne-
narpoK kalåtdlit tamarmik iluanuser-
nenarnigssåt, inugtaussut ajornartor-
siungineruvdlutik inulernigssåt mér-
navtalo sujunigssamingne isumavdlu-
tigssaKarnerulernigssåt", Knlid Hert-
ling naggasivoK.
pingårpoK anguniagagssat
sussut ilisimanigssåt
,Seminariame Realskolemilo suju-
ligtaissoK Christian Stærmose Knud
Hertling OKalugialersinago OKalugiar-
tumut KaerKussanutdlo tikitdluarKU-
ssissoK — pissarneK maligdlugo ukiu-
mortumik nagdliutorsiornermut ilini-
artitsissungorniardlutik atuartunutaoK
— inatsissartumut ilaussortap o.Kalo-
rérneratigut OKauseKarKigpoK.
atuarfingme sujuligtaissup Stær-
mosep oKautsimine najorKutarå na-
korsaunerup inungnik ikiorsissarner-
Fofo -i- 10°/o =
omsfri til Grønland og Færøerne.
Farve, sorthvid, film, kamera, lyd-
bånd, kikkerter. (Katalog sendes).
Fotohuset, Box 210, Esbjerg.
mik suliajcartup Henrik Hoffmeyerip
agdlautigisså, nakorsauneK agdlauti-
gissamine ilåtigut nalunaerpoK inuit
méraunermit inersimassungulersut
agsut pissariaicartitaråt nuånårtori-
ssamingnik ajungitsunik anguniagag-
ssaKarnigssaK, åmalo piumassarissat
migdlilerdlugit akuerssårnigssaK so-
Kutigingitdluinartaråt, imalunit isu-
mamingnik avdlångortitsiumaneK a-
jortut.
„utorKaliartortitdlune piumassari-
■ssat migdlilerdlugit akuerssåntajånar-
siartortarpoK," Stærmose nalunaer-
OKautigineKartoK.
Kommandør G. de Lichtenbergip
aningaussautenarfia 1965-ime nalu-
naeruminik nautsorssutiminigdlo sar-
KumiussaKarpon. aningaussautenarfik
oktoberip sisamåne 1962-ime autdlar-
nernenartoK 1963-imile upernåkut ait-
såt iluamik autdlartiton ukiume nå-
ngiutume aningaussatigut angussa-
nardluarsimavoK. pdpiarat aningau-
ssanilc naligdlit aningaussautenarfiup
pigissai 22.500 kr.-t nalinginit 50.100
kr.-t nalinginut amerdleriarsimåput.
— aningaussauteKarfiup pigissai
nåmagtutut sule issigineKarsinåungi-
kaluartut ukioK 1965 angussaKar-
dluarfiusimavoK inuit sulivfeKarfitdlo
nangminerssortut ikiunerisigut soku-
tigissaKarnerisigutdlo. aningaussartu-
tivut aningaussauteKarfiup pigissaisa
erniainit sule matuneK ajornaraluar-
put, tugdlunarpordle pilerssårusiarisi-
massavut piviussungortineKarsmausi-
mangmata. taimak pisinaunivtinut u-
vavtinut ikiusimassorpagssuit KUtsa-
vigssaråvut, nalunaerume ilåtigut o-
KautigineKarpoK.
umiarssup iliniarfiussup „Georg
Stage“p 1965-ime angalaornerane ka-
låtdlit inusugtut arfinigdlit aningau-
ssauteKarfingmit autdlartitauvdlutik
pøKatautineKarput iliniartutut atau-
serdlo nålagauvfiup umiartortunut ili-
niarfiane „Danmark“imitineKardlune.
peKataussimit atauseK kisime, nåpar-
simalerdlune niuinartariaKartoK, ili-
niarnerminik nåmagsingningilaK. u-
miarssup iliniarfiussup nålagå J. P.
Nørgaard oKarsimavoK kalåtdlit pe-
Kataussut tamaisa nåmaginartikine å-
malo kalåtdlit ilfniartorisimassamisut
amerdlatigissut agsut perKigkusugki-
ne. isumaKarnerarsimavoK kalåtdlit
REGARD
put Danmarkime tunineKar-
nerpårtåt nårtunigssamut nå-
pautipilungnutdlo igdlersu- *
tauvoK.
