Atuagagdliutit - 03.03.1966, Blaðsíða 5

aulisariutit akilo
åssigingissuteKarput
aulisariutit Kalåtdlit-nunane atugagssatut sanåt issornartor-
siorneKarnerat amalo kalåtdlit Norgeme aulisariutinik sanatit-
sisinåunginerinik oitarneK pivdlugit KGH-p aulisariutinut tu-
ngassunik påsisimassaligtainik aperssuineK.
norgemiut danskitdlo avisine uvdlu-
ne kingugdlerne issornartorsiorneKar-
tarput aulisariutit kalåtdlit aulisar-
tuisa pigssåitut sanaortomeKartut.
issornartorsiornermut autdlaracau-
taussoK tåssa Manitsume avisip „Me-
teore“p aulisarnermut tungassunik
agdlautigingnigtartuata agdlagå, tå-
ssane OKautigineicardlune iluångitsoK
kalåtdlit aulisartut aulisariutinik pi-
siniartarnerat KGH kisiat avKutiga-
lugo pissarmat. taineKarportaoK auli-
sartut norgemiut umiatsialiorfé tor-
Kåinardlugit sågfigineK saperait, ag-
dlagkamilo erKartorneKartume taine-
Kardlune taimailiortoKartaraluarpat
aningaussarpagssuit sipårneKarsinau-
galuartut.
Bergenime avisit ilåta „Fiskaren“ip
tamåna angnertumik agdlautigå, ag-
dlautigissardlo tåuna najorKutaralugo
civilingeniør Gunnar Pedersen, Træ-
rådime atorfilik taimanikutdlo Tek-
nisk Højskolime, Trondhjemime su-
livfilik, „Dansk Fiskeritidende“me (ja-
nuarip 28-åne sarKumersume) amalo
»Ingeniørens Ugeblad“ime uvdlorme
taineaartume sarKumersumitaoK ag-
dlagaKarpoK.
agdlautigissat tåuko danskit avisine
issuarneKatdlagtårtoruj ugssuput Gun-
nar Pedersen „Meteore“tut isumaKar-
dlune agdlangmat angatdlatit akiki-
nerussut Norgeme pineuarsinaussut,
Pingårtumik angatdlatit Kissungnik
såtunguåkutånik ingmingnut nipiti-
tigkanik nangmigdlit.
tamåko tusarérdlugit pivfigssångor-
simagunarpoK aulisartut „Atuagag-
dliutit“dlo sivnerdlugit KGH aperi-
savdlugo Kanorpiaa itunik påsissutig-
ssaKarnersoK oKautigissanilo sut ilu-
mornersut.
påsissagssarsiorneK pissutigalugo
vicedirektør Magnus Jensenime ataut-
simitsiarnerme fuldmægtig Issing
Rasmussenip, ningitagarssutitåt inger-
dlåneKarnerine Kutdlersaussup Wiggo
Rundip amalo ingeniør Hans Chri-
stensenip peKatauvfigissåne Kanoic pi-
ssoKarsimanera påsiniardlugo oaåtår-
neKarpoK.
— Kanordlo oKartoKarumava?
— „KGH-orientering" ime septem-
berime nauitume handelip sarKumiu-
Pai aulisariutit åssigingitsut ardlag-
dlit, åmåtaoK Kissungnik såtunguåku-
tårdlugit ingmingnut nipititigkanik
nangmigdlip, agdlautigineuarnerat.
kingugdliutdlugo tainenartup titar-
tarneKarnera UdnguneKångilaK titar-
tagkap atuagagssiamut ilånguneKar-
nigsså Norgeme umiatsialiorfiup kig-
sautigingingmago. oKautigiumavara
KGH-me agsut tupigusutigigigput ka-
låtdlinit OKautigineuarmat Norgeme
aulisariutinik pisinek ajornartoK. pi-
sissoKarsinauvoK, pisiniartoKarpatdlo
Pisiniarnerme isumagissagssat KGH-p
nåmagsiniarsinauvai, taimailiortara-
mime. norgemiutdle aulisariusidnik
Kalåtdlit-nunane pisiniartumik nalu-
naertoKarsimångilaK. tamåna tuping-
narpoK angatdlatit erKartorneuartut
Kalåtdlit-nunane pilerigineKarsima-
Kigpata. angatdlatit Kissungnit såtu-
nguåkutårdlugit ingmingnut nipititig-
kanik nangmigdlit pissarsiarineKarsi-
naulinångitdlat åmale taorsigagssar-
sivdlune pisiarineK.arsinaulerniku.put.
