Atuagagdliutit - 03.02.1966, Blaðsíða 25

tusilartut tamarmik tusåsmaussut
ilisimatoK jugoslaviamio navssarsimassoK periaulsimik imaita
tagpitsut tagpigsissutigisinaussanik
Jugoslaviame Zagrebip universitetiane ilisimatoK, professor Petar Guberina,
OKarsimavoK sujunigssame silarssuarme tusilartuerutugssaussoK. inup kialunit
— tusåniarnine KanoK agtigissumigdlunit ajoKusersimagaluarpat — tusåsinau-
lenzingneK iliniarsinåusavå, taima professore oxarpoK.
professor Guberinap — navssåmigu-
taoK inuit tagpitsut issigissaKalenrig-
sinaunigssånut ilimanauteKalersit'si-
ssup — tusilartut pivdlugit isumane
ugpernarsarsinauvå. nangmineK sule-
Katimilo inuit 2—300 perKigsiserérsi-
mavait ilait peridgsismåungivigsutut
isumaKarfiginøKartut, tåssa tusåniar-
nermut sianiutait aserordluinarsi-
mangmata.
professore angåkungilaK. oKautsinik
misigssuissuvoK nipisiornermigdlo ili-
simassaKardluartuvdlune, taimalo ni-
pisior.nermut tungassutigut navssåme
ilait nakorsainermut atorsinaulersi-
mavdlugit. inuit tusåssaKalersendg-
tarpai OKarnerdlo ajortut OKalulersi-
tardlugit.
osajuitsut amerdlanerssaisa nipe-
Karfigtik amigautigingikaluarpåt OKa-
lungnerdle sapinarput tusåssaitarneK
saperamik. taimåitumik nipertik nå-
lagkersorsinåungilåt, taimåitumigdlo
OKalugsinaunertik ilane katavinartar-
påt.
nipe avigsårtortitdlugo
professor Guberina navsuiaivoK tu-
silartut pivdlugit navssåminut tunga-
vigisimavdlugo ilisimagamiuk inup
cigaretimut
mianerssorKussut
januarip autdlartineranit USA-me
cigaretit portat tamarmik inatsisit
maligdlugit imåitumik agdlagartaKa-
leiput:
„mianerssorKussut: cigaretitorneK
VerKissutsingnut navianarsinauvoK."
1964-ime nakorsat nalunaerutaisa
ilåta — cigaretitorneK puagtigutdlo
kræfteKarneK atanatigigsut påsine-
Rarsimavdlutik — kingunerå. nalu-
haerutit suniutåt Kångiutilertorsima-
sorinarpoK. Amerikame cigaretit ator-
neKartut 1964-ime ikileriåtdlagsimå-
Put, ukiordle kingugdleK amerdleria-
bgåtsiarsimaKalutik 532 milliardit ci-
garetit atorneKarsimagamik ukioK
månalo sule amerdleriåsangatinardlu-
Wk. mianerssoncussutip suniuteKar-
nigsså tupaliorfit KUlaråt.
Danmarkime tupaliorfit indenrigs-
ministeriavdlo nangmingneK kajurni-
ssutsimingnik isumaKatigissutå, avisi-
ne uvdlut tamaisa saricumersartune
cigaretinut pilerisårutit angnerpaugu-
nik angissuseKarnigssanik amalo sa-
Patip akunikutårtumik sarKumersar-
tune inusugtunut ångutartune cigare-
tit pilerisårutigineKånginigssånik, u-
kiumik ilivitsumik sivitsorneKarsima-
vok.
•Den internationale Atomenergi-Or-
dunisationip, IAEA-p, nautsorssugai
nåpertordlugit ukiune 1965-imit 1970-
lmut atomip nukinga silarssuarme su-
Karinejcartoic sisamariåumik agdli-
sfugssauvoK. 1965-ime sujuariautit pi-
simassut nautsorssutigalugit ilimagi-
nexarpoK ukiune kuline tugdliutune
lkingnerpåmik nunat 20-t atomip nu-
kiliorfiuteKalerumårtut.
nukingup tamatuma såkutoKarner-
mut tungassunut atorneKånginigsså-
nik ugpernarsaisimaneK nunane 21-ne
atomiliorfingnut 46-nut måna ator-
P°K- Amerikap Kencatungåne nunat
sujunersutigisimavåt IAEA-p ugper-
narsaissarnermik åndgssussinera a-
torneKåsassoK såkunut ulorianartor-
ssuarnut Latinamerika tamåt isu-
mangnaitdlisaivigineKarKuvdlugo.