REGARD "I
Danmarks mest solgte i
mærke i
HYGIEJNE-GUMMI
— beskytter mod svanger- |
skab og sygdomme.
poK. „ingassagpatdlåmigdle taimaili-
orKajåssarnaK inugtut naleKardlune
ineriartornermut dluardluångitsumut
erssiutaussarpoK. pingårtorujugssu-
vok anguniarumassat sussut navssåri-
savdlugit påsisavdlugitdlo.
Henrik Hoffmeyer H. C. Andersen-
ilo /atautsimut katigutisagåine oKarto-
KarsinauvoK kinåussutsip ånåinginig-
sså tarrap piginamigssåtutdle pingår-
tigissoK. avdlanutdle åssinguniåinar-
dlune inuneK nikanardlune inuneru-
vok,“ Christian Stærmose naggasivoK.
co.
angussaKardluarnerussartut ardla-
liuvdlutik atautsimorångamik, nsilu-
naerume oKautigineKartut ilagåt.
1965-ime peKatausimassut tamarmik
umiarssuarne ungasigsuliartautine
inugtångorsimåput.
Kalåtdlit-nunavta ministeriaKarfia-
ta ukioK måna akuerssissutigerKigsi-
mavå nukagpiarKat arfinigdlit ani-
ngaussauteKarfiup nunavtinit umiar-
ssuarne umiartortungomiartut iliniar-
finut autdlartitagssaisa angalanigssåt
akilerumavdlugo. nauk Kalåtdlit-nu-
nåta ministeriaKarfiata Kalåtdlit-nu-
nånit Danmarkimut uterdlugulo anga-
lanerit pissariaKarångat akilertaralua-
rai åmalo peKatigigfiup „Georg Sta-
ges Minde“p umiarssuarme iliniarfing-
minerit akilertaraluarai aningaussau-
teKarfik sivisungitsumik atanermine
8.600 kr.-nik akiliuteKarsdmavoK nu-
kagpiarKat arKanigdlit „Georg Stage“-
mut atautsivdlo „Danmark“imut ili-
niariartortineKarnerine.
aningaussauteKarfiup sujuler-
ssuissuine sujuligtaisson aningau-
sserissordlo igfiortut nålagåt A.
Echwald, Nuk, neriugpon inuit su-
livfenarfitdlo, mingnerungitsumik
Kalåtdlit-nunavtinitut, sulian u-
kiume nutåme ikiorserumåråt. ani-
ngaussautenarfingmut sågfiging-
ningniaraine ima kåtiguliorneKar-
tåsdput: Lichtenbergs Fond, Boks
30, Nuk.
• r r foran I
t fc l i '10 $ $ ø med 4
AGFA SILETTE II
mikissunik åssilissut ator-
neKaKissoK Kaumanersiu-
titalik. åssilissut pissarit-
sok KalipauteKångitsunut
Kalipautilingnutdlo.
Det populære småbilled-
kamera med lysramme-
søger. Det nemme kamera
til både sorthvid og farve.
Objektiv:
Agfa Color-Agnar 2,8/45
mm.
Lukker:
Prontor 125.
Hurtigoptræk, selvudløser,
tilbagespolingssving, blitz-
tilslutning til midterkon-
takt.
blitzer mikissoK pitsauv-
dluinartoK, ajoicutaugf-
narsinaussumik kabeleKå-
ngitsoK (15 V).
AGFA ISI-blitzer M
Den lille effektive blitzer,
der er helt fri for gene-
rende kabel. (15 V).
Topsøe-Jensen & Schrøder A/s
Civilingeniører & entreprenører
Bjerringbrovej 110 København, Brønshøj
Forhandler søges
til salg af vore artikler inden for entreprenørmateriel, dampkedler til
vinterbyggeri og industri, olietanke og beholdere, varmluftaggregater,
centralvarmekedler, snerydningsmateriel o. s. v.
Bertelsen & Peronard
Lottenborgvej 13, Lyngby.
Lichtenbergs Fond
angussaKardluartOK
aningaussauteKarfiuvdle pigissaisa erniait aningaussartutinik
sule matussissutausinåungitsut 1965 pivdlugo nalunaerume
19