Kalåtdlit-nunane ilisimaneKarsima-
gunångilaK Træråde Kalåtdlit-nunåta
ministeriaKarfianut sågfigingnissute-
Karmat angatdlatinik Kissungnik så-
tunguåkutårdlugit ingmingnut nipiti-
tigkanik nangmilingnik sanavdlune
OKåtårinigssamik KGH ernmavik niu-
vernermut ministeriaKarfingmut påsi-
niaingmat. niuvernermut ministeria-
Karfiup ingmikut piumassauardlune
akuerssissutigå angatdlatit taimåitut
Kalåtdlit -nunåne atugagssatut sa-
naortorneKalernigssåt. niuvernermut
niinisteriaKarfiup taimatut akuerssi-
nera tungavigalugo angatdlatit tåuko
taorsigagssarsivdlune pisiarineKarsi-
naulerput.
— danskit aulisariutiliait akisuvat-
dlårpat?
— taimak isumaicångilagut; tamå-
nale ersserKigsumik påsiniaråine ili-
simavdluartariaKarpoK sordlo norge-
naiut aulisariutiliåta Kissungnik såtu-
nguåkutårdlugit ingmingnut nipititig-
kanik nangmigdlip danskitdlo aulisa-
riutiliåta 45 tonsigdlip sut åssigingi-
ssutiginerait.
åssigingissuteKarput
— aulisariutit taineKartut mardluk
tåuko sut åssigingissutigigamikik?
— sanariautsip saniatigut tainøKar-
sinauvoK norgemiut aulisariutiliåt i-
sigkanik 60-inik takissuseKartoK, dan-
skit sanåvat isigkanik 65-inik takissu-
seKardlune. danskit sanåvata Kåvane
initat aluminiumit sanåuput, norge-
miutdle sanåvata Kåvane initai Ki-
ssungmit sanåjuvdlutik. danskit sa-
nåvat mångertuminermit sanauvoK
Kissungne umassuaraanit ajutortine-
KarneK ajordlune aussortaranilo. nor-
gemiut sanåvat sagdliligkiagssanit sa-
nauvoK, amalo danskit sanåvat ang-
nerussumik nukigtunerussumigdlo
ingnåtdlagialiuteKarpoK. åma danskit
sanåvat norgemiut sanåvånit angne-
russunik inigiuminarnerussunigdlo i-
nitaKarpoK.
— danskit avisine taineKarpoK akit
åssigingissutåt 125,000 kr-ussoK.
— taineKarKdmersunit takune-
KarsinauvoK angatdlatit mardluk
åssigingitdluinartussut, taimaing-
mat åssersussinigssaK encortusd-
ngilaK. oKautigineKarsinauvordle
norgemiut umiatsialiåt danskit a-
ngatdlatiliatut ilusilersoraine ator-
tuisalo dssinginik atortulersoraine
akisa åssigingissutåt mikissuarar-
ssusassoK, akitdlo åssigingissutåt
taimak mikitigissoK pissutigalugo
aulisariut Kissungnik såtunguåku-
tårdlugit ingmingnut nipititigkanik
nangmilik angatdlåmit mångertu-
minernit sanåj uvdlune Kajang-
naitsumit piumaneKarnerunaviå-
ngilaK.
norgemiut aulisariutiliait Kissung-
nik såtunguåkutårdlugit ingmingnut
nipititigkanik nangmigdlit kalåtdlit
aulisartuisa ilisimårerérpait. 1965-ime
upernåkutdle sanariauseK taimåitoK
KGH-p KNAPPimut aulisarnerdlo
pivdlugo udvalgimut måne Køben-
havnime atautsimitarnerne sarKumiu-
på. danskit aulisartuisa peaatigigfisa
angnerit sujuligtaissue atautsimitar-
nerne tåukunane ama peKatåuput. er-
KartorneKartoK kingusingnerussukut
OKatdlisigineKarpoiK samarbejdsud-
valgip Nungme 1965-ime upei'nåkut
atautsiminerane. atautsimlnerme tå-
ssane peKataussut ilagåt Dansk Fiske-
rif oreningip sujuligtaissua inutigssar-
siutitårniatdlo taorsigagssarsiniartar-
fiånik isumagingnigtut.