1965-ime nutårtauvoK IAEA-p pi-
lerssårusiå nunane ineriartortitagssa-
nipå åssiglngitsunik avgorneKartoK —
Kataitsumik, akunagtumik Katituneru-
ssumigdlo — nipilo tåssaussoK nipit
malinge åssiglngitsunik nipitussusig-
dlit, sordlule seKernup Kinguai napiti-
neKarångamik Kalipautinut åssigingit-
sunut avgortartut.
ilisimassat tåuko atordlugit påsisav-
dlugo soKutigilersimavå inuit tusåssa-
Karnermikut akornutigdlit KanoK iliv-
dlutik tusagaKartarnersut. ikiortine i-
lagalugit såkutinik Kavsinik sanasi-
måput tåuko atordlugit inup nipå av-
gorneKarsinaulersitdlugo — avgorne-
ritdlo tåuko isumamingnik katitertit-
dlugit imalunit nangmingneK piuma-
ssartik malinardlugo akulerutdlugit.
„takordloriaruk angut tagpitsoK er-
Kane pissarneK nåpertordlugo takusi-
nåungikaluardlugo taimåitoK aulaja-
ngersimassumik Kalipautilingmik ta-
kussaKarsinaussoK, sordlo sungårtu-
mik. angut tåuna tagpitsungilaK“, tai-
ma professor Guberina OKarpoK.
„angut taimåitoK ikiomeKarsinau-
vortaoK. sordlo sut tamaisa Kalipag-
dlugit Kalipåumik issaisa takusinau-
ssånik — KanoK itutdlunit ikiusiut-
dlugit", professorip OKautsine ilavai.
inungmik tusilartoKangika-
luarpoK
jugoslaviamiup misigssuissup påsi-
simavå inungmik tusilartOKångitsoK.
agdlåme inuit misigssuinerme ikiu-
taussartut måna tikitdlugo ilisimane-
Kartut tamaisa atordlugit tusåsinåu-
ngitdluinartunik oKautigineKartut Gu-
berinap periautsine atordlugit misig-
ssormatik tusåsinausimåput.
tamatumane tungaviuvoK ilumor-
toK måna tusåniarnerup ajoKUserne-
Karsimassup nipit Katitunerit ajungi-
nerussumik tusåssarmagit nipinit Ka-
taitsuningarnit. tusåsinåungivigsut
agdlåt malungnarsisimåput tusagaKa-
lårsinaussut, inuitdlo tåuko tusåniar-
nermik sivniminingua tåuna atordlu-
go nipinik Katitunerpånik tusagaKar-
sinåuput.
taimaigpåme silatusårnerusanerpa
inuit taimåitut tusåniarnermut såkor-
tusautinik tunisavdlugit? Kavsime
målårutigisimavåt tusåniutit taimåi-
tut tusåniarnermingnut ikiutauvat-
dlåratik siutimikut åniautøKartitsi-
narmata. tusilartut taimåitut ilåne „i-
kioriarfigssaKångitsutut" OKautigine-
Kartarput.
ajoKutiligpagssuit — angutit, amat
mérKatdlo åssigingitsorpagssuarnik u-
kiugdlit — professor Guberinap ikior-
tainit Zagrebimitunit suliarineKarsi-
måput. såkutit åssigingitsut ikiortiga-
lugit autdlarKautåne misigssomeKar-
tarpoK ajoKutigdlip tusåsinaussaKar-
ne misigssuissarfit akornåne påsissa-
nik navsuiautinigdlo taortigigtarsi-
naunigssaK ajornarungnaersiniardlu-
go. teknikimut tungassutigut ikiuineK
naleKarsimavoK 21 millioninik kruni-
nik, tåssa ikiuinigssamik pilerssåru-
siaK ilaKartineKartoK inungnik påsisi-
massaKardluartunik, akeKångitsumik
iliniartitsinermut atortugssanutdlo
IAEA-p FN suleKatigalugo ingerdla-
tainut. suleKatigigfik ilauvortaoK nag-
gorigsaissautsit piukunartut navssåri-
niardlugit misigssuinerme — tamåna-
lo nunat ineriartortitagssat pivdlugit
ingerdlatat angnerssaråt. tamatumane
suleKatigineKarpoic FN-p inussutig-
ssat nunalerinerdlo pivdlugit peKati-
gigfia, FAO.