atautsiminerne tåukunane ersser-
KigsarneKartuarpoK kalåtdlit aulisar-
tue Kissungnik såtunguåkutårdlugit
ingmingnut nipititigkanik nangmiling-
nik aulisariutitårumavdlutik kigsau-
teuartut påsineKaraluarpat — åma
Norgeme sanatitsiniåsagaluarpata —
KGH sanatitsisinaunigssamik misig-
ssuinigssaminut piarérsimassoK.
kalåleK aulisartoK piumassane ma-
ligdlugo KaKUgulunit aulajangisinau-
vok aulisariumik KanoK itumik pini-
arnerdlune, taimågdlåt angatdlat nå-
lagauvfiup umiarssuarnik nåkutig-
dlivfeKarfiata sanaortortarneK pivdlu-
go maligtarissagssaine aulajangersag-
kat erKordlugit sananeKåsaoK, aulisar-
tordlo taorsigagssarsinigssamik kig-
sauteKarpat tamåna udvalgimit inu-
tigssarsiutitårniartut taorsigagssarsi-
nlartarfiånik ingerdlatsissumit akue-
rineKartugssauvoK.
aulisartut suniuteKarnerat
— aulisariutip initalersornigsså kia
aulajangertarpå?
— aulisariutit åssigiårtut tamanut
tusardliurieKarsimassut titartameKå-
ngikatdlarmata kalåtdlit aulisartue o-
KaloKatigineKarput KNAPP-imut siv-
nissut samarbejdsudvalgimutdlo ilau-
ssortat Nungmitut avKutigalugit. ti-
tartagkat aulisarneK pivdlugo udvalg-
ime, Københavnimitume, åma misig-
ssorneKarput. titartainerup ingerdlå-
neKarnerane KGH-p tungånit angner-
mik pingårtineKarpoK angatdlatit Ka-
noK iluseKarnigssåinik initalersorne-
Karnigssåinigdlo kalåtdlit aulisartuisa
kigsautigissaisa ilånguneKarnigssåt.
tamåna agsut såkortumik erssendg-
sarusugpara Kalåtdlit-nunåne påsiv-
dluinarneKarniåsangmat aulisariutit
sanaortorneuarnigssånik pilerssårutit
samarbejdsudvalgime angnertumik o-
KatdlisigineKarsimangmata. pilersså-
rutigineKarportaoK ingerdlatsineK tai-
måitoK nangineKåsassoK, tåssa kalåt-
dlit aulisartut angnertumik aulajangé-
Katausinåusavdlutik aulisariutit ukiu-
ne aggersune sanaortorneKartarnerisa
KanoK pilerssårusiorneKartarnerine.
tupingnångilaK aulisartut atausiåkåt
angatdlatip ilusilersorneKarneranut
avdlanutdlo tungassunik ingmikut
kigsauteKarsinaungmata. kigsautigi-
ssat taimåitut åma malingniarneKar-
tarput pisiniardlune KinuteKarnermut
peKatigititdlugit sarKumiuneKarsima-
gångata imalunit angatdlatigssaK sa-
naneKalerKåmersoK tusartineKarsima-
gångata. aulisariutine atortut angat-
dlativdlo initalersorneKarnere åssigi-
årtuinåusassut aulajangerneKarsimå-
ngilaK. pitsångorsainerit avdlångorti-
terineritdlo sule ingerdlåneKarput. pi-
lerssårutitdlo nutåt tamatumunga tu-
ngåssUteKartut samarbejdsudvalgip
Nungme ungasingitukut atautsiminig-
ssåne sarKumiuneKarumårput.
— vicedirektør Magnus Jensen, sok
angatdlatit åssigiårtiniarneKarpat?