IAEA 1965-ime arfineK mardlung-
nik nutånik ilaussortartårpoK, kåtuv-
fiuvdlo mana nunat 95 ilaussortarai.
nera KanoK agtigissoK, tamatumalo
kigdlinga erKordluartumik sumlner-
sok. kingusingnerussukut tusåniutit
avdlarpagssuit atorneKartarput „tuså-
ssaKalerserKingniardlugit".
tusåniarnerånut „mato angmarne-
KartarpoK" arritsumik, tauvalo nipit
OKautsitdlo ingmikortinigssåt iliniar-
tarpåt. tamåko ilarpagssuisa ukior-
pagssuarne tusåniutit sule atortaria-
Kartarpait — ilaisame imaKa inuner-
tik tamåt — tusåniutitdle tåuko atu-
ngikunikik „tusåssaKångivigsusagalu-
arput" imalunit „ikioriarfeKaratik“
inunertik tamåt.
tusassaiiarKilerneK
jugoslaviamiut 800 migssait ajoKU-
tigdlitdlo 1200 Frankrigimit, Italiamit,
Belgiamit, Englandimit, Schweizimit
Canadamit nunanitdlo avdlanit pissut
professor Guberinap periausé atordlu-
git sulivfiussunit „tusåssaKarKilersi-
måput.“
siutit nakorsait Belgiamit Frankrig-
imitdlo pissut Kanigtukut Parisime a-
tautsiminerme ilausimåput nalunaer-
dlutigdlo ajoKutigdlit 1000 migssait
tusåssaKartilerKilerdlugit. tåukunånga
400 migssait nakorsartineK autdlar-
nermat tusilardluinartutut nautsor-
ssussåuput. nakorsat tåuko ajoKutig-
dlit 800 sivnigdlit tusåssaKarnermut
OKalungnermutdlo ikiorérsimavait,
sivnerilo iluarsiartulerérsimåput.
malungnarsisimavoK Guberinap pe-
riausé ajoKutigdlip timånit akerdli-
lersorneKångitsut. akerdlianigdle ma-
lungnarsisimavoK tusåssaKalerneK o-
Kalugsinaunerdlo agdliartortitdlugit
inuit tåuko tarnimut tungåssuteKar-
tutigut pitsaunerulersimassut.
sianiutit aserugkat
akornutaunerungitdlat
Guberinap misigssuinerisa påsinar-
sisisimavdt tusåniarnermingne ajoxu-
texartut årxigtarnerine „tupingnartu-
liaK“ uvanitoK, inup tusåniarnermut
sianiutai aseruvigsimagaluarunigdlu-
nit tusåssaxarsindusassoK Karatsame
tusåniarnermut misigissusisa inigissåt
ajungigpat.
Kangale naluneKångilaK inuit tuså-
ssaKångivigsut Kitigsinaussut ilanilo
KitingneK nuånarissardlugo. isuma-
KartoKartarpoK tamatumunga pissu-
taussoK inuit tamåko sumigdlunit
navsuiarneK ajornartumik „rytmemut
sianissusermik" pigissaKartut. nav-
suiautdle tupingnångineruvoK uivssu-
minardlunile: inuit tåuko timertik av-
Kutigalugo nipinik tusartarput — pi-
ngårtumik tumerparpåt nipåt KatitoK
— saornit avKutigalugit ingerdlarKig-
tarmat.
sajukulårtaut ikiortigalugo — tåssa
icatimalungnernik nipiliortartoK — i-
nup timåne pisataisa ilait nipinik i-
ngerdlatitserKigdluarsinaunerussutut
navssårineKarsinåuput. sajukulårtaut
inup timåta ilainut åssigingitsunut i-
vertineKartarpoK: najungassunut, ku-
tungmut, sérKunut il. il. taimaisior-
dlunilo „tusåniarfiuvdluarsinauneru-
ssok“ navssårineKartardlune.
tåuna ikiortigalugo tusåniutitdlo i-
nigssåinut inigssitdlugit ukiune tug-
dlerne inuit tamåko tusåssaKartine-
Karsinaulisåput.