— aulisariutip sapingisamik akikit-
sunigsså pissutiginardlugo, pitsåussu-
sianut akornutåungitsumik. åma sa-
någssat suliaringnigtugssarsiutarpa-
vut, umiatsialiorfit sanaortorsinauti-
taussut tamarmik sanåsagunik KanoK
akigssarsiumanermingnik nalunaeru-
teKartardlutik. taimailiortarnikut akit
nalerKunerpåt pigssarsiarineKartarput.
— danskit aulisarnermik ingerdla-
tauartue KGH-p KanoK iliortarnerinik
iluaKuteKarput, ningitagarssutit nutåt
TEMPO
ække R
f^iET

TEMPO med den smukke, dæmpede glans er den helt rigtige maling til træ.
Jern og metal ude som Inde. TEMPO er fantastisk let at male med — dækker 1 et
strøg. Ffis 1 et væld af nuancer. TEMPO fabrikeres af Danmarks største farve- &
lakfabrik.
TEMPO aklsungneicarpatdlSngltsoK Klssungnut, savlmlnernui sagflugagssanutdlo
avdlanut Igdlup lluane sllamllo atusavdlugo nalerkunerpauvoK. TEMPO Kalipau-
tiglurriinaKaoK — atauslfilnardlugo taglardlugo nfimagtardlune. Kallpautlt fisslgl-
ngltsorpagssult plneKarslnfiuput. TEMPO sananekartarpok Danmarklme kallpau-
tlllorflt lfiklllorfitdlo angnerssfine.
SADOLIN & HOLMBLAD A/S . KØBENHAVN
ingerdlåneKarnerine sujulerssuissu-
ssok Viggo Lund OKarpoK. Dansk Fi-
skerif oreningip sujuligtaissuata Hen-
ry Sørensenip danskit aulisartuinut i-
nåssutigisimavå aulisariutit åssigiå-
kutåt sanaortorneKalerKUvdlugit.
aulisariutit åssigingitsut
— aulisariutit sordlo aulisartumut
Esbjergime najugalingmut tunissag-
ssatut sanåK kalåtdlip aulisartup pi-
issagssåtut angitigissoK akikinerussar-
poK — suna pivdlugo?
— tamatumunåkutaoK angnertumik
paitsortoKarsimavoK, ingeniør Hans
Christensen OKarpoK, kalåtdlit aulisa-
riutait danskit aulisariutåt Nordsøme
atugagssiat ingmingnut åssersuneK a-
jornakingmata, angatdlataugamik å-
ssigingitdluinartut.
— suna pivdlugo?
aulisariut Nordsøme atugagssiaK i-
tisujungitsume kilisautigineKartarpoK
inungnutdlo sisamanut-tatdlimanut i-
nigssaKardlune. Kalåtdlit-nunåne ni-
ngitagarssut måna atorneKartoK a-
ngatdlatauvoK issigtume ningitagar-
ssutigssaK imame itisume, norgemiut
islandimiutdlo angatdlasiortarnerisut
ilusilersugaK. Kulingiluanik — arua-
neK-mardlungnik inouartugssatut sa-
nåjiiput, Kalåtdlit-nunåne aulisar-
neK ajornartorsiornarnerungmat inui-
sa inait inuvdluatårnarnerussungor-
dlugit sanåuput. aulisariut Nordsøme
atugagssiamit atortoKarneruvoK, sor-
dlo kiagsarneKarnera avdlauvdluinar-
poK. taineKarsinauvortaoK aulisariut
Kalåtdlit-nunåne atugagssiaK radare-
karmat, ekkolodeKardlune, il. il. ma-
skinat aulisariutip Kånitut oliap na-
Kitsineranit ingerdlåneKardlutik, auli-
sariut Nordsøme atugagssiaK remme-
lingmik kilisautå sipileKardlune. a-
ngatdlatit aké erKartorneKartitdlugit
tamåko tamaisa ilångutdlugit erKar-
sautigissariaKarput, isumaKarpungalo
angutit måna oKatdlinermik autdlar-
nisimassut tamåko puigorsimagåt.