OKautsinik a.iornartorsiutit
tusilarnertungajak itut
professorip misigssuinemjugssua
avdlåkutaoK åma suniuteKarsimavoK:
OKautsinik iliniartitsinerme.
ugpernarsarsimavå inuit ilarpag-
ssuisa takornartat OKausinik iliniar-
dlutik artorssartarnerat påsiuminar-
dluinartumik matuminga pissuteKar-
toK, siutaisa — pissusigssamisordlui-
naraluardlutik — nipit takornartat
agpitarneritdio ersserKivigsumik tu-
såneK sapermatigik.
inuit OKautsinik iliniarnerme ajor-
nartorsiortut tusilartunut sanigdliu-
neKarsinauneruput, taima OKarpoK
professore, tamånalo navsuiautauvoK
franskiussup imalunit rusiussup ty-
skit OKausé iluamik taineK saperma-
git — ukiut 50—60 nuname avdlami-
kaluarunilunit.
professor Guberinap periausia ma-
ligdlugo OKautsinik iliniartitsinøK pi-
siarineKarnerpausimavoK OKalugtar-
tut nutiliorfingne OKautsinik iliniar-
titsinermut tungassunik. periauserdlo
iliniartitsissunut atuarfingnutdlo nav-
ssåjuvoK pingårtoK. tusilartut tuså-
ssaKarKilersiniardlugit periautsimut
tungaviussut åssinginik tungaveKar-
tineKarpoK: takornartat OKausine ni-
pit ingmikut itut agperiartarneritdlo
suliarineKarsimåput, tåukulo iliniar-
tup siutånut imatut ingerdlatendng-
neKartarput, iliniartup nangmineK o-
Kauserissamine nipinik ilisarssisinåu-
ssutse nåpertordlugo takornartat o-
Kausine iliniagkamine kukunerit ta-
maisa påsisinaulerdlugit iluarsisinau-
lerdlugitdlo.
Kalåtdlit-nunåne
piukunartoK
USA-me Illinoisime Prevent-A-Sa-
les Company saviminernik ingigigsu-
•nik Kuasagtume skut aluinut iverti-
tagkanik niorKuteKartarpoK. nyloniu-
ssunik Kileruserdlugit tåuko inigssi-
neKartarput.
imap narKane
»umiarssuarnut
tinutititarfiliaK«
tuluk sulivfigssuautilik Israel Finn
umiarssuarnut tinutititarfiussamik sa-
nasimavoK imap narKane imalunit ka-
ngerdluit naridne, kuit il. il. narjcine
sumilunit inigssineKarsinaussumik, ta-
matumuna sujunertarineKardlune
Kivdligagssanut, umiarssuarnik iluar-
sainernut, umiarssualiviliagssanut tai-
maingajagtunutdlo sulissarfigssarsi-
niardlune.
tåussuma éssinga navssårtup nang-
mineK måne sarKumiutå „Sea Dry
Device“-mik taineKarpoK. åssigineru-
vå nalugtarfiliaK pugtassartoK nunap
kigdlingane katiteriardlugo sulissar-
figssamut kalingneKartugssaK, tåssa-
nilo kivisineKåsavdlune imap kuvdlu-
nit narKanisavdlune. tauvalo matune-
KåsaoK, imardlo pumperdlugo aniatit-
dlugo, tauvalo pilersineKåsaoK sutdli-
vigssaK sorpagssuarnut atorneKarsi-
HER ER DENI fauna auna
SIMRAD’s
NYE RADIOTELEFON
SIMRADip radlolelefonlufS
nutåK
portussusia = 46 cm
silissusia = 36 cm
tukimomera = 24 cm
60 w. (12 v.) krystalit 4 ilångut-
dlugit.............. kr. 7600,-
80 w. (24 v.) krystalit 4 ilångut-
dlugit.............. kr. 8650,-
Højde = 46 cm
Bredde = 36 cm
Dybde = 24 cm
60 w. (12 v.) incl. 4 krystaller
Kr. 7600,-
80 w. (24 v.) incl. 4 krystaller
Kr. 8650,-
famarme ataufslmuf pQgax
(sitsiultsumik Silumin-imik)
angatdlatinut mikissunut fima
piukunartoK.
modulatore sarfalersåtdlo a-
ngatdlåtagkat.
sarfatomikitsut.
atoruminartut.