akit ingmingnut åssersuneKarånga-
ta pingårtoK avdla tåssa aulisariutit
KGH-p Kalåtdlit-nunånut tunissarta-
gaisa akinut ilaussarmata umiatsiali-
orfingmit pisissup Kalåtdlit-nunåne
najugånut agssartuinerme akiussut,
aulisariutitdle Nordsøme atugagssiat
avdlatdlo aké Kalåtdlit-nunåne er-
KartorneKartartut tåssaugajugdlutik
angatdlatip umiatsialiorfingmit tuniu-
neKarnerane akigititat.
aulisariutit åssinge
mikissungordlugit sanåt
— aulisariutit åssigingitsut åsser-
dluinait mikissunguångordlugit sanåt
pigissariaKaraluångitdlat Kalåtdlit-
nunåne angnerussumik påsissagssar-
siorfigineKarsinauniåsangmata?
— tamatumunåkut isumakatigåvti-
git. kigsautigissaK ilåinakortumik er-
KortineKarnikuvoK, tåssa angatdlatinit
28 tonsilingnit angnerussunit pigissa-
tuavut tåssaungmata ningitagarssutit
200 bruttotonsigdlit mardluk ningita-
garssutitdlo Kissuit 100 bruttotonsigdlit
mardluk. KGH-p pilerssårutigigaluar-
på 1966-ime sanatiniardlugit 60 brut-
totonsigdlit mardluk, 45 bruttotonsig-
dlit mardluk, sujuline erKartorneKar-
tut åssinge åmalo ningitagarssutit 40
bruttotonsigdlit Kissungnik såtunguå-
kutårdlugit ingmingnut nipititigkanik
nangmigdlit. taimailiornikut kalåtdlit
aulisartue angatdlatinik takutinarna-
git åmale angatdlatit KanoK atordlu-
arsinautiginere, ingmingnut akilersi-
naunere il. il. misiligsinaulisavavut.
pilerssårut tamåna ajoraluartumik
KGH-p piviussungortisinausimångilå,
aningaussat sanaortornerme atugag-
ssatut pissariaKartut pigssarsiarineK
ajornarmata.
— ningitagarssutit nutåt KanoK a-
ngussaKautåupat?
— uvagut påsissavut nåpertordlugit
nåmaginartumik angussaKarput. pi-
ngårtumik nuånårutigåvut ukiap uki-
uvdlo Kåumataine angussarissait. tai-
maingmat KularutigissariaKarunångi-
laK aulisariutitåt atulersineKarnerisi-
gut Kalåtdlit-nunåne aulisarnerup i-
neriartortineKarnerane avKutigssaK
erKorsimagigput. tamatumunga tunga-
titdlugo åma OKautigineKåsaoK island-
imiut aulisariutaisa ningitagarssutit i-
larpagssue Danmarkime sananeuarsi-
mangmata uvaguvtinut sanatineKar-
tutut iluseKartitdlugit, ilisimassavut-
dlo maligdlugit Islandime angatdlatit
tåuko nåmaginarunik pigssarsissutau-
ssarsimåput.
— tauva „Meteore“me aulisarner-
mut suleKataussoK isumaKatigingilat?
— tamåna matuma sujuline tai-
neuartune ersserKigdluånguatsiar-
poK. neriutigåralo uvanga isumaga
maligdlugo „Meteore“p aulisarner-
mut sulexatåta isumånit kukussu-
mit aulisariutit piorsarneKarnerine
kalåtdlinik aulisartunik isumarput
maligdlugo suleuateKardluarnerput
aserorneKåsångitsoK.
sic
LURMÆRKET
s tvi <z> »=*
fiHiirtr iinLjnH
; - nrrrs
Mejeribrugets Hjemmemarkedsudvalg danskit imulerivfe
Kernesundt dansk smør og ost
Jeg vil have, at min familie skal trives godt, der-
for giver jeg den smør og ost til morgenmad!
Kavdlunåt puniliåt imugssualiaitdlo per-
Kingnaridsitsut
ilagissama perKigdluartunigssåt pingårteKåra, tai-
måitumik uvdlåt tamaisa punersortitdlugitdlo imug-
ssuartortitarpåka!
5