ALT I EET KABINETI
(Af søvandsbestandigt Silumin.)
Velegnet også i mindre både.
Transistoriseret modulator og
strømforsyning.
Lavt strømforbrug.
Let at betjene.
autdlakåtitsissuf:
1605—3800 kc/s 12-inik kanalilik
Kagdlerautinardlime oKtdflssisl-
naussoK.
malungnamera 100 pct-lmlt 10
pct-imut nikerartoK.
kalerrisårutinik nangminérdlu-
ne tigusissartoK.
SENDER:
1605—3800 kc/s i 12 kanaler.
Simplex og duplex.
Omskifter mellem 100 pct og
10 pct. udgangseffekt.
Automatisk alarmsignalgiver.
nfilaorut:
4-nik båndilik = 150- 370 kc/s
525- 1600 „
1600- 4400 „
4400-13200 „
150—370 kc/s sumissusersiniar-
nerme atorneKarsinauvoK.
ujardliutå erssereigsoK malug-
ssarigsorujugssdvoK.
nålaorutip malugtarissusiata
nangminértungordlugulo suliari-
nerata kalerrisårutit såkukttsut
såkortOtdlo åssigingmik tigu-
ssarpai.
højttalere anglsOx nipigigsoK 4
wattiussoK.
MODTAGER:
4 bånd = 150— 370 kc/s.
525— 1600 „
1600— 4400 „
4400—13200 „
150—370 kc/s kan anvendes til
consolpejling.
Den tydelige lineal-skala har
stor indstillingsnøj agtighed
Modtagerens følsomhed og auto-
matik er valgt, så den klarer
såvel svage som kraftige sig-
naler godt.
4 watt lydeffekt i stor højttaler.
Importør:
tiklsltsissartoK:
Ewald Steensen
HJØRRING — DANMARK
RADIO SERVICE
H. Rasmussen
Julianehåb
RADIO SERVICE
Ole Winsfedt
Godthåb
Radiotekniker Burnæs
Egedesminde
Ældste en gros-firma i
legetøj.
pinguaerniarfit pingussat
amerdlasungordlugit
tuniniaivit pisoKaunerssåt.
HARTVIG SAMSON’S EFT,
(Eigil Haugaard) A/S
KØBENHAVN K.
Legetøj engros
Kollektionen omfatter ca. 4000 numre,
pingussat åssigingitsut 4000 migssiliorpait.
Repræsentation: INGERSLEV PETERSEN, Rømersgade 11, København K.
naussoK.
Hundested Motoren
DEN MEST LYDSVAGE MOTOR
motdre nipikinerpåK
16—375 HK
FÅ DEN LEVERET MED
3-BLADET OMSTYRBAR
SKRUE, som er specielt
egnet til jagt på hvaler,
sæler og andre havpatte-
dyr.
Isskrueblade i alumini-
umsbronze er nu stan-
dardudstyr, kan også på
bestilling leveres med ud-
vendigt gummistøtteleje
omkring forenden af skruehovedet. Dette giver en lydsvag gang af
skrueakslen samtidig med, af denne understøttes ved kørsel i is
pingasunik uluterneKarsmaussunik ulungnalingnik sarpilerdlugo piniar-
niaruk, tauva arfangniarnerme, puissmiarnerme milumassunigdlo imarmiu-
nik avdlanik piniarnerme afordluarsinaussangnik motoreKalisaufit.
ulungnaf sikusiutit aluminiumsbronzeussut måna sanaortugkane atorne-
xarput, ingmikudtlo piniarneKartitdlugit sarpit niaKUSsåfa sujumuf isuafa'-
tungågut silatimikuf gumminik lejigdiif pineicarsmauput. sarpit taimåitut
akselé nipikitsuararssuput sikusiortitdlunilo gummit lejit akselimut igdler-
sutaupuf.
A/s Hundested Motorfabrik
Hundested — Telegramadresse: Propelmotor
uk. 5-ine atomip nukinga
sisamariautingusaoK
25